Efter ett stormigt möte förra helgen vann SDU:s vice ordförande William Hahne striden om ordförandeposten i moderpartiets Stockholmsdistrikt. Hahne har pekats ut som en del av en etnonationalistisk falang inom Sverigedemokraterna och vill uttryckligen driva partiet mer åt höger.

Etnonationalister menar bland annat att man inte kan bli etniskt svensk utan släktskap och historiska band till Sverige.

– Hahne vill driva partiet tillbaka i tiden, säger Mikael Ekman, journalist och medarbetare på stiftelsen Expo. Valet av honom visar hur starkt stöd den etnonationalistiska strömningen har genom ungdomsförbundet.

Hur stark är den då?

– Nu är det en väldigt spännande tid för Sverigedemokraterna, med årsmöten i hela landet. Och i flera distrikt har de radikala nationalisterna gått fram och stärkt sina positioner. Många är också gamla aktivister. Det blir en styrkemätning. Hur balansen ser ut är svårt att avgöra, det kan vi se först efter årsmötena.

Det mest intressanta är hur partiet kommer att hantera splittringen, säger Mikael Ekman.

– Den enda linjen partiledningen egentligen kan välja är att rikta in sig på massuteslutningar. Det har diskuterats i Stockholm och det kommer nog att ske i andra delar av andra landet.

Kommer de våga göra det?

– De har inga andra alternativ om de vill hålla sig kvar vid makten. William Hahne, Gustav Kasselstrand med flera är vädligt tydliga med att de vill ha en annan inriktning. Och där passar inte Mattias Karlsson in alls.

William Hahnes seger har kallats för en högervridning men Mikael Ekman menar att det är förvillande att fastna i begrepp som höger och vänster när det gäller Sverigedemokraternas ekonomiska politik.

– SD har pendlat historiskt mellan en socialdemokratisk välfärdspolitik och nyliberal ekonomisk politik. På 90-talet var de till och med för planekonomi. Det finns bara en enda fråga som håller ihop partiet och det är rasism. Och nu är frågan hur mycket rasism det ska vara.