Alkoholen flödar på elitmatcher i ishockey, bandy och fotboll. Det visar en granskning som SVT gjorde nyligen. Vanligast är det med alkoholförsäljning inom herrishockeyn där 24 av 26 klubbar i elitserien och i allsvenskan har servering vid matcher. Men inte så sällan går det att ta sig en öl även vid division 1-hockeymatcher.

Att publiken dricker alkohol vid hockeymatcher kan tyckas rimma illa med de ideal som historiskt funnits för idrottsrörelsen. Bland annat i Riksidrottsförbundets alkohol- och tobakspolicy (se faktaruta) står att klubbarna bör undvika alkoholförsäljning vid evenemang. Bo Högstedt som är verksamhetskonsulent på nykterhetsorganisationen IOGT/NTO berättar att idrottsrörelsen ofta uttalar att idrott och alkohol inte hör ihop. Men samtidigt står klubbarna bakom alkoholförsäljningen på idrottsarenorna:

– De säger ungefär att de inte kan ta ansvar för det som händer utanför arenan. De tar bara ansvar för ordningen inne på arenan.

Högstedt tycker dock inte att detta resonemang håller:

– Folk super innan de kommer till arenan, men alkoholen som säljs där underhåller fyllan. Det är ett problem i sig för det leder ofta till bråk. Det kan upplevas som obehagligt för barnfamiljer och vissa vågar knappt gå dit med sina barn.

En viktig orsak till alkoholförsäljning vid ishockeymatcher är att den ger stora intäkter till klubbarna. Till exempel Brynäs IF omsätter 20 miljoner kronor på sin restaurangverksamhet varav ungefär en tredjedel utgörs av alkohol. Ett annat exempel är Modo hockey som omsätter 3,6 miljoner kronor per år på sin alkoholförsäljning, enligt Göteborgs-posten.

Brynäs IF hade förra året en kamp om alkoholtillståndet i Gävle Läkerol arena. Arenabolaget hade i flera avseenden brutit mot alkohollagen vilket resul terade i en varning i förvaltningsrätten. Brynäs har tagit anmärkningen på allvar och ska inom några veckor öppna en alkoholfri restaurang på arenan:

– Vi har sagt att vi ska satsa på barnfamiljer. Vi har ju till exempel Tigerklubben som vänder sig till barn upp till tio års ålder. Vi har också en stor lekhörna. Därför vill vi bygga en restaurang som är helt alkoholfri, säger klubbdirektören Hans-Göran Karlsson

Det innebär dock inte att hela Gävle Läkerol arena blir alkoholfri i samband med matcher. Det kommer att finnas totalt två restauranger – varav en alltså alkoholfri – och fem sportbarer med alkohol- och matservering.

Karlsson tror inte att satsningen på en alkoholfri restaurang inne i arenan blir något problem ekonomiskt:

– Vi driver ett aktiebolag och är vinstdrivande. Vi vill tjäna pengar även med en alkoholfri restaurang som riktar sig till framför allt barnfamiljer.

Bo Högstedt tycker att Brynäs initiativ i huvudsak är positivt, även om han skulle vilja se att alla restauranger på arenan skulle vara alkoholfria:

– Men den alkoholfria krogen kan kanske visa möjligheterna med att inte sälja alkohol.

I de lägre divisionerna är det enklare för klubbarna att säga nej till alkohol. En klubb som gjort det är Njurunda SK vars A-lag håller till i division 1B. Klubben har en kiosk med servering samt en VIP-avdelning och båda dessa serveringar är alkoholfria.

– I min värld säljer man inte alkohol i division 1 och division 2. Jag blev chockad av att det är så pass många klubbar i dessa divisioner som gör det, säger Jane Bredberg som är ordförande i klubben.

Bredberg anser att idrott och alkohol i princip inte går ihop. Men samtidigt har hon förståelse för att föreningarna i de högre divisionerna säljer alkohol:

– Konkurrensen om publiken är hård. I dag kan man se gigantiskt mycket ishockey på tv vilket man inte kunde för 20 eller 30 år sedan. Jag förstår att det är en upplevelse att få äta god mat och att ta sig ett glas på ishockeymatchen.

Bredberg tror att många skulle stanna hemma om det inte skulle säljas alkohol på matcherna:

– Jag går på ishockey för att det är kul och jag behöver ingen alkohol. Men vissa andra ser inte idrotten så sportsligt utan mer socialt och vill då gärna ha alkoholservering.

Njurunda SK klarar sig till stor del på att föräldrarna jobbar hårt med att dra in pengar till verksamheten.

– Om vi skulle ha en pub som gav 200 000 eller 300 000 kronor skulle föräldrarna inte behöva sälja lotter. Men vi är stolta över vår alkoholpolicy.

Jane Bredberg ser de ökade lönekostnaderna inom elitishockeyn som en orsak till att klubbarna tvingas sälja alkohol. Det är inte ovanligt att elitspelare har sexsiffriga belopp i månadslön.

– Sporten i världen har blivit väldigt dyr. Vissa spelare har väldigt höga löner. Om man leker med tanken att de skulle sänka sina löner skulle det bli möjligt för klubbarna att säga nej till alkohol. De skulle då ta ett enormt samhällsansvar.