Den 14 oktober rekommenderade Indiens Genetic Engineering Approval Committee, GEAC, att släppa så kallad Bt-brinjal – brinjal är det indiska namnet på äggplanta – fri på marknaden. Bt-brinjal är en äggplanta som genmanipulerats med hjälp av gener från jordbakterien bacillus thuringiensis och är direkt giftig för vissa typer av insekter.

Men GEAC:s beslut att finna Bt-brinjal tjänlig som mänsklig föda har orsakat en sådan proteststorm att indiska myndigheter nu har backat i frågan. Redan dagen efter rekommendationen uttalade sig den indiska miljöministern och sa att ytterligare konsultationer skulle göras med såväl forskare som lantbruksorganisationer.

GEAC har bland annat anklagats för att frångå säkerhet och klimatvänlighet och vara alltför tillmötesgående mot den biotekniska industrin. Kommitén har anklagats av Greenpeace och andra organisationer för att ha tillåtit bolag att hemlighålla testresultat vid genmodifiering för att skydda patenträtten. Men sedan ett beslut i Dehlis högsta domstol om att alla försöksdata måste bli offentliga har obekväma fakta avslöjats om den nya sortens äggplanta.

Förespråkarna för plantan hävdar att förekomsten av bakteriella toxiner skyddar växten mot sjukdomar och tillåter odlare att reducera antalet bekämpningsmedel de använder. Men vad toxinet har för effekt på människors hälsa är oprövat och okänt.

Så stora är farhågorna om Bt-brinjal i Indien att Anbumani Ramdoss, tidigare hälsovårdsminister, har skrivit ett öppet brev till premiärminister Mamohan Singh och bett om att programmet ska avslutas. Som hälsovårdsminister – han lämnade sin post i maj – motsatte sig Ramadoss introduktionen av genmodifierad äggplanta i landet eftersom han ansåg att det inte fanns tillräcklig research om konsumentsäkerheten.

Och hans värsta farhågor besannades när Gilles-Eric Seralini, en fransk genforskare, tillkallades av Greenpeace för att kontrollera forskningen kring BT-Brinjal. Seralini, som är verksam vid institutet för molekylär biologi vid Caens universitet, kom fram till att den data som redovisats var ofullständig eller direkt missvisande i flera fall, och att GEAC brustit i sin tillsyn. I juli sa han till indisk media att han hoppades att landet inte skulle tillåta Bt-brinjal på marknaden eftersom det skulle ”förvandla människor till labbråttor.”

Seralini klargjorde även att det sedan tidigare är känt att laboratoriemöss undviker genmanipulerad mat och utvecklar njur- och leverproblem när de tvångsmatas med den.

– I flera delar av landet har boskap som tillåtits beta i bomullsfält som genmanipulerats med hjälp av samma organism – det vill säga Bt-bomull – insjuknat och avlidit, tillade han.

I den sydliga delstaten Andhra Pradesh har bönder varnats mot att låta sin boskap beta i fält med Bt-bomull. Andra delstater, som Uttarpradesh, Chhattisgarh, och Västbengal har alla klagat på GEAC:s bristfälliga tillsyn.

Dessutom finns det inget indiskt regelverk för att märka genmanipulerad föda. Om Bt-brinjal släpps ut på marknaden kommer den alltså att vara förväxlingsbar med andra äggplantor.

– Det här fallet är särskilt kritiskt eftersom det finns flera andra ätbara plantor, i olika stadier av genmanipulering, som är på väg mot våra middagsbord, säger matsäkerhetsexperten Devinder Sharma.