Fem procent av de största jordbruken i Brasilien uppskattas inneha 69 procent av den totala marken enligt siffror från FN:s jordbruksorganisation från 2011. Samtidigt har omkring 200 000 brasilianska småbönder inte någon egen mark som de kan bruka.

Sociala rörelser hade hoppats att Dilma Rousseff, Arbetarpartiet, skulle driva på mot en demokratisering av markägandet. Men regeringens politik har i stället varit inriktad på investeringar i jordbruksindustrin, gruvdrift och infrastrukturprojekt. Att driva igenom jordreformer var inte en fråga som lyftes under kampanjen som ledde till presidentens omval och i den nya regeringen sitter flera personer som representerar mäktiga intressen inom jordbruksnäringen.

Den kristna jordrättighetsrörelsen Comissão Pastoral da Terra, CPT, uppger att situationen har förvärrats under Rouseffs mandatperiod.

– Historiskt sett har det funnits en hög koncentration av markägande i Brasilien. Men under Dilma Rousseffs första mandatperiod blev markägandet ännu mer koncentrerat, säger Isolete Wichinieski från CPT.

Stora boskapsrancher och plantager med enbart soja, sockerrör, majs eller bomull breder ut sig och många av de stora markägarna har nära kopplingar till ledande politiker, enligt CPT.

Folkrörelser som de jordlösas rörelse, Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra, MST, har länge drivit frågan. Den 21 februari genomfördes en demonstration till stöd för jordlösa familjers ockupation av 20 000 hektar mark i Agropecuaria Santa Mônica i delstaten Goiás i centrala Brasilien – det största markområde som MST ockuperat de senaste 15 åren.