Begreppet klass väcker starka känslor eftersom man tvingas bli personlig. Det menar författaren Anneli Jordahl, som tillsammans med kollegan Susanna Alakoski gästade Uppsala stadsbibliotek i måndags. På ett seminarium i ABF:s regi samtalade de under rubriken ”Tankar om framtiden - kvinnorna och klasskildringarna”.

De båda författarna inledde med att berätta om sina egna klassresor. När Anneli Jordahl fick sitt första jobb på en kulturredaktion ville hon skriva om klass. Enligt redaktören var klassbegreppet passé och inte relevant. 2003 gav hon ut boken Klass - är du fin nog?. Den rörde upp häftiga känslor och många läsare hörde av sig till henne för att dela med sig av sina erfarenheter. En av dem var Susanna Alakoski.

Deras möte resulterade i att Anneli Jordahl skrev en novell, vilken ingår i antologin Tala om klass, som Susanna Alakoski gav ut tillsammans med Karin Nielsen 2006. Antologin är en samling av olika kvinnliga klassresenärers berättelser. Enligt Susanna Alakoski skapade den visserligen en del debatt, men hennes bok Svinalängorna fick oväntat ännu starkare gensvar, och kom därmed att bli en långt mer tongivande källa till klassdiskussionen.

Både Anneli Jordahl och Susanna Alakoski är eniga om att begreppet klass är allt annat än förlegat. Det förekommer dagligen klassberättelser i media, trots att ordet ”klass” aldrig nämns. Tidigare har också klassbegreppet varit starkt förknippat med män. Bilden av arbetaren som man är den absolut vanligaste, och arbetarrörelsen har i första hand varit en befrielserörelse för män. Det har inte i särskilt hög utsträckning skrivits om kvinnor som gjort klassresor och vad detta har inneburit.

Det som händer när kvinnor börjar skriva om klass är att vi får en ny historieskrivning, menar Anneli Jordahl. I dagens Sverige är den nya arbetaren kvinna. Ett tecken på det är att kvinnor mår sämst i Sverige i dag. Hälsa är en viktig aspekt av klass, slår hon fast.

Enligt Susanna Alakoski framträder nya mönster när man tittar på klass utifrån ett könsperspektiv. Man kan till exempel se att kvinnor som rört sig uppåt i klasshierarkin sällan får höga poster som vd eller partiledare, utan snarare då befattningar inom akademin eller det offentliga. En viktig aspekt är också att mammor, som ofta skildras som mycket viktiga för mäns klassresor, också spelat stor roll för kvinnors klassresor.

”Många tror att jag vill att alla ska göra en klassresa”, sade Anneli Jordahl på seminariet och tillade att det inte är vad hon menar. Däremot måste de så kallade lågstatusyrkena uppgraderas. Susanna Alakoski höll med, men påpekade att man besitter speciell och viktig erfarenhet om man rört sig mellan klasser. En erfarenhet som de båda författarna i allra högsta grad delat med sig av i sina böcker. Och ingen av dem har glömt sin bakgrund eller sina rötter, trots att de numera tillhör, vad som brukar gå under benämningen, Sveriges kulturetablissemang.

Seminariets besökare fick på måndagkvällen med sig många tankar om kvinnor och klassperspektivet, men också insikten om att det saknas berättelser från människor med invandrarbakgrund. Anneli Jordahl och Susanna Alakoski tror att sådana berättelser snart kommer, och att vi då får ytterligare aspekter av begreppet klass.