Industrifacken säger nej till medlarbud | Fria Tidningen
Fria Tidningen

Industrifacken säger nej till medlarbud

En enad facklig front förkastar medlarnas slutbud för en halv miljon industrianställda löntagare. Stärkta av att företagen redovisar rekordvinster kräver de kompensation för den återhållsamhet löntagarna visat under krisåren. Arbetsköparna gav dock medlarbudet godkänt.

De tre LO-förbunden IF Metall, GS och Livs, TCO-förbundet Unionen och Sacos Sveriges Ingenjörer visade upp en bister samsyn när de analyserat de opartiska medlarnas, de så kallade OPO:s, slutbud. De gav godkänt till att avtalslängden föreslogs bli 13 månader istället för de 22 månader som tidigare förslag innebar. Men gav ett blankt nej till att löneökningarna stannar på 2,6 procent. Omräknat till årsbasis motsvarar det 2,4 procent, en bra bit under de 3,9 procent som var de fackliga utgångskraven.

Kritik riktades också mot att medlarbudet helt saknade jämställdhetssatsningar. De tre LO-förbunden har tidigare vägrat godta det krav på en särskild jämställdhetspott som övriga LO-förbund driver, men har sagt att de tänker driva frågan om minskade lönseskillnader mellan män och kvinnor på annat sätt.

Att arbetsköparsidan accepterade budet är inte förvånande. I skuggan av de rapporter om eurokris och internationell oro som dominerat medias ekonomibevakning har börsföretagen redovisat rekordvinster. Banken Nordeas ekonomer bedömer att enbart de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen kommer att redovisa en vinst på 300 miljarder kronor för 2011. Det kan jämföras med att den totala årliga lönesumman för samtliga anställda i aktiebolag i Sverige ligger på omkring 815 miljarder kronor.

Det vanligaste måttet på börsbolags lönsamhet är avkastning på eget kapital. I ett ”normalläge” med ett par procents tillväxt och lika hög inflation har den tidigare legat mellan 7 och 9 procent.

– Men idag ligger avkastningen på eget kapital uppåt 17–18 procent. Det är en extremt stark lönsamhet. Jag förstår att det är svårt för företagen att motivera låga löneökningar i en sådan situation, säger Peter Malmqvist, en av Sveriges mest kända börsanalytiker, till Fria.

Hans bedömning är också att börsbolagens aktieutdelningar kommer att stiga med omkring 10 procent till följd av årets vinstutveckling. De låg förra året på drygt 140 miljarder kronor.

– Att tidningarna skriver att det är krisigt är inte samma sak som att det verkligen är så. Sen ska man också minnas att det finns en eftersläpning på cirka sex månader mellan att konjunkturen försämras och att det syns i vinstutvecklingen, säger Peter Malmqvist.

– Men även med hänsyn till det tror jag inte på någon kraftig nedgång i de svenska företagens vinster under 2012, under förutsättning att eurozonen förblir intakt. Och så tror jag att det blir.

När avtalsrörelsen inleddes träffade Fria två fackligt aktiva i den lokala fackklubben på Strålfors AB i Tomteboda utanför Stockholm. En av dem var Claes Muschkin, sekreterare i klubbstyrelsen. Han betonade då att de krav det egna förbundet, GS, lagt inte gav utrymme för några större kompromisser. Idag är han nöjd med att förbundsledningen avvisat medlarnas slutbud.

– Absolut, det var det enda möjliga. Jag tyckte vi skulle ha strejkat redan i förra avtalsrörelsen. Men nu måste vi få revansch för vad vi avstod då. Sätter vi inte ner foten nu så känner arbetsgivarna att de kan trampa på oss hur som helst. Och efter vad jag hör från fackliga kollegor så är det så stämningen är på arbetsplatserna, säger han till Fria.

– Den sista tiden har en rad avtal slutits ute i Europa av våra kollegor, senast i Finland, Tyskland och Österrike. Och de avtalen ligger på 3,8 eller 4 procent. Så arbetsgivarens tal om att våra krav är ansvarslösa håller inte.

Några konfliktvarsel har facken inte lagt, trots att detta är möjligt i och med att gällande avtal löpte ut den sista november. Förhoppningen är än så länge att i direkta samtal med arbetsköparna komma längre än vad medlarna lyckades med.

Rekommenderade artiklar

© 2021 Fria Tidningen