Greklands återbetalning på 1,6 miljarder euro till Internationella Valutafonden, IMF, förföll natten till onsdagen och landet anses därmed ha gjort en ”betalningsinställelse”. Samtidigt löpte Greklands nuvarande stödprogram med Trojkan – IMF, Europeiska Centralbanken (ECB) och EU – ut, utan att de sista 7,2 miljarderna euro i det betalats ut och utan att något nytt program antagits.

Betalningen till IMF har framställts som en avgörande deadline, men i praktiken innebär det bara att Grekland är förhindrat att låna mer från IMF tills skulden är reglerad – något som ändå inte blivit aktuellt innan en ny överenskommelse nås.

Scenerna på gatorna i Grekland är nu närmast kaotiska: långa köer framför banker och uttagsautomater, efter att kapitalkontroller med maximala uttag på 60 euro per dag införts under veckan. En folkomröstning är utlyst till på söndag. Så vad händer nu? Läget är mycket förvirrat.

En möjlig väg utvecklingen skulle kunna ta är att en uppgörelse nås under veckan. Under onsdagen kom uppgifter om att premiärminister Alexis Tsipras gett ett nytt bud där han accepterar flera av långivarnas krav när det gäller bland annat pensioner, men det har ännu inte kommit något svar på det. Formellt har stödprogrammet redan löpt ut och budet från långivarna är alltså inte längre aktuellt. En ny överenskommelse skulle antagligen behöva godkännas i flera av EU-ländernas parlament – liksom i Greklands.

Under tisdagen skickade Grekland också ett förslag till ett nytt stödpaket som inkluderar omstrukturering (framflyttning av betalningar och sänkta räntor), något långivarna motsatt sig. Det är oklart hur det erbjudandet förhåller sig till det som skickades under onsdagen.

Tysklands finansminister har å sin sida i ett skarpt uttalande förklarat att trojkans erbjudande inte längre gäller och att man har lågt förtroende för Syriza. Tyskland vill inte föra några nya förhandlingar innan folkomröstningen på söndag, enligt uttalanden från honom och Merkel. Frankrike däremot har förklarat att en uppgörelse måste komma nu. Ekonomen Mark Weisbrot menar att Tyskland, liksom EU-kommissionen och ECB, sedan lång tid tillbaka har som mål med sin linje just att försöka avsätta Syriza-regeringen.

I skrivande stund är dock den avgörande frågan: vad händer med folkomröstningen? Flera europeiska politiker har antytt att den borde ställas in, men hittills har inga sådana signaler kommit från Grekland. Skulle den ställas in, eller om den grekiska regeringen gör en helomvändning och uppmanar folket att rösta ja, är frågan vad de inrikespolitiska konsekvenserna i Grekland skulle bli. Kommunistpartiet, KKE, och antikapitalistiska Antarsya har i bitande ordalag fördömt Tsipras senaste utspel. Om vänsterfraktionen i Syriza följer dem skulle det innebära att regeringen inte längre har majoritet för uppgörelsen utan ett samarbete med de gamla etablissemangspartierna, vilket skulle bli politiskt svårt.

Om omröstningen hålls och resulterar i ett ja, mot regeringens linje, har Tsipras gett tydliga signaler om att han kommer att avgå. I så fall skulle en ny uppgörelse vara omöjlig innan ett nyval eller en alternativ koalition har bildats, vilket skulle göra det svårt att undgå en total statsbankrutt och kollaps för det grekiska banksystemet. Om omröstningen resulterar i ett nej, slutligen, återstår att se om det leder till ett utkastande av Grekland ur euron, och eventuellt ur hela Europeiska unionen, med ytterligare oöverskådliga konsekvenser.