Skånes Fria

”Inget egenvärde i arbetet”

Arbetsproduktiviteten har ökat ända sedan 1930-talet. De senaste fyrtio åren har den fördubblats. Ändå fortsätter vi att arbeta som aldrig förr. "Det är inget annat än arbetsfanatism", säger sociologen Roland Paulsen.

I takt med den tekniska utvecklingen har många arbeten och arbetsmoment blivit överflödiga. Något som kunde lett till färre i lönearbete och en politik inriktad på förkortad arbetstid eller ett annat sätt att fördela inkomster på än via arbetstid, menar Roland Paulsen. Men så har det inte blivit.

– Politikerna försöker bara fortsätta att skapa jobb som om det hade ett egenvärde att arbeta.

Något sådant har det inte – i alla fall inte mer än att det i dag framstår som ett bättre alternativ än att stå arbetslös, säger Roland Paulsen.

– Själva kärnan i arbetslinjen är att de som inte har jobb ska bli pressade att ta jobb. Men att det här med att arbeta skulle vara meningen med livet och ett sätt att realisera oss själva är rent nonsens.

Tvärtom har de flesta arbeten aldrig varit mer meningslösa för det absoluta flertalet, menar han. Trots det fortsätter samhället att fokusera mer och mer på att vi ska arbeta. Något som har att göra med en rad olika ideologiska skäl, enligt Roland Paulsen. Att arbeta har ända sedan Martin Luther betraktats som ett sätt att göra rätt för sig, som en själslig uppbyggnad. Men det bygger också på en mer samtida idé från samhällets sida att det är bäst att ha människor i arbete, ”annars hittar de på otyg”, säger Roland Paulsen. Som exempel tar han Fas 3.

– Det finns inte någon ekonomisk rationalitet i det, staten går in och betalar företag för att arbetslösa ska utföra mer eller mindre meningslösa arbetsuppgifter bara för att.

Alternativet ser han i någon form av garanterad basinkomst från statens sida. Radikalt högre än dagens socialförsäkringsnivå. Och fullt möjligt att finansiera genom tidigare generationers produktivitetsvinst, enligt honom själv.

– Plötsligt skulle individen få valet att kunna välja att ta det här jobbet eller inte, vilket skulle kunna sortera bort de mest meningslösa och skadliga arbetena.

Samtidigt är de flesta så insocialiserade i att ett arbete behövs för att få mening och gemenskap. Pensionen ses av många som något halvt hotfullt, säger Roland Paulsen.

– Vi måste tänka på att vi går ut i livet helt utan problem med att sysselsätta oss själva – barn kokar över av spontanitet och allt möjligt. Sedan händer något – vi socialiseras in i konkurrens och prestationsprincipen.

Men helt cementerat är inte arbetssamhället, tror Roland Paulsen. Även bland vuxna arbetare gror motståndet. Det både maskas och saboteras.

– Redan nu finns det en förmåga att gå emot luthersfiguren. Den här arbetsmoralen behöver inte vara cementerad för all evighet. För att det ska ske någon förändring tror jag att motståndet måste politiseras men fröet tror jag redan är sått.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hon lever på basinkomst

Nya villkor på arbetsmarknaden

Partipolitiskt är idén om medborgarlön i dvala. Men i Malmö har en folkorganiserad basinkomst startat. Eller i alla fall ett frö till det. "Vi ville inte vänta på att samhället skulle vara redo för det här", säger Anna Klara Åhrén, en av initiativtagarna.

Skånes Fria

”Det handlar om värdighet”

Nya villkor på arbetsmarknaden

Att bli arbetslös innebär för många att de i längden måste söka hjälp hos socialförvaltningen. Ovärdigt, menar sociologen och författaren Lasse Ekstrand. "Medborgarlön är det enda alternativet."

Skånes Fria

”Vi skulle kunna dela på jobben på ett annat sätt”

Nya villkor på arbetsmarknaden

De osäkra anställningarna blir fler. A-kassans medlemstal sjunker och många blir utskrivna från sjukförsäkringen. Samtidigt ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Som sista del i vår artikelserie om de förändrade villkoren på arbetsmarknaden pratar vi med några av deltagarna på lördagens arbetskritiska forum i Malmö – alla pekar de åt samma håll – medborgarlön.

Skånes Fria

Utförsäkrad får inte ihop till middagen

Nya villkor på arbetsmarknaden

De osäkra anställningarna blir fler. A-kassans medlems­tal sjunker och många blir utskrivna från sjukförsäkringen. Samtidigt ökar kostnaderna för ekonomiskt bistånd. Den här veckan tittar vi närmare på det sista akuta skyddsnätet som för allt fler blivit den enda födkroken – år efter år.

Skånes Fria

© 2024 Fria.Nu