I filmen Freak Out har producenten Fredrik Lange och regissören Carl Javér letat reda på världens första hippies. Förra veckan besökte de Malmö för att berätta om sitt projekt.

– Det började med att Fredrik visade en bild för mig från 1906. Det var ingenting konstigt med mannen på bilden, han hade hippiekulturens alla attribut med jesussandaler, nätväska, hårband och långt hår, men 60 år innan det hände. Vi förstod att det fanns en spännande historia att berätta, säger Carl Javér.

Bilden är tagen på Monte Verità i Schweiz. För 110 år sedan lämnade en grupp ungdomar allting bakom sig och flyttade till den då otillgängliga platsen. Där drev de ett kollektiv som under 20 år var centrum för feminister, veganer, dadaister och radikala tänkare.

– Det starkaste för mig är att början av 1900-talet har så många likheter med tiden vi lever i nu. Det fanns trådlös telegraf, telefon och man skickade upp till sex brev om dagen. Det var ständiga börskrascher precis som vi ser idag. Man tänkte att teknologin och dess framsteg skulle lösa problemen, säger Fredrik Lange.

– De var också de första som hade möjlighet att ställa sig frågan om hur de skulle leva sina liv och bryta sig loss från sina föräldrars förväntningar om vad de skulle göra, säger Carl Javér.

I arkiv har Fredrik Lange och Carl Javér hittat rörliga bilder från den tidens kommers på gatorna. Husväggar, hästdroskor och bilflak är täckta med reklam från Nestlé och andra produkter. Moderiktiga damer och herrar strosar trottoarerna fram och man skulle köpa sin väg till lycka.

I Freak Out låter filmarna kollektivets grundare feministen Ida Hoffman stå för den fiktiva berättarrösten. Hon växte upp i en privilegierad familj i Centraleuropa men kände sig fastlåst vid samhällets normer. Tillsammans med fyra andra ungdomar startade hon Monte Verità. Där brände de sina korsetter och gav bort sina ärvda pengar.

– De fokuserade på vegetarianism, de var feminister och förespråkade öppna relationer då de såg sexualitet som en nyckel till att frigöra kvinnan, säger Carl Javér.

Platsen blev ett skandalomsusat center för radikala konstnärer och tänkare. Herman Hesse sägs ha bott i en grotta på berget och skrivit poesi, dadaisterna skrev sitt manifest på platsen. Två av den moderna dansens grundare Rudolf von Laban och Mary Wigman flyttade dit och en av de första psykoanalytikerna Otto Gross slog sig ned på Monte Veritá.

– Medlemmarna i Monte Veritá sågs som helt galna på sin tid, men det är deras tankar om feminism och miljö som vi kan känna igen oss i idag. Inte människorna med kostymer och korsett. Det kan mycket väl vara den alternativa rörelsen som kommer utmana dagens konsumtionssamhälle, säger Carl Javér.

Dokumentären har varit under produktion i fem år och väntas bli klar i början av nästa år. Åtta europeiska länder har redan förhandsköpt filmen.

– Det har varit oerhört arbetskrävande att hitta material. Till en början hade vi bara enstaka bilder, säger Fredrik Lange.

Dokumentären blandar intervjuer med arkivmaterial och med japansk animé-teknik har de gjort bilderna och berättelsen levande.

Efter 20 års aktivitet släcktes lågan på Monte Veritá. Världskriget var på ingång och den ekonomiska krisen och förföljelsen av intellektuella, judar och homosexuella drabbade medlemmarna.

– Men några flyttade till Kalifornien där de blev gurus för den amerikanska hippierörelsen, säger Carl Javér.