Kommer Grekland att lämna eurosamarbetet? | Fria Tidningen
Jon Weman

Fördjupning


Jon Weman
  • Tysklands förbundskansler Angela Merkel är kritisk till Greklands beslut om folkomröstning.
Fria Tidningen

Kommer Grekland att lämna eurosamarbetet?

De europeiska regeringarna fördömer Grekland och lägger hela skulden på sammanbrottet på det pressade landet. Men den växande vänstern i Spanien och Portugal uppmanar till ett nej till Trojkans krav. Ett euroutträde och statsbankrutt kan bli resultatet beroende på vems råd Grekland väljer att följa.

Från europeiska regeringar har fördömandena av Grekland varit enhälliga. Tyskland har gjort de mest aggressiva uttalanden, men inga officiella uttalanden har visat på någon väsentlig spricka i unionens front. Även Sveriges stats- och finansministrar har entydigt lagt skulden för förhandlingarnas sammanbrott på den grekiska sidan.

Stöd till Grekland har däremot kommit från vänsteroppositionen i flera länder. Spanska Podemos, vid sidan av Syriza det mest framgångsrika vänsterpartiet i Europa för tillfället, uppmanade i veckan grekerna att rösta med sin regering i folkomröstningen. Vänstern i Portugal och Tyskland (Die Linke) är andra som stött Syriza.

Om det blir en grekisk statsbankrutt och euroutträde, vilka skulle konsekvenserna bli? BBC:s ekonomiredaktör menar att euron då ”inte skulle existera som valutaunion längre”. Resonemanget är att om ett land som hamnar i svårigheter visar att det kan lämna euron och devalvera, kan andra länder också göra det i framtiden. Därmed skulle, ur penningplacerares perspektiv, en italiensk eller portugisisk euro inte längre vara jämförbar med en tysk eller holländsk. Euron skulle då i praktiken bara bli ”ett system av bundna växelkurser”, menar han, och sådana är ”notoriskt instabila”.

Men andra kommentatorer, exempelvis bloggen Naked Capitalisms Yves Smith, påpekar att sättet länder som Spanien och Portugal varit i problem har varit att räntorna på deras statsobligationer skjutit i höjden till ohållbara nivåer. Det problemet har i stort sett försvunnit sedan ECB, med sina i teorin outtömliga tillgångar, tillkännagett att de är beredda att köpa upp statsobligationer för att ”garantera eurons stabilitet”; räntorna har sjunkit från som mest 6–7 procent ner till 2 procent. Greklands ”hot” att lämna euron är därmed inte lika seriöst, som hot, som det var för ett par år sedan.

Inte desto mindre har räntorna på andra sydeuropeiska länders statsskulder stigit under den senaste krisen, om än inte till dramatiska nivåer.

Die Linke menar i ett uttalande att den verkliga ”spridningsrisken”, ur EU-institutionernas perspektiv, är politisk: en framgång för Syriza skulle uppmuntra vänstern i andra länder, som i Spanien.

Andra tänkbara konsekvenser är geopolitiska: om Grekland lämnar euron, och eventuellt tvingas lämna EU, skulle landet också kunna tänkas lämna NATO och orientera sig mot Ryssland och Kina. Putin förklarade i ett uttalande under tisdagen i allmänna termer sig villig att hjälpa Grekland och nämnde att Ryssland skulle kunna vara intresserade av att köpa upp privatiserade tillgångar, men gjorde inga konkreta erbjudanden om ryska lån.

Rekommenderade artiklar

Dunkla motiv bakom häxjakten mot Rousseff

Analys

Processen mot Brasiliens president Dilma Rousseff handlar inte om hon brutit mot lagen eller inte – det är bara en bricka i den USA-stödda högerelitens försöka att sänka arbetarpartiet PT, skriver Jon Weman i en analys.

© 2021 Fria Tidningen