År 2010 sålde Sverige mer vapen än något annat land i världen, beräknat per capita. En sammanställning som Svenska Freds- och skiljedomsförbundet har gjort visar att varje svensk i genomsnitt sålt krigsmateriel för 1 500 kronor under förra året. Under 2011 kommer regeringen att stödja vapenexporten med 80 miljoner kronor, enligt förbundet. ”Exportstödet måste avskaffas. Det är inte rimligt att skattebetalare ska sponsra svensk vapenindustri i dess försök att sälja vapen runtom i världen”, säger organisationen i ett uttalande.

Exporten under 2010 nådde de högsta siffrorna hittills – enligt Utrikesdepartementet, UD, och handelsministern en ökning med en procent – men trenden de senaste åren har varit en stabil ökning, säger Anna Ek, ordförande i Svenska Freds.

– Man beviljar fler och fler tillstånd för export, och vi befarar att trenden kommer att fortsätta. Både föregående och nuvarande regeringar har generellt sett haft en positiv syn på vapenexport – det finns ett politiskt stöd för ökad vapenexport, helt enkelt. Det är mycket tragiskt, säger hon.

Men det är inte bara mängden vapen som oroar, utan även vilka länder som vapnen säljs till. Allan Widman, Folkpartiets försvarspolitiska talesperson, säger till Sveriges Radio att Sveriges exportlagstiftning bör ses över. Till exempel är Bahrain godkänt som ett exportland, liksom de länder som backar upp regimens attacker på den protesterande civilbefolkningen, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

Anna Ek påpekar att Sverige har sålt vapen till Tunisien varje år sedan år 1980 utom tre, och åtminstone så sent som 2009 såldes bland annat ammunition till Egypten.

– Vi har exporterat vapen till dessa länder, det kan vi konstatera. Det är rent bedrövligt att vi beväpnat dessa regimer och hållit dem under armarna, säger Anna Ek.

Men statsminister Fredrik Reinfeldt tycker att Sverige har tillräckligt strikta regler i dag.

– Jag tycker att vi har en restriktiv vapenexportpolitik och jag tycker att vi ska fortsätta ha det också i framtiden, svarar han när Sveriges Radio undrar om det finns någon anledning att se över exportreglerna.

Jens Söderblom, politiskt sakkunnig på Utrikesdepartementet och hos handelsminister Ewa Björling, kommenterar:

– Jag tycker att vi har en restriktiv och välfungerande lagstiftning som på det stora hela tjänar oss väl. Däremot finns det en hel del att göra internationellt, säger han.

Till exempel lyfter regeringen frågan om en internationell FN-uppgörelse om ett globalt folkrättsligt bindande fördrag som reglerar handeln med vapen, och har tillsatt en särskild ambassadör för att arbeta med detta, säger han till Fria.

Sverige har ju sålt vapen/försvarsmaterial till bland annat Bahrain och försökte sälja övervakningsmaterial till Libyen – hur kommenterar ni detta i ljuset av de uppror som nu sker?

– Jag kan konstatera att vår export till Mellanöstern varit förhållandevis begränsad de senaste åren, och att den med några få undantag bestått av så kallad övrig krigsmateriel, det vill säga produkter som inte har någon förstörelsebringande verkan, säger Jens Söderblom.

Han förklarar att under 2011 har den myndighet som prövar alla exportansökningar, Inspektionen för strategiska produkter, dragit tillbaka tre tillstånd för krigsmateriel till Nordafrika och Mellanöstern.

– Jag tycker att det är bra att vi har en lagstiftning som medger att den typen av åtgärder vidtas när förhållandena i de aktuella länderna förändras, säger Jens Söderblom.

Anna Ek håller dock inte med Fredrik Reinfeldt och Jens Söderblom.

– Det är helt uppåt väggarna att våra regler medför att vi exporterar vapen till bland annat krigsförande länder och till väldigt fattiga länder. Vi behöver verkligen se över regelverket och göra det mycket skarpare.