När Rumänien och Bulgarien blev medlemmar i EU år 2007 införde de flesta av de äldre medlemsländerna övergångsregler gällande hur invånare från de nya medlemsländerna fick tillträda arbetsmarknader och välfärdssystem. Endast Sverige och Finland av EU:s 15 äldsta medlemmar lät bli att införa övergångsregler. Det var ett ekonomiskt klokt beslut, visar nu forskning från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Mellan 2007–2010 drog den genomsnittlige migranten från Rumänien och Bulgarien in en nettovinst på 30 000 kronor till den svenska offentliga sektorn.

– Det här positiva resultatet beror på att dessa invandrare får betydligt mindre bidrag från den offentliga sektorn och är föremål för lägre offentliga utgifter såsom för skola, sjuk- och äldrevård. Denna positiva effekt mer än väger upp att de i genomsnitt tjänar mindre och därmed betalar mindre i skatt, säger forskaren och nationalekonomen Joakim Ruist, i ett uttalande.

Enligt Joakim Ruist kan man anta att även andra länder kommer se positiva ekonomiska resultat när de avskaffar de hårdare reglerna gällande migranter från de nya EU-länderna. Vid nyår upphörde den sjuårsperiod då EU-länder har haft rätt att tillämpa övergångsregler mot Rumänien och Bulgarien. I samband med det har Storbritannien diskuterats och just Storbritannien kan, enligt Joakim Ruist, förvänta sig ännu mer positiva resultat än Sverige, eftersom där finns fördelar bland annat på grund av att många redan kan språket.

– Resultatet visar tydligt att de farhågor som för närvarande uttrycks i andra EU-länder om att oreglerad invandring från de här två länderna skulle utgöra en risk för deras offentliga ekonomier är grundlösa, säger Joakim Ruist.