Till uppror mot traditionens förtryck | Fria Tidningen
  • att det krävs stora attitydförändringar hos både kvinnor och män för att stoppa kvinnlig könsstympning och andra former av förtryck.
Fria.Nu

Till uppror mot traditionens förtryck

Khady Koïtas bok Skändad är en protest mot kvinnlig könsstympning och patriarkalt förtryck. Hon har okuvligt arbetat med frågorna sedan hon själv frigjorde sig från det tvångsäktenskap hon levde i. I dag vägrar hon underkasta sig och sörjer att det fortfarande finns så många kvinnor som lever i förtryck.

– Med Skändad ville jag berätta hur afrikanska kvinnor lever i Paris, jag ville berätta om en annan sida av immigrationen än den som folk är vana vid. Jag ville också fördöma sedvänjor som könsstympning och tvångsäktenskap, berättar Khady Koïta när vi träffar henne på ett kafé en vårdag i Paris.
Khady Koïta föddes i Senegal 1959. När hon var sju år fick hon sin klitoris bortskuren – för så gjorde man enligt seden. Några år senare, strax innan hon skulle fylla 14 år, tvingades hon gifta sig med en 20 år äldre kusin och hon hamnade i Paris som nygift tonåring utan att känna någon. Inte ens sin egen man. Sedan dess har hon bott i Europa.

Men istället för att acceptera den mall som de afrikanska männen i Paris, inklusive hennes man, försökte tvinga henne att följa, gjorde Khady Koïta revolt. Till slut lyckades hon även skilja sig.
– Jag insåg att jag stod inför ett val. Antingen så stannar jag kvar i det liv jag levde, men då kommer jag sakta att tyna bort. Eller så gör jag uppror, men då gör jag det inte bara för mig utan för många andra kvinnor i världen. Kvinnor som jag inte känner, men som kanske lever under värre förhållanden än jag.
Khady Koïta har varit politiskt aktiv sedan 1980-talet och hon engagerade sig i organisationer som arbetade mot kvinnlig könsstympning. Hennes uppvaknande kom i samband med att en malisk flicka i Frankrike dog i sviterna efter en könsstympning 1982.
Innan dess hade Khady Koïta accepterat sedvänjan och själv låtit stympa sina tre äldsta döttrar.
– Sedan insåg jag att könsstympning är en del av det våld och den förnedring som vi kvinnor utsätts för. De skär bort vår klitoris för att för evigt stänga våra munnar, för att vi ska förbli underdåniga och männens slavar.
Men även om Frankrike är ett land som tidigt uppmärksammade problemet med könsstympning, så anser Khady Koïta att problemet fortfarande är så gott som osynligt.

Skändad handlar inte enbart om könsstympning. Den handlar om allt våld mot kvinnor, om förtryck och om missanpassning till ett liv i Europa.
– Jag tror att kvinnor har lättare för att acklimatisera sig än vad män har. Män vill inte utvecklas och förändras. De vill inte heller att kvinnor gör det, för då kommer kvinnorna att förändra sitt sätt att tänka. Män är rädda för att förlora sin makt om de blir mindre auktoritära.
Hon förstår inte, säger hon, varför så många män som invandrar till Europa inte anpassar sig till det nya samhället. Istället håller många till och med hårdare fast vid gamla traditioner än man gör i hemlandet. För att lösa problem med stympning, våld och förtryck måste vi därför inte bara förändra sättet att leva, utan också sättet att tänka.
– Vi måste ändra folks mentalitet. Vi som lever utanför Afrika kan ta det som är positivt med den europeiska kulturen och lägga det till det positiva med vår kultur och blanda de två. Ha ett ömsesidigt utbyte.
– Men vi måste också lära våra barn att de är européer med afrikanska rötter. De är inte afrikaner som bor i Europa. Det måste stå klart. I Europa har man många rättigheter, men också skyldigheter, och europeiska länder har också ett ansvar. De måste vara tydliga med att den som bor här måste också respektera de lagar som gäller.

Men även om kritiken i hennes bok är hård mot männen, är hon vid intervjun lika knivskarp mot kvinnorna. Kvinnans värsta fiende, menar Khady Koïta, är kvinnan själv.
– Könsstympning utförs av kvinnor, men de gör det för männens skull. Det jag inte förstår är varför kvinnor fortsätter låta sina barn och barnbarn lida. Vi verkar inte se lidandet vi skapar och att vi själva har lidit, och lider, i tysthet. Kvinnor är inte solidariska med varandra. Inte heller i Europa.
Skändad (Prisma förlag) av Khady Koïta gavs ut på svenska i april 2007.

Fakta: 

Könsstympning
Vid kvinnlig könsstympning skärs delar av flickans könsorgan bort. Ibland tas klitoris bort, ibland även inre och yttre blygdläppar. FN:s barnfond Unicef uppskattar att 140 miljoner flickor och kvinnor har utsatts för stympning.
Stympning förekommer främst i Afrika och i delar av Mellanöstern, sammanlagt i cirka 30 länder. Flera immigrantgrupper har tagit med sig sedvänjan till Europa och andra platser i världen.
Ett 15-tal afrikanska länder har förbjudit könsstympning. Det senaste landet i raden var Eritrea som förbjöd stympning i början av april i år.
I Sverige har könsstympning varit förbjudet enligt lag sedan 1982. I fjol åtalades och fälldes den första personen, en man, för könsstympning av sin dotter.

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Nathalie Ruejas Jonson och det autistiska perspektivet

Det skeva perspektivet, det lilla som blir enormt, det stora som försvinner. Alla ord som regnar i kaskader över världen tills den inte syns längre. Och så stunderna med hörlurarna på max för att få ledigt en stund. Kaoset och skammen inför kaoset. Att be om hjälp. Att få hjälp.

Hon besjunger livet i utkanterna

I Händelsehorisonten skildras ett samhälle som på många sätt inte alls är olikt vårt, ett samhälle som har förvisat en grupp människor till Utkanterna.

Hon ger ut sin egen poesi

Louise Halvardsson gav ut sin diktsamling Hejdå tonårsångest - 35 dikter innan 35 på eget förlag. Nu har hon nominerats till Selmapriset.

© 2021 Fria Tidningen