Fria Tidningen

Lokal valuta minskade fattigdomen i favela

En autonom valuta vid sidan av den nationella har skapat en positiv utvecklingstrend i en av Brasiliens många favelas – marginaliserade stadsdelar.

– Det är viktigt att varje bostadsområde hittar sin egen politik, och framför allt att valutan inte centraliseras utan alltid är så lokal och självständig som möjligt, säger Iziane Silvestre, representant för lokala Banco Palmeiras.

De senaste årtiondenas ekonomiska globalisering ser ut att ha gett den liberala demokratin och det världskapitalistiska produktionssättet så gott som total ideologisk dominans världen över. Om man däremot går bortom nationsstaten och istället undersöker mindre sociala enheter, finner man ofta en alternativ politisk ekonomi. Ett tydligt exempel på detta finns i stadsdelen Conjunto Palmeiras, beläget i utkanten av den brasilianska miljonstaden Fortaleza.

Likt de flesta urbana områden i nordöstra Brasilien är stadsdelen Conjunto Palmeiras fortfarande fattig, trots Brasiliens starka ekonomiska tillväxt de två senaste decennierna. Fattiga bostadsområden, som ofta benämns med den nedsättande termen favelas, har helt enkelt inte fått ta del av den ekonomiska tillväxten, de hålls istället kvar i ett socioekonomiskt utanförskap. Dessa missförhållanden har fått boende i Conjunto Palmeiras att själva söka få bukt med den ekonomiska marginaliseringen. För elva år sedan startade därför områdets boendeförening projektet Banco Palmas.

Jag tar bussen från Fortalezas stadskärna ut till Conjunto Palmeiras för att besöka Banco Palmas. Iziane Silvestre, en 26-årig kvinna som själv vuxit upp i området, visar mig runt i Banco Palmas lokaler. Huvudkontoret utgörs av några sidorum till en större byggnad, som förutom själva banken även rymmer projektets gymnasieskola och diverse olika småföretag. Överallt hälsas jag av glada leenden från arbetande eller studerande människor i olika åldrar.

– Väldigt många i vårt område är på något sätt involverade i Banco Palmas, förklarar Iziane Silvestre.

– Det har framför allt varit möjligt genom att vi skapat en egen valuta som tydligt stärkt den lokala ekonomiska aktiviteten.

Iziane Silvestre berättar att ambitionen med Banco Palmas är att bekämpa den utbredda fattigdomen genom att försöka höja den avlönade sysselsättningen i stadsdelen, och därigenom öka den lokala konsumtionen och produktionen. Metoden för detta har varit att skapa ”palmas”: en självständig valuta som används vid sidan av den nationella.

Palmas distribuerades först till de boende genom mikrokrediter till småföretag, vilka sedan gjorde sina nödvändiga inköp hos de butiker i området som frivilligt accepterade palmas. När dessa butiker i sin tur behövde göra inköp hos leverantörer som endast accepterade den nationella valutan, exempelvis vid ”import”, gavs de möjlighet att växla in sina palmas i en särskild bank – Banco Palmas. I denna bank kunde de även köpa de palmas som behövdes för lokal handel. Bankprojektet, som därmed fungerade som en länk mellan den lokala och nationella valutan, kunde sjösättas genom att man från en biståndsorganisation lyckades få motsvarande 200 000 kronor som utgjorde bankens grundkapital.

De nya småföretagen i Conjunto Palmeiras, vilka fokuserade på den typ av produktion som kunde framställas lokalt, växte stadigt och fick snart egna anställda. Därigenom betalades nu även löner ut i palmas, vilket ökade antalet konsumenter som använde den lokala valutan. Den tilltagande köpkraften stärkte således valutan palmas, vilket i sin tur ökade såväl de anställdas löner samt de lokala affärernas intäkter. Resultatet blev helt enkelt att de som använde palmas fick en stärkt socioekonomisk ställning i det lokala samhället.

Hur kom det sig att människor började acceptera en konkurrerande valuta?

– Det gick trögt i början då de flesta var otroligt skeptiska till våra ”låtsaspengar”. Men samtidigt trodde många på vår idé, och det blev snart enklare när de boende började upptäcka de sociala fördelarna med projektet, berättar Iziane Silvestre.

De sociala fördelarna med Banco Palmas har även bekräftats av en undersökning gjord av forskare vid ett av de federala universiteten i Fortaleza, Universidade Federal do Ceará. Denna studie visar att de första tio åren med Banco Palmas har bidragit till en positiv utvecklingstrend i stadsdelen Conjunto Palmeiras. Enligt undersökningen anser 98 procent av de cirka 30 000 invånarna att Banco Palmas förbättrat deras livssituation. Studien visar också att de boende fått fler arbetstillfällen, högre löner och förbättrade sociala relationer inom området.

Jag frågar vad de som driver projektet har för ideologiska referenser till sitt ekonomiska system, men Iziane Silvestre förefaller ovillig att resonera alltför teoretiskt kring politik och ekonomi. Istället återgår samtalets fokus ständigt till den faktiska situationen i Conjunto Palmeiras.

Det framstår dock som om det ekonomiska systemet har en tydlig politisk dimension. Exempelvis har Banco Palmas investerat i instanser som bedriver kompletterande skolundervisning, vilket både skapar fler arbetstillfällen och stärker den lokala kunskapsnivån. Vidare har småföretagen en plattare uppbyggnad och tar ett anmärkningsvärt stort socialt och miljömässigt ansvar, vilket också faller sig naturligt när företagen både ägs och agerar endast på lokal nivå.

Trots att fokus inte ligger på missionerande ideologikonstruktion, utan istället på social praktik, poängterar Iziane Silvestre att Banco Palmas gärna vill se en spridning av deras autonoma politiska ekonomi.

– Men det är viktigt att varje bostadsområde hittar sin egen politik, och framför allt att valutan inte centraliseras utan alltid är så lokal och självständig som möjligt, påpekar hon.

Även om alternativ som Banco Palmas bör ses som relativt ovanliga, så har idén faktiskt spridit sig också till andra områden i Brasilien. I nuläget finns 51 liknande ekonomiska system i Brasilien, så kallade Bancos Comunitários, samtliga utövade på lokal nivå och med ett autonomt alternativ till den nationella valutan. Genom ett nationellt nätverk har Banco Palmas möjlighet att utbyta erfarenheter med andra Bancos Comunitários runt om i Brasilien.

Skulle inte en förändring kunna spridas mer effektivt om frågan drevs partipolitiskt?

– Vi har haft dåliga erfarenheter av att samarbeta alltför mycket med politiska partier. Därför har det blivit viktigt för Banco Palmas att vara partipolitiskt oberoende, säger Iziane Silvestre.

Hur definierar man det ekonomiska system som Banco Palmas företräder?

– Det är svårt att sätta fingret på, men ett som är säkert är att vårt system representerar motsatsen till kapitalism, säger Iziane Silvestre leende.

Kanske är detta påstående aningen överdrivet, då det uppenbarligen finns många inslag som Banco Palmas ärvt från det rådande ekonomiska systemet, som till exempel penningekonomi, banksystem och lönearbete.

Men det finns trots allt stora skillnader mellan världskapitalismen och den autonoma politiska ekonomi som utövas i Conjunto Palmeiras, inte minst gällande den radikala makt- och kapitaldecentraliseringen.

Exemplet Banco Palmas visar att fullt fungerande alternativ till världskapitalismen faktiskt existerar, så länge som analysen tillåts att involvera politiska enheter bortom nationsstaten.

Fakta: 

<h2><strong>Banco Palmas</strong> drivs av den lokala boendeföreningen, vars styrelse väljs vartannat år.<br><br><strong>En palma</strong> motsvarar en brasiliansk real (cirka 4 kronor). Banco Palmas omsätter i dag 30 000 palmas och 700 000 real.<br><br><strong>240 lokala </strong>småföretag är anslutna till projektet. Anställda som får lön utbetald i palmas har en starkare köpkraft i lokala butiker.<br><br><strong>Enligt en</strong> universitetsstudie anser 98 procent av stadsdelens invånare att Banco Palmas har förbättrat deras livssituation. Palmas har genererat högre löner för anställda, samt större försäljning för lokala företag vilket skapat fler arbetstillfällen.</h2>

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Så schysst är din bank

En svensk bank får full pott i senaste Fair Finance Guide ­– men de flesta brister stort i hållbarhetsarbetet.

Fria Tidningen

Renässans för lanthandeln

I årtionden har antalet dagligvarubutiker och mackar på landsbygden minskat i rasande fart, men nu tycks trenden vända.

Skånes Fria

© 2024 Fria.Nu