I de kulturpolitiska målen står det att kulturlivet ska vara till för alla och att alla ska kunna ta del av kultur utifrån sina egna önskemål och möjligheter i olika skeden av livet. Så ser dock inte verkligheten ut. Om alla ska kunna vara delaktiga krävs exempelvis att lokaler ska vara tillgängliga, alla ska kunna ta del av föreställningen, oavsett om man inte ser eller hör eller har svårt att röra sig. En annan viktig fråga gäller representation på scenen.

För att sätta fokus på dessa frågor har ett Kulturens bildningsverksamhet startat ett nytt projekt i samarbete med Amatörteaterns riksförbund. Där ska de skapa Sveriges första till 100 procent funktionsanpassade teaterföreställning. Projektet heter Funk i 4D – Landet runt.

– Vår tanke är att ändra normer och skapa attitydförändringar i samhället kring funktionalitet, säger Linnéa Grimstedt, konstnärlig ledare för Funk i 4 D.

Tillsammans med Johan Seige, projektledare, har Linnéa Grimstedt utarbetat konceptet. Under projektets tre år skrivs ett helt nytt manus och när föreställningen är klar ger sig ensemblen ut på Sverigeturné. På varje spelplats anordnar man en vecka av seminarier, workshops och föreläsningar om tillgänglighet och mänskliga rättigheter tillsammans med kommunen och lokala funktionshinderorganisationer.

– Vi arbetar just nu med manuset. Det är viktigt att de som arbetar med manuset har erfarenheter av funktionsnedsättningar för att det ska bli bra. I föreställningen kommer det vara två aktörer, dessa kommer vi att söka efter i auditions. Ytterligare tio deltagare kommer arbeta med föreställningen.

Efter premiären i Västerås, som är satt till 2017, kommer föreställningen att turnera runt till olika städer där målet alltså är att tillsammans med lokala funktionshinderorganisationer sprida kunskap kring funktionsnedsättningar och tillgänglighet.

– En viktig del i projektet är att arbeta fram en metod för att arbeta med de här frågorna som kan användas i kommunerna. Under det tredje året kommer vi producera en dokumentärfilm om projektet och även ta fram en bok om hur man kan göra tillgängliga föreställningar, säger Linnéa Grimstedt.

Varför är inte kulturlivet redan nu till för alla?

– Tyvärr tror jag att det handlar om fördomar och normer, men även att den nya diskrimineringslagen inte är fullt tillgänglig, menar Linnéa Grimstedt.

Hon berättar att de vill belysa att funktionshindren skapas av omgivningen och tillgängligheten i miljön vi befinner oss i. Att ha en hörselskada, synskada eller sitta i rullstol är egentligen inte så krångligt om allt bara vore tillgängligt. För att belysa hur bemötandet kan se ut för en person med funktionsnedsättningar berättar Linnéa vad som hände hennes kollega Lars Göran Wadén, som sitter i rullstol, när han skulle köpa nya jeans. Butiken var inte tillgänglig vilket gjorde att personalen kom ut med byxor som han fick prova ute på gatan. När han sedan skulle betala var han tvungen att lämna sitt betalkort och lämna ut sin kod.

– Ett tydligt exempel på diskriminering. Men butiken var så pass liten, färre än tio personer arbetade där, och omfattas därför inte av diskrimineringslagen. Vi vill belysa dessa frågor för att visa att de som fattar beslut i dessa frågor inte har insyn i problematiken och att vi måste spräcka normerna som finns i samhället.

Just nu arbetar Linnéa Grimstedt med att läsa på och göra research för att hitta den arbetsmetod som kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet ute i landet.

– Vi håller fortfarande på att ta fram metoden, men generellt kan jag säga att det kommer att handla om att ta vara på alla sinnen, att det inte bara finns ett sätt att ha ett talande språk på, utan att språk kan innefatta även kroppen.

Hur långt har ni kommit med pjäsen?

– Den kommer att handla om maktfrågor, vilka som fattar besluten och att beslut fattas över andras huvuden. När förlorar man människovärdet är en fråga vi vill ställa. Det är aktuella frågor som många kan känna igen sig i utan att ha en funktionsnedsättning, säger Linnéa Grimstedt. Vi hoppas givetvis på att få en bred publik. De flesta kommer att tycka det här är viktigt, det handla ju ytterst om mänskliga rättigheter.

Som skådespelare och aktiv i scenkonstsammanhang har Linnéa Grimstedt ofta fått tillfälle att fundera kring frågor gällande representation i de föreställningar där hon varit delaktig. Att teatern ger en bild av verkligheten är långtifrån sann, menar hon.

– Det finns hela tiden tydliga normer för hur man ska gestalta saker och det har jag blivit upprörd över de senaste åren. Det kan gälla normer kring hur en tjej eller en kille är, och man skapar även normer hur en person med funktionsnedsättning är. Det finns så många normer och fördomar som vi måste spräcka och börja gestalta på andra sätt.

Tycker du att kulturen istället reproducerar fördomar?

– Nej, inte generellt. Men fortfarande spelas gamla pjäser, skrivna av män för män, om män, på samma sätt, vilket gör att man tar bort människor som borde få delta. Varför inte göra Romeo och Julia på ett nytt sätt där Julia sitter i rullstol, varför har ingen gjort detta, undrar Linnéa Grimstedt.

På en politisk nivå måste man börja fråga sig vilka som fattar beslut över andra, förklarar Linnéa Grimstedt. Exempelvis skulle inte diskrimineringslagen se ut som den gör om det funnits fler beslutsfattandepersoner med i processen.

– Vilka är det som bjuds in till samtal när beslut ska fattas? Det handlar ytterst om demokrati och om vilka som får vara med och berätta om omständigheterna. Det skulle behövas mer direktdemokrati. Vi behöver en förändring i hur beslut fattas. Jag har själv varit delaktig i flera utredningar som gjorts och där det skrivits viktiga rapporter, men som sedan tappas bort.

För att vidga debatten är det viktigt att få många involverade och Linnéa Grimstedt efterlyser intresserade att höra av sig redan nu till dem inför deras kommande besök ute i kommunerna.

– Tanken är att det är kommunerna och funktionshinderorganisationerna som skapar de här mötena tillsammans. Vi hoppas att många ska inspireras av det här arbetet och om någon där ute har en idé om vad som bör göras på deras ort kan de höra av sig till oss så kan vi arbeta vidare tillsammans, säger Linnéa Grimstedt.