Ännu en vända i det grekiska dramat | Fria Tidningen
Jon Weman

Fördjupning


Jon Weman
  • Rösta nej, uppmanar demonstranterna i staden Thessaloniki i norra Grekland under onsdagen. Den planerade folkomröstningen på söndagen handlar om att acceptera kraven för nya lån eller ej.
  • Premiärminister Alexis Tsipras tänker inte fortsätta på sin post om det blir ett ja i folkomröstningen: ”Om det grekiska folket vill ha en förnedrad premiärminister så finns det gott om sådana. Det kommer inte att vara jag”, sa han i ett tal i grekisk tv.
Fria Tidningen

Ännu en vända i det grekiska dramat

Återbetalningen till Internationella Valutafonden, IMF, har förfallit och stödprogrammet med Trojkan löpt ut. En folkomröstning är utannonserad och köerna till bankomaterna ringlar långa på gatorna. Vad kommer att hända härnäst i Grekland?

Greklands återbetalning på 1,6 miljarder euro till Internationella Valutafonden, IMF, förföll natten till onsdagen och landet anses därmed ha gjort en ”betalningsinställelse”. Samtidigt löpte Greklands nuvarande stödprogram med Trojkan – IMF, Europeiska Centralbanken (ECB) och EU – ut, utan att de sista 7,2 miljarderna euro i det betalats ut och utan att något nytt program antagits.

Betalningen till IMF har framställts som en avgörande deadline, men i praktiken innebär det bara att Grekland är förhindrat att låna mer från IMF tills skulden är reglerad – något som ändå inte blivit aktuellt innan en ny överenskommelse nås.

Scenerna på gatorna i Grekland är nu närmast kaotiska: långa köer framför banker och uttagsautomater, efter att kapitalkontroller med maximala uttag på 60 euro per dag införts under veckan. En folkomröstning är utlyst till på söndag. Så vad händer nu? Läget är mycket förvirrat.

En möjlig väg utvecklingen skulle kunna ta är att en uppgörelse nås under veckan. Under onsdagen kom uppgifter om att premiärminister Alexis Tsipras gett ett nytt bud där han accepterar flera av långivarnas krav när det gäller bland annat pensioner, men det har ännu inte kommit något svar på det. Formellt har stödprogrammet redan löpt ut och budet från långivarna är alltså inte längre aktuellt. En ny överenskommelse skulle antagligen behöva godkännas i flera av EU-ländernas parlament – liksom i Greklands.

Under tisdagen skickade Grekland också ett förslag till ett nytt stödpaket som inkluderar omstrukturering (framflyttning av betalningar och sänkta räntor), något långivarna motsatt sig. Det är oklart hur det erbjudandet förhåller sig till det som skickades under onsdagen.

Tysklands finansminister har å sin sida i ett skarpt uttalande förklarat att trojkans erbjudande inte längre gäller och att man har lågt förtroende för Syriza. Tyskland vill inte föra några nya förhandlingar innan folkomröstningen på söndag, enligt uttalanden från honom och Merkel. Frankrike däremot har förklarat att en uppgörelse måste komma nu. Ekonomen Mark Weisbrot menar att Tyskland, liksom EU-kommissionen och ECB, sedan lång tid tillbaka har som mål med sin linje just att försöka avsätta Syriza-regeringen.

I skrivande stund är dock den avgörande frågan: vad händer med folkomröstningen? Flera europeiska politiker har antytt att den borde ställas in, men hittills har inga sådana signaler kommit från Grekland. Skulle den ställas in, eller om den grekiska regeringen gör en helomvändning och uppmanar folket att rösta ja, är frågan vad de inrikespolitiska konsekvenserna i Grekland skulle bli. Kommunistpartiet, KKE, och antikapitalistiska Antarsya har i bitande ordalag fördömt Tsipras senaste utspel. Om vänsterfraktionen i Syriza följer dem skulle det innebära att regeringen inte längre har majoritet för uppgörelsen utan ett samarbete med de gamla etablissemangspartierna, vilket skulle bli politiskt svårt.

Om omröstningen hålls och resulterar i ett ja, mot regeringens linje, har Tsipras gett tydliga signaler om att han kommer att avgå. I så fall skulle en ny uppgörelse vara omöjlig innan ett nyval eller en alternativ koalition har bildats, vilket skulle göra det svårt att undgå en total statsbankrutt och kollaps för det grekiska banksystemet. Om omröstningen resulterar i ett nej, slutligen, återstår att se om det leder till ett utkastande av Grekland ur euron, och eventuellt ur hela Europeiska unionen, med ytterligare oöverskådliga konsekvenser.

Fakta: 

Vilka skulder?

Greklands statsskuld uppgår i dag till nära 180 procent av BNP – en av världens högsta siffror. Det som komplicerar landets situation är att Greklands långivare till allra största delen är utländska.

Av de sammanlagt runt 260 miljarder euro i statsskuld är omkring 35 miljarder till kommersiella banker, medan resten är till stater och finansinstitutioner. Däribland runt 60 miljarder till Tyskland, 45 miljarder till Frankrike och 40 miljarder till Italien (som själv är ett av världens mest skuldsatta länder), drygt 20 miljarder till IMF och knappt 20 till ECB.

Bakgrunden är att de två tidigare stora ”räddningspaketen” till Grekland löste ut de privata långivarna. Vid det andra av dessa gjordes en nedskrivning av skulderna med omkring 60 miljarder euro, men de fick ändå betydligt mer tillbaka på sina fordringar än vad de var värda på marknaden. Det är anledningen till att många, bland annat det grekiska parlamentets undersökningskommission som tidigare i juni presenterade sina slutsatser, hävdar att räddningsaktionerna aldrig riktade sig till Grekland, utan till de europeiska banker som hade tagit svåra förluster om Grekland ställt in betalningarna.

Rekommenderade artiklar

Strandsatta i Grekland

Fotojournalisten Clement Martz rapporterar från norra Grekland där tiotusentals flyktingar är fast sedan Europas gränser stängdes.

Dunkla motiv bakom häxjakten mot Rousseff

Analys

Processen mot Brasiliens president Dilma Rousseff handlar inte om hon brutit mot lagen eller inte – det är bara en bricka i den USA-stödda högerelitens försöka att sänka arbetarpartiet PT, skriver Jon Weman i en analys.

© 2021 Fria Tidningen