Enbart vita män på antirasistisk tidning
Tidningen Expo, som granskar de främlingsfientliga rörelserna, visar upp nästan bara vita män som medarbetare på sin hemsida. Redaktionssekreteraren Richard Slätt ser inte det som ett problem.
- Jag ger inte mycket för sådant här med att en arbetsplats ska spegla samhället.
De journalister som jobbar på Expo kommer huvudsakligen från de etablerade medierna som Aftonbladet, Sveriges Radio och TV4. De jobbar gratis på sin fritid med att granska de rasistiska rörelserna. I den homogena Expogruppen finns det ett undantag i Cecilia Englund som förutom att vara kvinna också visar sig ha kurdisk bakgrund.
Enligt Richard Slätt är det väldigt svårt att rekrytera om man som Expo är en ideell stiftelse och inte har några pengar att locka med. Han menar också att problemet har sin grund i att få invandrare och kvinnor engagerar sig i ämnet bland Sveriges journalister.
Han håller vidare fast vid att journalistiken inte blir sämre på grund av att det råkar vara väldigt många etniskt svenska män på redaktionen.
- När jag skriver artiklar sitter jag inte direkt och tänker på att jag är svensk, säger han.
Zanyar Adami, chefredaktör för den nya Metrobilagan Gringo, vars redaktion består av enbart unga med invandrarbakgrund, håller inte riktigt med. Han menar att det rent allmänt är bra med mixade redaktioner och att sammansättningen påverkar vad man skriver om och hur man skriver om det.
- Det är ett problem om de är homogena. De skulle må bra av att ha fler svartskallar som medarbetare, säger han om Expo.
Han visar dock förståelse för Expos svårigheter med att rekrytera från andra grupper och menar att det kan bero på den karaktär av journalistik som de bedriver, där infiltrering, wallraffande och avslöjandejournalistik förekommer.
Även Expos chefredaktör, Stieg Larsson, menar att Expos inriktning på de extrema grupperna gjort att det ser ut som det gör med deras medarbetare.
- Tyvärr är inte många invandrare intresserade av att granska de nationella rörelserna. Men vi har haft 'överstesvartskallen' Kurdo Baksi som chefredaktör, tillägger han.
På Mana, en annan antirasistisk tidning, har man tvärtemot Expo en majoritet kvinnliga skribenter, och mer än hälften av alla medarbetare har invandrarbakgrund. Mana-skribenten och före detta redaktören Lawen Mohtadi har inte direkt någon förklaring till varför det ser så olika ut mellan tidningarna. Men hon är nyfiken på skälet till detta.
- Jag skulle gärna vilja höra Expo och andra tidningar problematisera rasismen och höra vilken analys de utgår från i sitt arbete.
Stockholms Fria etniskt homogen arbetsplats
Även SFT har problem med att rekrytera personal med utländsk bakgrund. Av den ekonomiska föreningens 27 anställda har bara 3 utländsk bakgrund.
Björn Danielsson, samordnande redaktör, säger att SFT försöker tillämpa positiv särbehandling och att det i alla jobbannonser står att 'det är ett plus om du är kvinna och har annan bakgrund än svensk'. Men samtidigt vill han inte låsa sig vid kategorier:
- Man är till exempel inte bättre antirasist bara för att man har annan bakgrund än svensk, säger han. Det handlar om vad man är för människa och vilka erfarenheter man har.
SFT skriver ofta om antirasism, diskriminering och flyktingpolitik. Ser du några problem med att få anställda har utländsk bakgrund?
- Ja, absolut. Vi behöver människor med olika bakgrund. Vi skäms lite för att vi har misslyckats på den punkten.
Tidningens ansvarige utgivare Lennart Fernström, som just nu intervjuar sökande för en tjänst som personalansvarig, säger att han har tittat mer på dem med icke-svensk bakgrund. Av ett hundratal ansökningar kommer runt fem från personer med utländskt namn.
- Vi har sagt att vi vill ha en mångkulturell arbetsplats och så är det inte i dag. Det blir ett snävare perspektiv utan den mixen. Så vi arbetar för att förändra det.
Könsfördelningen ser dock annorlunda ut. Föreningen har arbetat hårt för att få en balans mellan könen. Nu är vi fler kvinnor än män. 18 av 27 - 67 procent - är kvinnor.
- Det visar att det går att få en mångkulturell arbetsplats också, om man bestämmer sig för det, säger Lennart Fernström.
/Kristian Borg
