Människor i skuggan av Linnés blommor | Fria Tidningen
Fria.Nu

Människor i skuggan av Linnés blommor

Carl von Linné gav inte bara namn åt växter och djur. Även människor systematiserades utifrån hudfärg, var de bodde eller vilka egenskaper de ansågs ha. Två utställningar, en i Göteborg och en i Stockholm, försöker på olika sätt närma sig människan bakom vetenskapsmannen.

- Linné försökte systematisera hela skapelsen och lyckades ganska bra med växterna, men inte lika bra med människor och djur även om han själv kanske tyckte det, säger Karl Arvidsson, chef för enheten för kultur- och miljövård vid Göteborgs stadsmuseum, och en av dem som planerade utställningen Människan i Linnés trädgård.
I utställningen kan besökarna själva läsa Linnés texter. Museet gör inga egna tolkningar. Istället vill de synliggöra en sida av Linné som inte har uppmärksammats under Linnéåret.
- Linné beskriver ibland människor som blommor och blommor som människor i sitt sexualsystem. På sätt och vis besjälar han människor och blommor genom uttalanden som 'nio män i samma kammare som en kvinna - nio ståndare i en hermafroditisk blomma', säger Karl Arvidsson.
Även om människan var naturens viktigaste skapelse var hon ändå en del av naturen och Linné delade in henne i grupper om röda, vita, gula och svarta människor, alla med olika egenskaper och utseenden. I en femte grupp, Monstrusus, samlade han karaktärer som föll emellan de andra grupperna, sådana som entestiklade, storhuvuden, snedhuvuden bergsbor och hottentotter.
Det finns ingen självklar gradering mellan de olika grupperna, enligt Karl Arvidsson, men Linné levde i en tid där de gamla grekerna var ideal och där vetenskapsmän som Frans Joseph Gall mätte skallar för att urskilja moraliska egenskaper och intelligens.
Själv hade Linné inte träffat många av de folkslag som han beskrev. Men i Lappland hade han varit och studerat lapparnas sedvänjor och deras förmåga att leva i det karga landskapet.
- Det verkar som om han hade väldigt höga tankar om samer, i motsats till andra naturfolk som hottentotter. Min uppfattning är att Linné var en självsäker, nyfiken naturvetare av sin tid, men med en klinisk 1700-tals von oben attityd - en som hade älskat Linnéåret, säger Karl Arvidsson.
Överhuvudtaget vistades Linné inte mycket utanför Sverige förutom de tre år som han var i Europa vid samma tid som han tog sin doktorsexamen.

I Östra stallet i Stockholm har Riksantikvarieämbetet en utställning där besökarna bland annat kan följa Linnés resor.
- Det är en upplevelse med Google Earth. Vi har en Google Earth applikation där besökarna kan följa Linnés väg genom Sverige: Småland, Öland, Gotland, och inte minst Lapponia, säger Jeanette Agnrud, informatör vid Riksantikvarieämbetet i Stockholm.
I Östra Stallets utställning finns inga föremål, däremot personliga anteckningar, kassaböcker och bilder på föremål som Linné ägde och på kläder som han bar. De ger en antydan om att han även privat var en systematisk och inte minst modemedveten man i sjuttonhundratalets Sverige.
Gud skapade - Linné ordnade var Linnés syn på sig själv - och han var systematisk, inte bara vad det gäller växter utan även i sin syn på människosläktet.
- Linné såg på världen med en krass realism där det rådde 'ett allas krig mot alla', vilket egentligen är samma idé som Darwins hade om att det är de bäst anpassade som överlever. Men om Darwin sedan hade läst Linné kan jag inte svara på, säger Karl Arvidsson.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

© 2021 Fria Tidningen