43 procent av cirka 1 000 tillfrågade svenskar kan tänka sig att ge pengar till välgörenhet istället för att köpa julklappar, visar en ny enkätundersökning som SBAB Bank har gjort. Det har också blivit vanligare att arbetsköpare ger pengar till hjälporganisationer istället för julklappar till personalen.

Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII, är branschorganisation åt 145 insamlingsorganisationer i Sverige, bland annat Unicef Sverige, Cancerfonden, SOS Barnbyar, Rädda barnen och Läkare utan gränser. Där märker man av trenden att fler och fler väljer att skänka pengar till välgörenhet istället för att köpa julklappar.

– Generellt sett kan vi se att givandet ökar i perioden kring jul. Under den perioden samlas det helt enkelt in mer pengar jämfört med andra perioder under året. Så har det sett ut under många år. Vi ser däremot en ökning de senaste åren i att fler väljer att ge bort någon form av välgörenhet i julklapp till andra, säger Maria Ros Jernberg, generalsekreterare för FRII.

Hon tror att ökningen delvis beror på att insamlingsorganisationerna har blivit bättre på att paketera gåvoerbjudanden under jul.

– Det finns ju alltifrån att ge bort en get till att skänka vaccin och att ge bort ett skolpaket. Fler organisationer gör sådana satsningar. Sedan ser vi också, och nu finns det en risk att det låter fel, men att det är lite inne att vara en medveten konsument. Många säger inte bara att de ska köpa Krav eller Fairtrade utan de gör också det. Det ligger i tiden.

Hon tror att det finns utrymme för att gåvojulklappar kommer att öka men inte att vi kommer att se en lika stor ökning som på senare år.

Samtidigt tror hon att fler blir medvetna om kopplingen mellan miljö och konsumtion och strävar efter att leva mer hållbart.

– Svenska folket har konsumerat mycket i årtionden och nu finns det en större medvetenhet för hållbarhet. Folk vill fortfarande ge något under jul, men kanske inte bidra till att köpa saker som inte används. Så det finns en medveten tanke och en godhet bakom valet att ge bort välgörenhet.

Men det finns en risk att gåvojulklappar leder till en fixering för snabba lösningar, varnar Maria Ros Jernberg. Hon tycker att det är viktigt att organisationerna erbjuder gåvor som ger den typen av stöd som behövs ute i världen och som uppfyller ett behov.

– Det vi kan se är att många konsumenter lockas av att snabbt göra en insats och att det ger något konkret. Till exempel som att ge två skolpaket till landet x istället för att ge icke öronmärkta pengar till organisationen y, som inte blir lika tydligt vad pengarna gått till.

– Underliggande strukturer som ligger bakom till exempel fattigdom och hunger i världen är inte lätta att paketera på samma sätt.