Fria.Nu

Inkomstskillnaden mellan könen har slutat minska

Nya siffror från Statistiska centralbyrån visar att inkomstgapet mellan könen har varit oförändrat de senaste åren. SCB:s Hans Heggemann befarar att statistiken även ger en bild av framtiden.

– Jag tror inte att inkomstskillnaderna kommer fortsätta att minska, säger han.

Färsk statistik från SCB visar på fortsatt stora inkomstklyftor mellan könen. Beroende på ålder pendlar kvinnor mellan att tjäna 72–80 procent av männens totala förvärvsinkomst. Inkomststatistiken där lön, pension, ersättning från försäkringskassa och a-kassa ingår har de senaste åren inte visat några tecken på förändringar.

– Det händer tyvärr inte så mycket i jämställdheten på det här området. Det tyder på att inkomstklyftorna stabiliserats, konstaterar Hans Heggemann på SCB.

Med undantag för att kvinnoyrken traditionellt är lågavlönade är könens ojämna uttag av föräldraledighet en betydande orsak till inkomstskillnaderna – och en omständighet som bromsar kvinnors karriär- och löneutveckling.

– Det är i 30-årsåldern när kvinnor får barn som deras män avancerar mest i löneutvecklingen. Det kan vara en förklaring till varför kvinnor når sin toppinkomst vid 55 år medan männen redan gör det vid 40 år, säger Hans Heggemann.

Magnus Jacobson, pressekreterare för nyligen sammanslagna Diskrimineringsombudsmannen, menar att bilden av den arbetande mannen och den omsorgsfulla hemmafrun fortfarande är en realistisk skildring av verkligheten.

– När vi pratar om föräldraledighet är det lätt att bara räkna in de 480 dagarna som ska fördelas mellan parterna. Men om man räknar in ”vabbande” och deltidsarbete står männen bara för sju procent av det totala föräldrauttaget, säger han.

– Småbarnspappor jobbar faktiskt mest av alla enskilda grupper. Skillnaden i inkomst är aldrig så stora som mellan män och kvinnor under småbarnsåren, säger han.

SCB:s rapport bekräftar att inkomstglappet är som störst i 30-årsåldern. Då når kvinnor endast upp till 72 procent av männens förvärvsinkomst. Hans Heggeman menar att inkomstskillnaderna mellan könen planats ut med tiden, men att de senaste årens oförändrade tillstånd kan tyda på ett stopp.

– Jag tror inte att skillnaderna i förvärvsinkomst kommer att minska så länge som män tjänar mer pengar, säger han.

Han bygger sitt ”moment 22-resonemang” på att en småbarnsfamilj generellt låter kvinnan stå för merparten av föräldraledigheten eftersom hushållet tjänar mest pengar på det. Sedan finns det fler faktorer, än föräldraledighet och att kvinnor traditionellt arbetar inom låginkomstyrken, som gör statistiken svår att förändra.

– Kvinnor är sjukskrivna och förtidspensioneras i högre grad än män, vilket också givetvis påverkar inkomstskillnaderna, säger han.

Ylva Ulfsdotter Eriksson, lektor i sociologi på Göteborgs universitet, menar att roten till lönediskrimineringen är ett resultat av maktskillnaderna mellan könen. Det som är manligt har alltid setts som norm.

– Under 90-talskrisen talade politikerna om industrin som den närande sektorn och vård och omsorg som den tärande sektorn. Det illustrerar tydligt hur olika kvinnliga och manliga yrken värderas, säger hon.

Hon tror att en mix i de könssegregerade yrkena är en förutsättning för förändring.

– För att arbeta bort diskrimineringen måste män och kvinnor börja röra sig inom samma yrkesområden.

Siffror från SCB visar tendenser till att kvinnor börjat ta sig in i tidigare manliga domäner. Yrken som läkare, psykolog, jurist och journalist är nu jämnt fördelade över könen. Christina Hemmingsson, informationschef på Arbetsförmedlingen, berättar varför myndigheten sedan 70-talet försökt att värva kvinnor till manliga yrken och vice versa.

– Det är både positivt för arbetsmiljön och för minskade löneskillnader. Tyvärr är könet en avgörande faktor för vilken status yrket får, säger hon.

Och även om pappor kan bli bättre på att ta ut sina föräldradagar har läget ljusnat betydligt sedan föräldraförsäkringen infördes 1974.

– Nu tar ändå nio av tio pappor ut föräldraledighet, så på den fronten har det hänt en del, säger Magnus Jacobson på DO.

Fakta: 

Kvinnors lön i procent av mäns lön inom olika sektorer:

Offentlig sektor 83 %

Statlig sektor 87 %

Kommunal sektor 91 %

Landstingssektorn 72 %

Privat sektor 86 %

Privatanställda arbetare 90 %

Privatanställda tjänstemän 78 %

Källa: SCB

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

”Regeringen har ingen politik för ensamföräldrar"

De sänkta ersättningsnivåerna för arbetslösa och sjukskrivna har förvärrat den ekonomiska situationen för ensamstående föräldrar. Det menar Helene Sigfridsson på organisationen Makalösa föräldrar. ”Vi har fått in rapporter om att många ensamföräldrar inte längre har råd med medicin och glasögon till sina barn. Det är ovärdigt att det här ska behöva hända i ett land som Sverige”, säger Helene Sigfridsson på Makalösa föräldrar.

Fria Tidningen

Ekonomin bättre än väntat

Läget för svensk ekonomi ljusnar. Finansminister Anders Borg (M) skriver upp prognoserna och förutspår att arbetslösheten inte kommer att nå samma höga nivåer som under nittiotalskrisens värstingår.

Fria Tidningen

Lönekampen hårdnar i lågkonjunkturen

Höjda löner stimulerar ekonomin. Det menar fackförbunden när lönedebatten med arbetsgivarna skruvas upp inför valrörelsen 2010. "Det är viktigt att lönerna ökar när vi har en efterfrågekris", säger LO-ekonomen Mats Morin.

Fria Tidningen

Ärlighet varar längst i den gröna handeln

Hur gröna är egentligen de företag som kunderna uppfattar som grönast? Eva Eiderström på Naturskyddsföreningen menar att man bör ta den senaste kundundersökningen med en nypa salt. ”Det finns många små gröna företag med knappa resurser som inte har lika stor möjlighet att nå ut”, säger hon.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu