Fria.Nu

Våldtäktsmonstren och deras vita offer

Om jag säger ordet våldtäktsman - vad tänker du? De flesta ser framför sig en ovårdad man med vansinniga ögon. En Charles Manson-liknande typ som står och lurar i buskarna i väntan på ensamma kvinnor. Sanningen är att det inte syns på utsidan om en man är kapabel att våldta.

SVT-journalisten Katarina Wennstams förra, uppmärksammade bok Flickan och skulden handlar om hur våldtagna kvinnor behandlas i rättegångar och i samhället i övrigt. I sin nya bok har hon siktat in sig på männen. Hon har bland annat åkt ut till behandlingshemmet Bärby där fem unga våldtäktsmän bor. Hon slås över hur vanliga de ser ut. När hon sedan intervjuar dem en och en är några ångerfulla och vill berätta om sin tragiska barndom, medan andra förnekar att de över huvud taget har begått en våldtäkt. Bilden hon målar upp är mycket komplex och det finns inga enkla svar på varför vissa män i vissa situationer begår övergrepp. Det går varken att skylla på porr, etnicitet, testosteron eller droger, även om många vill ha enkla lösningar. Det mest slående, tycker jag, är dels medias nyhetsvärdering, dels domstolarnas syn på mansrollen. Medierna tycks föredra den enkla bilden av monstren och de vita offren. Ett gäng invandrarpojkar som förgriper sig på en flicka får mycket mer uppmärksamhet än två snygga, rika, etniskt svenska killar som våldtar en tjej på en KTH-fest.

Wennstam reagerar också mot den syn på pojkars sexualitet som är så vanlig i domstolarna: 'Män är ju sådana, de kan inte hjälpa att de beter sig på ett visst sätt när de blir kåta'. Men hur kul är det egentligen att betraktas som ett sexuellt djur som inte kan kontrollera sig, så fort en kvinna i kort kjol närmar sig? Nej, ofta handlar våldtäkt om makt, och gruppvåldtäkt om behovet av att hävda sig inför grabbgänget. Ett par utsatta flickor berättar att flera av killarna hade svårt att få stånd och utlösning, men låtsades inför sina kamrater. Egentligen är det typiskt att jag som skriver den här recensionen är kvinna. Fortfarande anses våldtäkt vara ett kvinno-problem - när det egentligen är precis tvärtom. Därför uppmanar jag särskilt män att läsa denna glödande kloka bok - kvinnorna kommer nog att göra det ändå.

Fakta: 

LITTERATUR: En riktig våldtäktsman - en bok om samhällets syn på våldtäkt
Författare: Katarina Wennstam

Bokförlag: Albert Bonniers Förlag

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Fransk ghettoroman av ung debutant

Snacka om tajming. Faïza Guènes (född 1985) debutbok kom ut strax före kravallerna i Paris och blev en stor succé i Frankrike. Nu är det svenskarnas tur att läsa om 15-åriga Doria som lever med sin mor i en ghettoliknande förort utanför Paris. Jag har bara sett dessa bostadsområden på tv, men såvitt jag vet får de våra svenska motsvarigheter att likna Djursholm.

Stockholms Fria

Can ger perspektiv på livet

Mustafa Can är en ovanlig skribent i Sverige. Inte bara för att han är född utanför Sveriges gränser, utan också för att han inte är det minsta ironisk. Ofta är han en hårsmån från att trilla rakt ner i klichéträsket, men inte en enda gång faller han över kanten. Kanske beror det på att han skriver direkt från hjärtat, utlämnande och personligt, men samtidigt allmängiltigt.

Sorglig och hisnande på samma gång

Cecilia Davidsson har etablerat sig som kritikerälskad novellist. Med sin ordknappa, Raymond Carver-inspirerade stil blev hon en av 1990-talets mest uppmärksammade debutanter. Det sista Cecilia Davidsson gör är att skriva någon på näsan.

Stockholms Fria

En bladvändare, men ingen bra roman

Peter föds i England i början av 1960-talet och får först vid 16 års ålder veta att hans biologiske far är östtysk. Hans mor vet varken vad fadern heter eller om han lever, och järnridån står mellan dem.

Stockholms Fria

© 2024 Fria.Nu