Fria.Nu

Välfärden ska värnas med balanserade finanser

Både välfärden och balansen i de offentliga finanserna ska värnas. Det var finansminister Anders Borgs huvudbudskap när han på onsdagen presenterade regeringens vårbudget.

Finansminister Anders Borg (m) inledde sin presentation av vårbudgeten med att konstatera att världens ekonomi befinner sig i kris och Sveriges med den.

– Alla siffror vi nu ser är väldigt dramatiska, det här slår naturligtvis väldigt hårt mot ett land som Sverige. Vi är ett av världens mest exportberoende länder och vi ligger tungt i investeringsvaror. Så det är i grunden en rätt mörk bild av ekonomin vi har som utgångsläge.

För statens del har skatteintäkterna minskat med 120 miljarder kronor under årets första tre månader jämfört med samma period i fjol, något Anders Borg var noga med att påpeka inte beror på regeringens eget jobbavdrag utan på minskat inflöde av bolagsskatter, moms och arbetsgivaravgifter.

När regeringen nu föreslår lösningar finns inga inslag som påverkar enskilda eller hushålls ekonomiska förutsättningar, varken i form av höjda skatter eller subventioner för att stimulera privatkonsumtion. Inte heller går regeringen sin egen expertmyndighet Konjunkturinstitutet till mötes i fråga om stimulanspaket.

De åtgärder som istället läggs fram är mer pengar till kommuner och landsting – sju miljarder extra för 2010 och fem miljarder extra för 2011 respektive 2012 – vilket ska värna välfärden samt trygga de offentliga jobb som tryggas kan.

– Vi kan tyvärr inte göra mer än dämpa genomslaget i en global recession, vi ska i den processen värna de offentliga finanserna. I det ögonblick man tappar greppet av dem tror jag mycket annat faller, sade Anders Borg.

Vidare satsas tio miljarder extra på det arbetsmarknadspolitiska området, vilka ska täcka kostnaderna av fler a-kasseutbetalningar samt utbyggnaden av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Enligt regeringens egna prognoser kommer arbetslösheten att kulminera på nära tolv procent 2011, och parallellt med detta ska åtgärdsprogrammen byggas ut från dagens 85 000 till 250 000 platser.

Detta är hur arbetslinjen tar sig uttryck under en kris, enligt finansministern, som utan att gå in på detaljer förutspådde att åtgärderna kommer att bestå i coachning, snabbare och kortare kompletterande utbildningar för att möta det lokala näringslivets behov samt särskilda satsningar på ungdomar.

Allianspartierna, och i synnerhet moderaterna, har inte varit kända som förespråkare av arbetsmarknadspolitiska program. Huvudsaken är dock, enligt Anders Borg, att omfattningen av dessa trappas ner under nästa högkonjunktur.

– När vi är i det här läget, när arbetslösheten är på väg upp till tolv procent, då faller många av de invändningarna. Då är det bara att köra in så mycket pengar som man bara kan i detta för det finns nästan inget som mer riktat går till de arbetslösa än just de aktiva åtgärderna.

Samtidigt varnade ministern också för att olycksfall i arbetet kommer att begås, och att politiska motståndare kommer att kunna anklaga de borgerliga för samma ineffektivitet de borgerliga ofta har anklagat socialdemokraterna för.

– Vi bygger upp betydande volymer, och här kommer vi att få kritik för att det kommer att ske misstag. Det kommer vara reportage i Ekot där man kan visa att det inte har fungerat, men ska man öka volymen från 90 000 till 250 000 är det en enorm expansion. Jag står inte här för att säga att arbetsmarknadspolitiken kommer att bli perfekt utan för att säga att i ett sådant här krisläge har vi faktiskt inget annat alternativ.

Fakta: 

Siffror ur budgeten:

• Statistiska centralbyrån får ett ökat anslag om 10,3 miljoner kronor för att genomföra fler arbetskraftsundersökningar.

• Beskickningar i utlandet har blivit dyrare till följd av kronans fall och får ett ökat anslag om 23,6 miljoner kronor. Kronfallet ökar även kostnaden för svenskt deltagande i FN-operationer, vilket kompenseras med 210 miljoner kronor.

• Försäkringskassans omorganisation håller inte budget och regeringen tillför 600 miljoner kronor för att myndigheten ska klara sitt uppdrag.

• Skatteverket kompenseras med 30 miljoner kronor för ökad arbetsbelastning till följd av de nya reglerna för hushållsnära tjänster och ROT-avdrag.

• Regeringen föreslår också mer pengar till sig själv. 141 miljoner kronor ska täcka kostnader för EU-ordförandeskapet under andra hälften av 2009.

Röster om budgeten:

Det är en stor besvikelse att regeringens vårbudget är förvånansvärt tunn på innehåll, idéer och förslag. Regeringen har en politik för att människor ska söka jobb, inte få jobb.

Mikaela Valtersson, ekonomisk-politisk talesperson miljöpartiet

Om vi inget gör så kommer de redan alltför stora klasskillnaderna att bli än större. Vi måste bära krisens bördor mer rättvist.

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson vänsterpartiet

Det enda som regeringen gör är att gömma undan 220 000 människor i passiva ”garantier”. Men där får endast några enstaka procent någon form av utbildning.

Thomas Östros, ekonomisk-politisk talesperson socialdemokraterna

Att arbetsmarknadspolitiken byggs ut under en lågkonjunktur är i och för sig inte förvånande. Men om man har en krispolitik som bara satsar på bidrag och inte på att få igång tillväxten och de riktiga jobben, så lindrar man bara symptomen istället för att ta tag i de verkliga problemen.

Stefan Fölster, chefsekonom Svenskt näringsliv

Av de 10 miljarder kronor extra som regeringen satsar på arbetsmarknadspolitik under 2009 går merparten till ökade utgifter för a-kassan. Arbetsmarknadspolitiken riskerar att fortsätta urholkas i kvalitet och de arbetslösa är de stora förlorarna på detta.

Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO

Regeringen har under de senaste åren på ett positivt sett stärkt arbetslinjen som varit till godo för många tjänstenäringar. Däremot är det olyckligt att i en konjunkturnedgång främst lita till de arbetsmarknadspolitiska instrument som tidigare socialdemokratiska regeringar har tillämpat i tider då industrin sysselsatte Sverige.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

ESO: Medborgarna måste själva betala välfärden

Medborgarna måste vara beredda att betala mer ur egen ficka för att finansiera morgondagens välfärd. Det är kontentan i en ny rapport från Expertrådet för studier i offentlig ekonomi, ESO.

Fria Tidningen

Så schysst är din bank

En svensk bank får full pott i senaste Fair Finance Guide ­– men de flesta brister stort i hållbarhetsarbetet.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu