• Det är det fria skolvalet som har gjort att den svenska skolan har blivit. Det visar en stor rapport från OECD.
Fria Tidningen

Det fria skolvalet gör att resultaten sjunker

Den svenska skolan behöver förändras. Det sägs i en stor rapport från OECD. Rapporten lyfter bland annat fram det fria skolvalet som boven i dramat för de sjunkande resultaten i den svenska skolan.

En slutsats som fått stor uppmärksamhet i brittisk media men inte alls fått samma uppmärksamhet i Sverige.

–  Jag tror att man är rädd för att inskränka i någons så kallade frihet, säger Daniel Riazat, utbildningspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

I svensk stormedia lyfter man fram rapportens slutsatser om att lärarnas kompetens måste stärkas, läraryrket måste få högre status och att elevernas attityd i klassrummet måste ändras.

Man nämner också att det fria skolvalet i Sverige, enligt rapporten kräver ett robust skolsystem.

I den brittiska tidningen The Guardian är tongångarna annorlunda. Där är fokuset tydligt - det är det fria skolvalet som bär en stor skuld till de sjunkande resultaten i den svenska skolan.

The Guardian skriver bland annat ”Enligt rapporten är det systemet med det fria skolvalet som bär skulden till att hälften av barnen med utländsk bakgrund inte lyckas få betyg i matematik”

Men Johanna Jaara Åstrand, ordförande på Lärarförbundet, tycker inte att man ska ta bort det fria skolvalet.

– Vi tror att det fria skolvalet är här för att stanna.

Men hon delar rapportens analys om att det fria skolvalet har påverkat den svenska skolan.

– Det fria skolvalet har fått konsekvenser, vi måste få bättre möjligheter att styra mer resurser dit det behövs mest. I dag är det många elever som inte får det extra stöd som de behöver.

I Vänsterpartiet är tongångarna annorlunda. De tror inte att det system som finns idag skapar någon egentlig valfrihet.

– För mig är valfrihet när alla skolor är lika bra så att man inte ska behöva välja, säger Daniel Riazat.

OECDs rapport efterlyser också att den svenska skolan ska få större nationell styrning. En inställning som både Daniel Riazat och Johanna Jaara Åstrand delar.

Men medan Vänsterpartiet vill att staten ska ha huvudansvar för den svenska skolan har Johanna Jaara Åstrand en annan åsikt.

– Vi vill ha en blocköverskridande, långsiktig utbildningspolitik. Där man visar förtroende för lärare och skolledare.

Hon anser att skolan blivit ett slagträ i den politiska debatten. Där eleverna behandlas som spelpjäser i ett politiskt spel.

– Men då spelar man med elever, barn, det är Sveriges framtid man spelar med.

För att skolan ska bli bättre är det bland annat viktigt att lärarna får högre löner, tycker Johanna Jaara Åstrand. Men att lärarna i Sverige, skulle göra som lärarna i Colombia och gå ut i strejk, det tror hon inte är en bra idé.

– Jag tror vi förändrar mer genom dialog. Jag ser en attitydförändring och en annan samtalston bland politikerna. Det är tillsammans vi kraftsamlar.

Fakta: 

Schweiz: 68 000 dollar per år

Nederländerna: 57 000 dollar per år

Tyskland: 53 000 dollar

Belgien: 51 000 dollar per år

Sydkorea: 47 000 dollar per år

Brasilien: 32

Chile: 27

Sydkorea: 18

Indonesien: 17

Finland: 16

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

© 2024 Fria.Nu