Hamilton ser inga systemfel i eurosamarbetet | Fria Tidningen
Fria Tidningen

Hamilton ser inga systemfel i eurosamarbetet

Folkpartiet tänker ta strid i regeringen för att ersättningen från a-kassan ska höjas. Och kortsiktiga riskkapitalbolag kan förlora rätten att driva vårdbolag. Det säger folkpartiets ekonomiske talesperson Carl B Hamilton till Fria Tidningen. Men några systemfel i eurosamarbetet vill han inte kännas vid, och att ersätta kärnkraft med vindkraft blir för dyrt.

Carl B Hamilton är professorn som lämnade universitetet och blev en av folkpartiets tyngsta politiker. Riksdagsledamot sedan 2002, ekonomisk talesman med ansvar även för energi- och europafrågor och ordförande i riksdagens EU-nämnd. Att han lade till initialen B mellan för och efternamn för att inte blandas ihop med Jan Guillous hemlige agent har han dock aldrig velat bekräfta...

Europa är i kris, men enligt Folkpartiet är det inte eurons fel utan det beror på enskilda länder som misskött sig. Den internationella debatt som förs bland ekonomer säger emellertid något annat. Exempelvis hävdar Nobelpristagaren Paul Krugman att krisen beror på systemfel i valutaunionen, att den gemensamma räntenivån var för låg för flera länder och gav inflation, fastighetsbubblor och raserad konkurrenskraft, vilket orsakade dagens kris. Varför ska man tro mer på Carl B Hamilton är på Paul Krugman?

– Jag har inget emot beskrivningen av debatten, men vill tillägga att det är främst anglosaxiska ekonomer som driver tesen om eurons systemfel, debatten i Tyskland eller Frankrike är annorlunda, säger Hamilton.

– Men om vi ser ett steg till: vad kritikerna säger är att länder måste ha en egen valuta för att kunna devalvera sig ur kriser. Men om länder inte kan låta bli att driva en så tokig ekonomisk politik att man vart tionde år måste skriva ner värdet på sin valuta för att komma ur problemen är ju det också ett systemfel. Och ser vi empiriskt på frågan har Finland haft en lika bra ekonomisk utveckling inom euron som Sverige har haft utanför.

– Det finns inga perfekta system, utan ett av våra viktigaste kriterium när Sverige nästa gång tar ställning till euron bör vara vilka vi vill samarbeta med och var vi hör hemma. Och jag menar att det är bland de här länderna vi hör hemma, vi samarbetar redan på många områden, i rättsliga frågor, i klimatfrågan, och bör samarbeta om valutan.

Det europeiska land som drabbats hårdast av finanskrisen är Island, vars ekonomi kollapsade 2008. I dag är man på väg tillbaka, arbetslösheten sjunker och är lägre än i eurozonen, utrikeshandeln visar på plus och man lånar till lägre ränta än de krisländer som har euron. Beror inte vändningen till stor del på att Island har en egen valuta som kunde devalveras?

– Lettland är också på banan igen, utan att ha ändrat den fasta växelkursen mot euron. När ett land är i kris, som Island eller Lettland, måste man minska löner och BNP. Det kan ske på två sätt, det ena är Lettlands väg. Att besluten tas i parlamentet. Då kan man välja att inte låta pensionärer eller barnfamiljer drabbas så hårt.

– Den andra vägen är att låta valutan falla som på Island och få inflation som minskar inkomsterna. Men då sker det blint, och de som förlorar minst är de som äger fasta tillgångar som fastigheter eller som på Island fiskebåtar.

Folkpartiet har tidigare avvikit från andra borgerliga partier genom att förorda en generell välfärdspolitik, där sjuka och arbetslösa får ersättning i relation till den lön de haft. Ersättningen var en försäkring som garanterade att den som råkade illa ut inte drabbades av fattigdom eller behövde sälja sin bostad.

Nu sitter Folkpartiet i en regering som rustar ned socialförsäkringarna. Avgifterna är oförändrade, men ersättningarna sänks till en låg grundnivå. Endast 10 procent av alla arbetslösa får i dag ut 80 procent av tidigare lön, och snart får bara hälften av löntagarna 80 procent i ersättning vid sjukdom.

Varför bytte Folkpartiet åsikt?

– Det är ju riktigt att vi slagits hårt för inkomstbortfallsprincipen. Men tills vidare har vi fått acceptera arbetslinjen och den majoritet i regeringen som helt enkelt tycker att det ska vara mer oattraktivt än tidigare att vara arbetslös.

Men Folkpartiet hävdade ju tidigare att generösa socialförsäkringar bidrog till ökad sysselsättning, inte minskad ...

– Ja, så är det ju. Det ger drivkrafter att delta i strukturomvandlingen, trygghet i förändring pratar man ju om.

Socialförsäkringar relaterade till inkomstbortfall var tidigare ideologiskt viktigt för Folkpartiet, ändå får man av dina svar intrycket att ni har släppt det utan så mycket eftertanke?

– Nej, men jag tycker nog inte vi har släppt den principen. Däremot har vi fått acceptera en majoritet i regeringen som inte ser på saken som vi. Folkpartiet har ju fått ansvar för skol- och utbildningsfrågor medan andra har fått ansvaret för sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen, och de har prioriterat annorlunda.

– Men vi kommer, i regeringen, driva på för att a-kassan ska höjas, och jag tror faktiskt inte det kommer att finnas så stort motstånd. Det finns en insikt om att taket i a-kassan behöver höjas.

När det gäller vinst i privata skol- och vårdföretag är Sverige extremt. Inte i något annat land i Europa är det möjligt för privata företag i välfärdssektorn att dela ut vinst till aktieägare som här. Mot bakgrund av skatteplanerande riskkapitalbolag, vårdskandaler och rapporter om låg lärartäthet i friskolor, var det ett misstag av Sverige att gå så långt?

– Problemen kring vinstuttag hade aldrig uppstått om vården fungerat bra. Nu har den inte det, vanvård har förekommit. Vad gör vi då? Det behövs mycket striktare regler kring privata vårdföretag. När det gäller kärnkraft har vi stenhårda regler och hela myndigheter som övervakar dem. Det får inte gå snett. Vi måste ha samma tänk kring vården, det får inte bli fel.

– Sedan kan det finnas anledning att också titta på ägandet. En riskkapitalist går in i företag för att stuva om, göra bättre och sen sälja.

– Tidsperspektivet är på fem till sju år, och incitamenten är starka att visa hög vinstde sista åren innan försäljning. Men det är för kortsiktigt för vårdsektorn, kanske borde man ha en tidsgräns kring tolv år – innan dess ska företaget inte kunna säljas.

Men finns det inte ett hot mot kvaliteten inbyggd i själva idén med vinstdrivande företag finansierade med skattemedel. Företag på en vanlig marknad kan höja eller sänka priset eller öka försäljningen för att få lönsamhet, men vård- och skolföretag har en klumpsumma per elev eller åldring. Sedan beror vinsten på hur mycket de kan hålla nere kostnader för personal och annat?

– Jo, men det är just det som behöver bromsas genom en tillsyn och ett regelverk som är starkare än på andra områden. Och att verksamheten drivs på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta är mycket mer komplicerat än att bara dela ut en skolpeng eller vårdpeng till den enskilde.

Att klimatkrisen är vårt tids viktigaste politiska fråga skriver även Folkpartiet under på. Samtidigt betonas hög tillväxt. Men kurvan över BNP-tillväxt i världen följer mycket nära kurvan över utsläpp av växthusgaser – högre tillväxt ger mer utsläpp.

Kan klimatkrisen verkligen lösas inom ramen för traditionell tillväxtpolitik?

– Sambandet finns där, men det är inte allenarådande, Sverige är ju ett exempel på det. Sedan 1990 har vi haft en kraftig tillväxt, men samtidigt fallande utsläpp. Och akademiska resonemang i all ära, men det som verkligen biter i politiska diskussioner är exemplets makt.

– Men visst, utsläppen måste minska kraftigt och runt 2050 ska de i princip vara nere på noll. Det innebär stora satsningar på kärnkraft, på att gräva ner koldioxid i marken och på alternativa energislag.

Samtidigt visar ju Stern-rapporten att det inte behöver kosta mer än nån procent av BNP per år om vi inte väntar för länge. Är Sverige ett föregångsland? Forskningsinstitutet Cicero hävdar att de svenska utsläppen är drygt 65 procent högre än officiell statistik om hänsyn tas till importerad konsumtion och utflyttning av industri till andra länder. En av forskarna säger att Sverige ”bara slängt över skräpet till grannen”?

– Jag tror inte det där gäller Sverige mer än andra länder som inte minskat sina utsläpp, så påståendet att vi klarat oss bättre gäller ju i alla fall. Men sådana där resonemang leder tankarna fel, slutsatsen blir att vi ska minska importen. Ju mindre vi köper från Kina desto mindre blir utsläppen. Istället bör produktionen, var den än sker, släppa ut mindre växthusgaser.

I dag producerar tysk vindkraft lika mycket el som alla svenska kärnkraftverk tillsammans. Varför kan inte Sverige, som har bättre förutsättningar för vindkraft än Tyskland, bygga sin elproduktion på förnyelsebara energislag?

– Vindkraften blir trots allt 3–4 gånger dyrare än kärnkraften. Se på Tyskland, följden av deras beslut att avveckla kärnkraften blir mera brunkol och import av fossil gas från Ryssland, inte vindkraft. Och som politiker har jag ju också en livaktig opinion som protesterar mot att elen är för dyr. Man ska ersätta fossila bränslen med det som är billigast, och visst, på vissa platser längs kusten blir det vindkraftsel – på andra inte.

Fakta: 

<h2>Läs fler artiklar i <a href="http://www.fria.nu/tema/luppenpa">Luppen på-serien</a>.</h2>

Rekommenderade artiklar

Sverigedemokraterna: Vi är inget högerparti

Luppen på

Klimathotet överdrivs och stödet till vindkraften bör minskas. Satsa istället på nya kärnkraftverk. Det menar Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Sven-Olof Sällström. Och trots rollen som stödparti för alliansregeringen förnekar han bestämt att SD är ett högerparti.

C – hemvisten för kärnkraftsmotstånd

Om en väljare frågar vilket parti man ska lägga sin röst på för att stoppa kärnkraften är svaret Centerpartiet. Det säger partiets ekonomiskpolitiske talesperson Per Åsling. Det trots att partiet har godkänt att gamla reaktorer kan ersättas med nya. Fria Tidningens serie Luppen på, där frilansjournalisten Anders Nordström försöker reda ut partiernas politiska ställningstaganden, är tillbaka.

S ”blåögda” om vinstdrivande företag i vård och skola

Socialdemokraterna var blåögda när den offentliga sektorn öppnades för privata, vinstdrivna företag. Nu kan lagstiftning om "non-profit" för företag i välfärdssektorn bli nödvändigt. Det säger Anders Ygeman, S-riksdagsman från Stockholm, till Fria Tidningen. Men något löfte om att partiet inte skriver under en energiuppgörelse som innebär ny kärnkraft vill han inte ge.

Noll procent arbetslöshet – ”en katastrof för ekonomin”

Beslutet att inte subventionera ny kärnkraft med skattepengar ligger fast, även om det innebär att inga nya aggregat byggs. Det säger Elisabeth Svantesson, moderat ledamot av riksdagens finansutskott, till Fria Tidningen. Men att andelen svenskar som har ett arbete sjunker anser hon inte att regeringen kan lastas för.

© 2021 Fria Tidningen