EU-toppmötet löste inte eurokrisen | Fria Tidningen
Fria Tidningen

EU-toppmötet löste inte eurokrisen

Kommande krisuppgörelser i eurozonen ska hålla de privata storbankerna skadeslösa. Det beslutade EU:s regeringschefer vid EU-toppmötet i Bryssel. De enades också om tuffare budgetregler, bland annat ska länder med för höga budgetunderskott automatiskt bötfällas.

I de krisuppgörelser som EU har gjort med Grekland har privata banker bidragit genom att skriva av 50 procent av sina krav på den grekiska staten. Formellt har uppgörelsen varit frivillig, men bankerna utsattes för hård press från EU-ländernas regeringar och hade i praktiken inget annat val än att godkänna villkoren.

Detta förfarande beskriver EU-ledarna nu som ”unikt och exceptionellt”. Framtida uppgörelser med krisländer kommer inte att innefatta krav på bankerna att skriva av skulder, eftersom sådana anses ha lett till ökad nervositet och högre räntor på finansmarknaderna.

Betyder då EU-toppmötets beslut att eurokrisen nu fått en långsiktig lösning?

– Absolut inte. Toppmötet tog inte alls upp grundproblemet, nämligen de stora skillnaderna i konkurrenskraft mellan länderna i eurozonen. Man fortsätter att låtsas att det handlar om en budgetkris, fortsätter med den åtstramningspolitik som leder till lägre tillväxt, massarbetslöshet och fortsatta budgetunderskott eftersom skatteintäkterna minskar. Den negativa spiralen fortsätter, säger ekonomen Stefan de Vylder.

– Uppgörelsen innehåller också rena stolligheter, som att man ska skriva in krav på en balanserad budget i ländernas grundlagar. Tidigare krisuppgörelser har inte hållit, och den här kommer inte heller att göra det. Man köper lite extra tid bara, på sikt är valutaunionen i dess nuvarande form dödsdömd.

Folkpartisten Carl B Hamilton, ordförande i riksdagens EU-nämnd och en av regeringspartiernas tyngsta EU-politiker, gör en mer optimistisk bedömning.

– Toppmötets beslut ligger på två plan. Dels det omedelbara, som bland annat innefattar ökade bidrag till Internationella valutafonden, IMF, vilket innebär att den får nya möjligheter att stödja euroländer i kris, och dels de skärpta budgetreglerna som ska ge långsiktigt stabila villkor, säger Carl B Hamilton.

– Det är möjligt att detta toppmöte i efterskott kommer att betraktas som en vändpunkt för eurokrisen. Men det förutsätter att länder som Italien, Spanien och Frankrike vidtar nödvändiga åtgärder. Portugal är på väg att vända, Irland är på väg att vända. Men Grekland verkar vara bortom all räddning. Det är möjligt att Grekland om ett år är med i EU, men inte i eurozonen. Men i övrigt kommer den att vara intakt.

EU-toppmötet genomfördes i skuggan av att krisländer som Italien, Spanien och Portugal fått betala allt högre ränta för nya lån på finansmarknaderna. Något som riskerar att leda till statsbankrutt och i förlängningen hotar hela valutaunionen. Situationens allvar underströks av att ratingfirman Standard och Poors dagarna före mötet hotade nedgradera samtliga euroländers kreditvärdighet, vilket skulle driva upp räntekostnaderna ytterligare.

De nya budgetregler som beslutades innebär bland annat att nationella budgetar ska granskas av EU innan de kan godkännas av de egna parlamenten, och att underskott på mer än tre procent av BNP automatiskt ska leda till böter om inte en kvalificerad majoritet av Euoropeiska rådet aktivt röstar emot detta. Länderna ska också i sina grundlagar skriva in att budgeten inte får ha större underskott än 0,5 procent av BNP om det inte råder lågkonjunktur.

Toppmötet innebär också ökad oklarhet om EU:s framtida beslutsstruktur. Tyskland och Frankrike ville att de nya budgetreglerna skulle skrivas in i EU:s grundlag. Ett sådant beslut kräver dock enhällighet, vilket inte uppnåddes eftersom Storbritannien sa nej.

Istället får de nu formen av ett mellanstatligt avtal mellan eurozonens 17 medlemmar och andra länder som vill delta. Övriga EU-länder omfattas inte av de nya reglerna. Att överenskommelsen blir mellanstatlig skapar emellertid osäkerhet om ifall EU:s institutioner, domstolen och kommissionen, kan användas för att upprätthålla regelverket. Storbritannien menar att så inte är fallet, medan Tyskland och Frankrike svarar ja. Hur det verkligen förhåller sig blir något som EU:s jurister och domare nu får utreda.

Rekommenderade artiklar

Grekisk grop grävs allt djupare

Krisen i Grekland är på väg att bli den djupaste nedgång något industriland drabbats av i modern tid. Det står klart sedan nya, dystra siffror visar att den grekiska ekonomin krympt med mer än sex procent det senaste året. Samtidigt beslutas om nya besparingar och lönesänkningar som påskyndar nedgången.

Ingen fängelsedom efter massaker i Irak

Drygt sex år har gått sedan den uppmärksammade massakern i Haditha i Irak, då amerikanska marinsoldater dödade 24 civila. Först nu har rättsprocessen mot den officer som ledde soldaterna avslutats. Domen – degradering men inte fängelse – väcker ilska i Irak.

Frankrike kan införa Tobinskatt

Frankrike ska bli det första större industriland som inför en skatt på finansiella transaktioner, en så kallad Tobinskatt. Det hävdar den franska presidenten Nicolas Sarkozy, och lovar att beslut om den nya skatten ska fattas redan under våren.

© 2021 Fria Tidningen