Stora satsningar krävs för de nya utvecklingsmålen | Fria Tidningen
  • Hundratals miljoner indier lever fortfarande på mindre än 15 kronor om dagen – en av många stora utmaningar som kräver både stora resurser och en ändrad politik om FN:s nya hållbara utvecklingsmål ska lyckas.
Fria Tidningen

Stora satsningar krävs för de nya utvecklingsmålen

Förra veckan antogs FN:s nya hållbara utvecklingsmål enhälligt av över 150 av världens ledare vid ett toppmöte i New York. Målsättningarna är högt ställda, men för att dessa ska kunna infrias krävs både stora resurser och en stark politisk vilja bland medlemsländerna.

I sitt öppningsanförande beskrev generalsekreterare Ban Ki-Moon de 17 nya utvecklingsmålen som avgörande i kampen för att under de kommande 15 åren kunna utrota fattigdomen i alla dess former. Men han underströk samtidigt att det absolut viktigaste är att målsättningarna leder till åtgärder.

– Alla, överallt, måste agera. De 17 hållbara utvecklingsmålen är vår guide, en att-göra-lista för människor och vår planet, och utgör en plan för framgång, sade Ban Ki-Moon.

Om utvecklingsmålen skulle infrias så skulle det innebära eliminering av fattigdom, hunger, ojämlikhet och miljöförstörelse till år 2030. Detta kommer dock att kräva en stark politisk vilja och ökade resurser.

Kenyas FN-ambassadör Macharia Kamau har deltagit i konsultationerna kring formuleringen av de nya målsättningarna. Nyligen sade han vid en pressträff att den nya agendan kan komma att kosta mellan 3,5 och 5 biljoner US-dollar – om året.

Winnie Byanyima, ordförande för biståndsorganisationen Oxfam International, menar att de nya målen har förutsättningar för att få en historisk betydelse i världen.

– Målsättningen är att gå från tillfälliga lösningar till att utrota, inte bara minska, den extrema fattigdomen i alla länder. Det avgörande är att lyckas välkomna de rikaste tillbaka till det övriga samhället, i stället för att låta dem leva som priviligierade vid sidan av, säger Winnie Byanyima.

Leida Rijnhout vid European Environmental Bureau, som består av ett stort antal miljöorganisationer, menar att världens rika länder kraftigt måste minska sin resursanvändning för att göra det möjligt för andra länder att utvecklas.

– Vi har en kraftig överkonsumtion i Europa, vilket drabbar klimatet och utvecklingen i fattiga länder, och det är en trend som skapar fler konflikter över minskande resurser, säger Leida Rijnhout.

Zubair Sayed, kommunikationschef vid Civicus, som är en global paraplyorganisation för ett stort antal organisationer inom civilsamhället, påpekar att de nya utvecklingsmålen skiljer sig från sin föregångare millenniemålen. Detta eftersom de nya målen är universella och därmed innebär att de gäller för såväl fattiga som rika länder. Han säger att världens politiker måste ta målsättningarna på allvar och införa nationella mål samt avsätta de resurser som krävs, och se till att folkliga företrädare engageras i arbetet.

I mars nästa år ska världens länder komma överens om ett antal indikatorer som ska det göra möjligt för FN att årligen sammanställa rapporter om utvecklingen i förhållande till målsättningarna.

Manish Bapna, chef för tankesmedjan World Resources Institute, menar att införandet av de nya utvecklingsmålen är en stor framgång som innebär en djärv satsning för utvecklingen i världen. Han menar att det viktigaste är att målsättningarna gäller för alla världens länder, och att miljön står i centrum.

– De nya hållbara utvecklingsmålet slår fast att vi inte kan utrota den extrema fattigdomen och försäkra oss om en fortsatt ekonomisk tillväxt – utan att även ta hand om planeten, säger Manish Bapna.

Han menar att det finns ett växande antal exempel på hur det har gått att minska fattigdomen och öka den ekonomiska tillväxten samtidigt som miljön har kunnat skyddas – exempelvis genom återställande av utarmade jordbruksmarker.

– Om målsättningarna blir framgångsrika så kommer detta att skapa en radikal förändrad utveckling. Vi skulle kunna gå från dagens obalanserade modell till en som gynnar alla människor och samtidigt skyddar planeten, säger Manish Bapna.

Adriano Campolina, ordförande för den internationella organisationen Action Aid, säger att det som är positivt med de nya målsättningarna är att de identifierar fattigdomens orsaker.

– Men om vi inte ändrar de regler som styr det globala systemet, så kommer samma spelare som tidigare att fortsätta vinna. Vi måste skapa en framtid för planeten och alla dess människor där det inte bara är pengarna som styr.

Adriano Campolina menar att det avgörande är att det blir världens fattigaste som gynnas av målsättningarna.

– Stora företagsinvesteringar kommer inte på egen hand att garantera en minskning av fattigdomen och ojämlikheten. Regeringarna måste ändra på spelreglerna och sluta vända sig till företagen för alla svar. Vi måste omedelbart agera mot ojämlikheten om dessa nya utvecklingsmål ska ha någon möjlighet att bli infriade inom de kommande 15 åren, säger han.

De 17 nya hållbara utvecklingsmålen och 169 delmålen har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av FN:s alla 193 medlemsländer, som arbetat med frågan i tre års tid.

Rekommenderade artiklar

© 2020 Fria Tidningen