Med ett drygt år kvar till nästa val är Kristdemokraterna alliansregeringens svagaste länk, med opinionssiffor fast förankrade kring tre till fyra procent. Och situationen är inte ny. I valet 2010 var en tredjedel av partiets väljare taktikröstare, de hade egentligen ett annat parti som ”bästa parti”. Ändå har KD-ledningen med alla till buds stående medel försökt bryta partiets kräftgång. Ett tag var det sänkt bensinskatt som gällde. Nästa gång kulturkonservatism med tal om ”verklighetens folk” som ville ha ”tavlor som man såg vad de föreställde”. Sen blev det sänkt skatt för pensionärer. Och så denna aldrig sinande ström av kändisar som ska lyfta partiet – Alice Timander, Eva Rydberg, Gert Fylking, Björn Gillberg, Marcus Birro, Lars Adaktusson... Men inget verkar hjälpa.

Vad gör ni för fel? Eller är det så att de åsikter ni står för helt enkelt inte har stöd av mer än ett par procent av väljarna?

– Ja, det är en bra fråga som vi funderar på varje dag. Varför har Kristdemokraterna en så stark ställning i sydeuropa och Sydamerika men inte i norra Europa? Jag tror det finns en ”fördomsmur” som vi måste ta oss över gång på gång. Men nu fokuserar vi på barn och ungas uppväxtförhållanden och på civilsamhällets betydelse, hur viktigt det är med utrymme för verklighetens folk. Det håller vi fast vid, även begreppet inte används så ofta.

Alliansen vann regeringsmakten på löftet att bekämpa arbetslösheten. Det har dock inte gått så bra. Arbetslösheten är högre än 2006 och sysselsättningsgraden – andelen av befolkningen som är i arbete – är lägre. Är detta bara konjunkturens och gamla S-regeringars fel eller har den regering som styrt i sju år ett ansvar för den dystra utvecklingen?

– Det är klart att en regering har att skapa förutsättningar för att skapa jobb. Men vi är beroende av vår omvärld, halva Sveriges BNP består av export, så mycket av sysselsättningen beror på hur den går.

– Vad gäller sysselsättningsgraden finns det bara ett land i Europa som ligger högre, det är Nederländerna. Att den sjunkit beror på demografiska faktorer. Sysselsättningsgraden mäts i intervallet 15 till 74 år, och vi har fått fler ungdomar och fler över 65 år. Sen pressar den höga arbetslösheten bland unga upp arbetslösheten som helhet. Men den beror till stor del på att så många som är studenter på heltid anmäler sig till Arbetsförmedlingen för att få extrajobb.

Du svarar inte riktig på om regeringen har något ansvar för den växande arbetslösheten. Finns det någon rimlig orsak till att Sverige ska ha klart högre arbetslöshet än jämförbara länder som Holland, Tyskland, Danmark, Österrike, Belgien, Finland, Storbritannien och Luxemburg? Många av dem har ju drabbats hårdare än Sverige av eurokrisen.

– Det finns två orsaker. Den ena är att vi är så beroende av exporten av järnmalm, skog och industriprodukter. Det andra är att vi varit så dåliga på att använda oss av lärlingsplatser, det påverkar ungdomsarbetslösheten. I exempelvis Tyskland och Österrike har man ett väl utbyggt lärlingssystem, och alla lärlingar räknas som sysselsatta. Där har vi något att lära.

Alliansen har halverat arbetsgivaravgifterna för unga. Nyligen pressenterade statliga institutet IFAU en utvärdering som hävdade att på kort sikt är kostnaden för de nya jobb detta skapat 1-1,5 miljoner kronor per jobb, på lång sikt har det förmodligen ingen effekt alls. Och detta gäller en reform som har kostat 14 miljarder kronor per år, sammanlagt 85 miljarder sedan införandet. Andra ekonomer har kommit till samma slutsats. Kan du nämna en enda oberoende utvärdering som menar att detta är väl använda pengar?

– De som nu påstår att man kan ta bort denna sänkning och dubblera arbetsgivaravgifterna för ungdomar utan att det får effekt, de borde synas rejält. Det är klart att det får effekt, det blir dyrare för företagen, dyrare att anställa ungdomar. Annars måste man ju hävda att skattehöjningar inte påverkar, och den ekonom som hävdar det skulle jag vilja se. Och minns att kommuner och landsting skulle tappa fyra miljarder som de då måste få fram på annat sätt.

De nya reglerna för arbetskraftsinvandring från länder utanför EU ger den enskilde arbetsgivaren rätten att bestämma vem som får komma hit, med omfattande handel med arbetstillstånd, låga löner och social dumpning som följd. Två av tre som kommit arbetar också i låglöneyrken med redan hög arbetslösheten vilket skapat oro bland berörda LO-grupper och en grogrund för Sverigedemokraternas idéer. Var det en bra reform?

– Alla system kan missbrukas, men de som kommer hit för att arbeta ska ha rätt villkor. Det är riktigt att den största gruppen som kommit arbetar i städ- och restaurangbranschen, men den näst största är datafolk. Människor med kunskaper det varit svårt att få fram i Sverige. Jag menar att folk som vill komma hit och arbeta och göra rätt för sig hjälper till att lyfta Sverige. Det hjälper samhällsekonomin. Sen gäller det också för svenskarna att rusta sig i konkurrensen och se till att de är anställningsbara. Kanske inte alla svenskar tar städjobb.

Anders Wijkman, en av Sveriges mest kända miljödebattörer, har lämnat KD bland annat på grund av hur ni hanterar klimatfrågorna. Ni har gått till val på sänkt bensinskatt och nyligen skrev ett antal ledande kristdemokrater att stödet till vindkraften borde upphöra, vilket skulle leda till tvärstopp för fortsatt utbyggnad. Tar ni klimathotet på allvar?

– Ja, det tycker jag. Läser man vårt principprogram ser man att vi har en sund och bra syn på klimatfrågan. Sen kan man säga att vi behöver bli bättre på att lyfta den. Men alla åtgärder måste vägas mot vad nytta man får för varje insatt peng. Jag tror det är jättebra med vindkraft, men vi har ändå utsläpp av koldioxid. Och ser man kärnkraft som ett stort miljöhot kan man förstås vara kritiska mot Kristdemokraterna, vi tror ju att kärnkraften är viktig under lång tid framöver för att komma åt utsläppen av växthusgaser.

Samtidigt sägs att ny kärnkraft inte ska skattesubventioneras. Och de enda som visat intresse för att bygga nytt är Vattenfall, men de betonar att det tar 10 år till innan de kan avgöra om nya aggregat är lönsamma. En del kärnkraftsvänner börjar nu skruva nervöst på sig och tycka att lite subventioner kanske inte är helt fel ändå. Står KD fast vid att det inte blir skattepengar till kärnkraften nästa mandatperiod?

– Det är vad som står i regeringens energiuppgörelse, och den har inte ändrats. Den gäller.

Homosexuellas rätt att adoptera verkar aldrig lämna Kristdemokraterna någon ro. Nyligen beslutade ungdomsförbundets kongress, morgondagens KD-ledning, att lagen från 2003 ska rivas upp. Varför är det så problematiskt att ett homosexuellt par adopterar barn?

– Som parti har vi tagit ställning. Det finns en lag om detta och vi rättar oss efter den och kommer inte att riva upp den ens om vi skulle få egen majoritet i riksdagen. Sen finns det i vårt parti människor med starka känslor kring detta, det får man respektera. I grunden handlar det om att vi sätter barnens rätt, i det här fallet till båda sina föräldrar, först medan andra resonerar utifrån vuxnas rättigheter.

Men talet om barnens rättigheter krockar ju med er syn på föräldraförsäkringen där ni vill ”backa” utvecklingen och ta bort pappamånaderna. Menar man allvar med att barnen behöver båda sina föräldrar borde väl föräldraledigheten tvärtom delas lika?

– Nu tänker du helt fel! Vi ser familjen som en enhet, inte som två, tre eller fyra separata delar. Och om man då ser frågan ur barnets perspektiv blir frågan hur familjen kan ordna det så att jag får den bästa uppväxten utifrån de förutsättningar som mina föräldrar har.

Studie efter studie visar att inkomstklyftorna i Sverige har ökat. Regeringen har försämrat för arbetslösa, sjuka och familjer beroende av barnbidrag, vilket har sänkts i reala termer. Hur går det ihop med talet om ”kristen etik”, ett begrepp som de flesta förknippar med att man ska stödja de svagaste?

– Först vill jag säga att en del stöd också har höjts, till exempel bostadsbidragen, flerbarnstilläggen och försörjningsstödet som är den lägsta nivå någon ska behöva leva på. Men Sverige är också det land som har den lägsta nivån av fattiga i hela EU, och andelen fattiga har minskat sedan 2006. Sen har skillnaderna mellan dem som tjänar mest och de som tjänar minst ökat något. Det är saker som påverkas av den globala ekonomin och ökade kapitalvinster.