Uppsala Fria

Handelskvinnor förenar traditioner och karriär

Efter borgarkrigen, som bröt ut i Somalia 1988, har många kvinnor tagit över försörjningsansvaret för sina familjer. Det sedan det är svårt för männen att få arbete. För att rättfärdiga sina karriärer refererar kvinnorna till såväl religion som tradition.

Rannveig Haga har i sin doktorsavhandling Tradition as resource: Transnational Somali women traders facing the realities of civil war, som hon lade fram vid Teologiska institutionen vid Uppsala universitet strax före jul, intervjuat ett antal somaliska kvinnor som ingår i ett transnationellt handelsnätverk.

Hennes slutsatser pekar på att balansgången mellan att framstå både som framgångsrik affärskvinna och from muslim kan vara svår, då de ”nya” rådande tolkningarna av islam i nordvästra Somalia/Somaliland uppmanar kvinnor att vara hemma och ta hand om familjen.
– Traditionellt i det nomadiska livet i Somalia var det vanligt att kvinnor arbetade och var relativt ekonomiskt oberoende. Detta ändrade sig gradvis när Somaliland blev koloniserat av England. Islam användes för att försvara ett hemmafruideal. Men efter att krigen bröt ut har kvinnorna återigen fått en central position, nu som familjeförsörjare, berättar forskaren Rannveig Haga när Uppsala Fria Tidning träffar henne för ett samtal om religion och tradition.

Då många familjer blivit beroende av kvinnorna för sin försörjning har framgångsrika affärskvinnor fått ett starkt argument för att fortsätta med sina karriärer. Flera av de kvinnor Rannveig Haga talat med menar att de följer ett islamiskt ideal som manar till generositet och omsorg om fattiga.

I sin undersökning fokuserade hon på tre kategorier kvinnor: småskaliga handelskvinnor i Haragesia, huvudstaden i Somaliland, småskaliga handelskvinnor i Förenade arabemiratens huvudstad Dubai, och storskaliga handelskvinnor som gör affärer på båda platserna.
– Jag kom fram till att de kvinnor som saknade trygghet i första hand sökte just trygghet, medan de kvinnor som redan hade ekonomisk och social trygghet, det vill säga de storskaliga handelskvinnorna, främst vill stärka sin självständighet, säger Rannveig Haga.

De kvinnor som bedrev handel i liten skala, till exempel jobbade på den lokala marknaden, hade ofta långa dagar och sålde kanske inte så mycket. Flera av dem önskade att de hade någon som tog hand om dem och refererade ofta till den tolkning av islam där mannen ska ta sitt ansvar och försörja familjen.
Några av de kvinnor som bedrev en mer storskalig handel hänvisade till en annan tolkning av religionen.
– Flera av dem strävade efter en större självständighet och refererade bland annat till profeten Muhammeds första fru som var handelskvinna, säger Rannveig Haga.

Efter borgarkrigen som bröt ut i Somalia för drygt 20 år sedan, finns det inte någon fungerande stat i landet. Istället är klansystemet i dag helt avgörande för människors trygghet. Det är vanligt att kvinnor bygger nätverk för att hjälpa varandra. Den traditionen förs över till kvinnornas döttrar, enligt Rannveig Haga.
– Förr var det viktigt för en familj att få söner eftersom det var de som i första hand försörjde familjen, men det har ändrats. Kvinnans status har stärkts och det har skett en förändring i synen på kvinnan. Nu är det många som föredrar att få döttrar framför söner, då det ofta är kvinnornas pengar som försörjer familj och släkt.

När Rannveig Haga genomförde sina studier i Dubai bodde hon hos en kvinna vars kontaktnät var mycket stort. Hon kommer särskilt ihåg en händelse då kvinnan hon bodde hos valde att hjälpa en annan kvinna.
– Jag minns när jag och min värd träffade en kvinna som suttit i fängelse för att hon smugglat kat till Dubai. I och med det hade hon mist all trygghet från sin klan och också hela sitt nätverk. I fängelset hade hon stärkt sin gudstro och läste Koranen och uppfattades som en god muslim. Det ledde till att kvinnan som jag bodde hos bestämde sig för att hjälpa henne, trots att hon riskerade sitt eget rykte.

Religionen anses vara en garanti för att en person är pålitlig, menar Rannveig Haga. För att hitta en balansgång mellan att framstå som en framgångsrik affärskvinna och from muslim använder sig flera av kvinnorna av traditionen som en resurs för att nå sina mål. De rättfärdigar sitt arbete genom att referera till den somaliska traditionen, men också till islam.

I denna process tolkas och omtolkas vad det vill säga att vara en god somalisk och muslimsk kvinna. Rannveig Haga påpekar att det är viktigt att man inte betraktar tradition och religion som något statiskt, utan som pågående transformativa processer där kvinnorna aktivt deltar.
– Kvinnorna är produktiva och gör så mycket bra för landet och de pengar som de tjänar går till flera. De argumenten har blivit starkare än den rådande tolkningen av islam, säger Rannveig Haga.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hallå där Sissela Nordling Blanco...

... aktuell som huvudredaktör för boken Makthandbok – för unga feminister som (be)möter rasism och sexism i föreningslivet. Boken släpps av Interfem – Antirasistisk feministisk tankesmedja och resurscenter. Sissela Nordling Blanco är också en av initiativtagarna till Uppsala Pride.

Uppsala Fria

Kvinnors klassberättelser ger ny historieskrivning

Att begreppet ”klass” är passé och att klassamhället inte existerar är myter som figurerar i den borgerligt dominerade samhällsdebatten. Författarna Anneli Jordahl och Susanna Alakoski slår hål på myterna och menar att den typiska arbetaren i dag är kvinna.

Uppsala Fria

Världsaidsdagen - viktig för att sprida kunskap

I morgon, den 1 december uppmärksammas Världsaidsdagen på flera sätt
runt om i världen. I Uppsala kommer olika arrangemang att anordnas, bland annat en föreläsningsdag, en utställning av fotografen Elisabeth Ohlson Wallin och ett fackeltåg.

Uppsala Fria

Arbetarpoesi med hopp om förändring

”Som barn blev man lovad så mycket; framtiden skulle vara ljus, cheferna skulle vara rättvisa, lönerna rimliga, tempot mänskligt. Det skulle finnas arbetsglädje. Vi skulle jobba hårt men det skulle löna sig.”

Uppsala Fria

Barnperspektiv i fokus på bibliotekets nya avdelning

Barnens perspektiv är det centrala på Uppsala stadsbiblioteks nya småbarnsavdelning. Litteraturen är viktig, men även färg och form är betydelsefullt. Karin Hjelm, platsansvarig på barn- och ungdomsavdelningen, tycker att responsen från besökarna varit mycket bra hittills.

Uppsala Fria

© 2024 Fria.Nu