– Förr var det guld att få ett taxijobb. Nu är det en slavkedja runt halsen, säger Allonias Sebhatu.

I flera år har han försökt organisera taxichaufförerna i Stockholm för kollektivavtal och bättre villkor. Han har delat ut flygblad till väntande förare på Arlanda, diskuterat med dem och försökt värva dem till fackföreningen.

Förra året kallade han till en protestkaravan på Essingeleden. Press och tv var där. Det kom tre bilar. Aktionen fick ställas in.

Men nu har arbetet gett resultat. För 14 dagar sedan omringade runt 200 taxibilar Landstingshuset i centrala Stockholm. Ytterligare ett antal hundra förare runtom i staden loggade ut från Taxi Kurirs och Taxi 020:s datasystem. Företagen släpper inte ut någon information, men de fackliga aktivisterna har fått uppgifter om upp till 1 000 missade körningar under de timmar strejken pågick.

Det var ett fackligt genombrott.

– Jag var rädd att aktionen skulle sluta i våldsamheter, säger Allonias Sebhatu. Så många människor med samma smärta, så många som känner att allt bara blir värre och värre. Om polisen inte agerat klokt kunde det ha slutat illa.

Förarna riktar sin vrede mot både den borgerliga majoriteten i landstinget och mot Taxi Kurir och Taxi 020. Två gånger i rad har bolagen, som tillhör samma koncern, vunnit upphandlingen av färdtjänsten i Stockholm genom att kraftigt sänka priset på körningarna. Förarna, som kör på provision, har sett sina magra inkomster minska ytterligare.

Många jobbar redan mellan elva och tretton timmar per dag, sex dagar i veckan, för att försörja sig och sina närmaste. En förare fick hjärtinfarkt och dog i garaget en morgon för något år sedan. Allonias var hemma hos hans fru och tröstade. De studerade hans arbetsschema: tolv dagar arbete, två dagar ledigt, tolv dagar arbete, två dagar ledigt och så vidare.

– Många taxichaufförer blir sjuka när de är 50–55 år. Varför ska människor pressas så hårt? Du har inte råd att gå i pension om du är förare. Du får fortsätta köra. Varför ska man vara tvungen att jobba vidare, fast man gjort sitt för samhället? Det är samma sak för dem som städar. Vi håller på att avveckla det vi har byggt upp i det här landet.

Åkerierna som är anslutna till bolagens beställningscentraler är hårt utsatta ekonomiskt. Somliga fifflar med nystartsbidrag och stoppar delar av anställdas sociala avgifter i egen kassa, berättar de fackliga aktivisterna. De fruktar att bolagen i större omfattning än tidigare kommer att försöka ersätta normalt avlönade taxichaufförer och med pensionärer och nyanställda med subventioner från det allmänna. Arbetskraft med bidrag och lägre skatt blir enda sättet att få det nya färdtjänstavtalet att gå ihop.

I morse mobiliserade de fackliga aktivisterna till en ny strejk med en bilkortege från Bromma flygplats förbi bolagens kontor, landstinget och riksdagen. De som inte följde med kunde som sist delta genom att logga ut eller ta längre rast.

Taxi 020 hotade i ett meddelande de deltagande åkarna och förarna med uppsagda kontrakt och spärrade legitimationer. Det påstods vara olagligt för förarna att strejka – trots att de förvägras kollektivavtal och därför inte har någon fredsplikt.

Bolaget ska också ha försökt provocera fram bråk mellan arbetarna genom att sprida rykten om vandaliseringar av strejkbrytares bilar.

– Ingen har gått på det, förklarade Elisabeth Lundblad, en av organisatörerna, dagarna före strejken. Alla är så positiva. Vi räknar med större uppslutning än sist.