• Så här ser trafiksatsningarna i Västra Götaland ut åren 2004–2015 och 2014–2025. Störst andel går till vägtrafik. Den rosa delen inkluderar kollektivtrafik inklusive järnväg samt cykelsatsningar. ”Övrigt” inkluderar bland annat riktade trafiksäkerhetsåtgärder och bidrag till kommuner. Källor: Trivector, länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen.
Göteborgs Fria

Så här fördelas skattepengarna till trafiken

Drivs det en bilfientlig politik i regionen? Frågan är högaktuell inför folkomröstningen. GFT synar därför vilka trafikslag som skattepengarna egentligen går till.

Trängselskatten väcker frågor om varför bilister ska betala skatt för att finansiera ett paket som framför allt innehåller satsningar på kollektivtrafik, istället för exempelvis en allmän skatt som alla får betala. Bland annat partiet Vägvalet och mediejätten Stampen AB:s ordförande Peter Hjörne har höjt rösten mot vad de ser som en bilfientlig politik.

Drivs det en sådan i regionen? Till vilka infrastruktursatsningar går egentligen de skattepengar som alla – bilister, cyklister som kollektivresenärer – betalar?

För att få svar har GFT gått igenom Västra Götalandsregionens två senaste länstransportplaner gällande fördelning av resurser till olika trafikslag 2004–2025.

Svaret är att bilisterna kan vara lugna: satsningar på vägtrafik har dominerat de senaste tio åren och kommer fortsätta att dominera även i kommande trafikplanering, som sträcker sig fram till år 2025.

Inför perioden 2004–2015 budgeterades totalt 1 778 miljoner kronor till infrastruktursatsningar i Västra Götalands län. 78 procent fördelades till väg och 16 procent till kollektivtrafik, gång och cykel, visar en rapport som länsstyrelsen beställde år 2011. En fråga är om det speglar befolkningens användning av olika färdmedel. Inte direkt, då siffror för SOM-institutet (2013) visar att knappt hälften av invånarna i Västra Götaland åker bil till skola och jobb, medan knappt en av tre åker kollektivtrafik, cyklar eller går.

I den nya länstransportplanen för 2014–2025 får kollektivtrafiken och cyklismen en större del av kakan: ungefär 38 procent. Men vägsatsningarna fortsätter att dominera: de får 55 procent.

När planförslaget var på remiss fick det kritik av länsstyrelsen för att den inte tog hänsyn till klimatmålet och inte uppfyllde miljöbalkens krav.

Slutsatsen är att pengar visserligen har börjat omfördelas från väg till annan trafik i den nya transportplanen jämfört med den tidigare, men att vägtrafiken fortsätter att få den största biten av den allmänna skattekakan.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu