Våldet – eller snarare storskaliga krig – ser ut att bli ett troligt framtidsscenario, enligt klimatforskare, då allt fler människor väntas slåss om allt färre naturresurser i spåren av den spruckna oljebubblan, översvämningar och torka. Professor Harald Welzers nyligen utgivna Klimatkrig – Varför människor dödar varandra på 2000-talet (Daidalos) är ett omskakande och nödvändigt samtidsdokument. Welzer frågar sig, genom historiska redogörelser för våldets och brutalitetens väg från dåtid till nutid, varför människor dödar varandra på 2000-talet.

FN släppte nyligen sin rapport om Israels ännu färska krig i Gaza. Rapporten är, trots försiktig ton, nykter i sin verklighetssyn och fastslår att Israel allvarligt kränkt folkrätten. Men trots välskrivna rapporter och världens gräsrötters enade fördömande av Israels skoningslösa bombräder lär landet inte be om ursäkt för de tusentals dödsoffer deras högteknologiska vapen åsamkat. Än mindre bistå den palestinska staten i nybygget av den redan ockuperade kustremsan.

FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon har krävt den israeliska staten på ersättning för det FN-material som det tre veckor långa kriget jämnade med marken. Om det civila lidandet hade den vanligen Israelvänlige Ban Ki-Moon däremot inte mycket att yppa.

Israels försvarsmakt är obönhörligt cynisk till FN-rapporten, men vice försvarsminister Matan Vilnay säger att Israel ”möjligtvis kommer att se över sitt bruk av fosforbomber”. Så talar den som har övertaget, som kan diktera villkoren. Den som vet att den kommer undan trots kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

USA bekräftade nyligen att 700 civila dödats i den senaste våldsvågen i Afghanistan. Talibaner påstås ha använt civila som mänskliga sköldar, men även om detta hör till det verkliga händelseförloppet har världen beskådat ytterligare en massaker av civila, och kravet på en ursäkt och kompensationer blir inte mindre bara för att de sofistikerade flygplanen styrdes av ”demokratiska stater”.

Våldet fortsätter att bygga en trygg och säker framtid, inte bara i Pakistan, Sri Lanka, Irak och Colombia, det är i dag ett självklart verktyg inom storpolitiken. Det är därför ingen slump att vapenindustrin sedan 11 september seglat upp som en av världens absolut mest gynnsamma.

Hur har den liberala moderna människan låtit världen bli ett våldets paradis? Orsakerna är många men framför allt en följd av den vita världens rasistiska politik gentemot icke-vita stater, kulturer och ideologier. Så länge konsten att utföra en massaker överglänser konsten att utföra konstruktivt fredsarbete kommer den globala världen fortsätta att pensla akvarellen som i mångt liknar hatets paradis. Inte fredens.