Enligt studien har få framsteg gjorts kring de flesta av de tio åtaganden som världens ledare kom överens om i samband med mötet. De områden som man vid toppmötet kom överens om skulle prioriteras var fattigdom, social integration, jämlikhet mellan könen och en allmän tillgång till utbildning och hälsovård.

År 2003 satt det enbast kvinnor på 15 procent av världens parlamentsplatser.

Från 1993 minskade de globala militära utgifterna fem år i rad - från 762 miljarder USD till den lägsta siffran 690 miljarder USD 1998. Men därefter började siffrorna öka igen. År 2002 hade de militära utgifterna stigit till 784 miljarder USD, och året därpå till rekordhöga 900 miljarder USD. Förra året beräknas 950 miljarder USD ha gått till militära utgifter, och siffran kan stiga ytterligare under 2005.

- Att överföra resurser från sociala program till militären är en återgång till en barbarisk politik, där man bortser från 1900-talets erfarenhet att en dollar som går till att förebygga social oro kan spara en miljon i krigsutgifter, säger Dan Plesch, forskare i politik och sociologi vid Londons universitet.

Under de senaste två åren har USAs regering under ledning av president George W. Bush spenderat över 300 miljarder USD på krigen i Irak och Afghanistan. Nyligen begärde man ytterligare 80 miljarder USD för militära insatser i de båda länderna.

Enligt FN-rapporten har utvecklingen med minskande försvarsutgifter, som kunde konstateras i samband med mötet i Köpenhamn för tio år sedan, numera dramatiskt vänt.

Enligt flera bedömningar skulle alla de så kallade millenniemålen kunna uppnås till 2015 om biståndet ökade med 50 miljarder USD om året och blev kvar på den nivån. Det skulle motsvara runt fem procent av vad världen i dagsläget spenderar på militären.

Millenniemålen, som ska vara uppfyllda år 2015, antogs av världens statschefer år 2000. Några av de övergipande målen är att fattigdomen ska halveras, att alla barn ska gå i grundskolan, att jämställdheten mellan könen ska öka, att barnadödligheten och mödradödligheten ska minskas och att spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar ska hejdas.

Werner Fornos, ordförande vid Washington-baserade Population Institute, menar att det är en global skandal att resurser som beräknas gå till militären och kriget mot terrorismen är nästan 20 gånger högre än de summor som just nu går till ekonomisk och social utveckling världen över.

- Fattigdomen och hungern, samt bristen på hälsovård, utbildning och arbeten underblåser desperation och förtvivlan som i sin tur leder till alienation, missnöje, uppror och terrorism, säger Fornos.