Debatt


Rasmus Ling
  • Klimatminister Isabella Lövin och statsminister Stefan Löfven presenterade förslaget på en klimatlag för ett år sedan, en lag som nu trätt i kraft.
Fria Tidningen

Klimatlagen - lag för nya hållbara strukturer

Klimatlagen är en strukturell förändring, skriver riksdagsledamoten Rasmus Ling (MP) i en replik på Birger Schalugs inledare i Fria 5/1.

”Klimatlagen är en chimär”, skriver Birger Schlaug i Fria 5/1. Schlaug menar att då det inte finns ”rejäla straff” för att bryta mot den, så är den inte bindande. Det är fel. Klimatlagens tillkomst har stor potential att förändra strukturer och hur vi hanterar klimatfrågan de kommande avgörande decennierna.

Det kan vara bra att börja med det självklara för att undvika missförstånd: En klimatlag löser inte i sig själv klimatfrågan eller utsläppskrisen. Det kommer krävas många och konsekventa beslut under lång tid för att åstadkomma en omställning till ett hållbart samhälle, eftersom det byggts på ett ohållbart sätt under lång tid. Det kräver åtgärder på trafikområdet, både i hur mycket vi reser, på vilket sätt, och på vilka bränslen. Det kräver åtgärder i hur vi bygger våra samhällen, och av vad (trä hellre än betong exempelvis). Det har att göra med vad vi odlar och äter, och vad och hur vi konsumerar.

Klimatlagen är en lag med målsättningar, bland annat om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp år 2045. Den stadgar även att det inrättas ett klimatpolitiskt råd, och en klimatredovisning ska varje år lämnas till riksdagen i samband med budgetöverlämningen. Varje mandatperiod ska en klimathandlingsplan tas fram. Med Klimatlagen får vi således ett tydligt regelverk. Vi får ordning och reda i klimatpolitiken.

En missuppfattning som ibland finns, är att det måste finnas juridiska sanktioner för att en lag ska vara gällande. Så är det inte. En lag gäller likafullt, och lagar följs också (för det allra mesta). När det gäller Klimatlagen så är en bra jämförelse det finanspolitiska ramverket, som infördes i mitten av 90-talet, vars syfte var att vi skulle få ordning på landets ekonomi. Oavsett vad man anser om det finanspolitiska ramverket, så är det svårt att hävda att det inte haft en oerhört stor betydelse för den ekonomiska politiken. Givetvis har politiken skiftat beroende på regeringens färg. I delar av ramverket har det funnits en flexibilitet, exempelvis vad gäller nivån på utgiftstaket (som sätts i förtid, men sedan inte får spräckas). Likväl har ramverket haft en kraftfull styrning. Det är ingen slump att Sverige idag har bland Europas lägsta statsskuld. Den skämmighet Schlaug efterlyser finns nämligen. Politiker vill inte bryta mot lagen.

Den rödgröna regeringen har tagit flera viktiga steg mot en nödvändig omställning. Vi går mot 100 procent förnybar energi, en lag som styr bort från fossil bensin är införd och en indexering av drivmedelsskatterna på plats. Skatten på återvinning har sänkts, och ökade anslag till järnvägen har gjorts. Ojnareskogen har räddats. Det har också funnits beslut som varit sämre, men på det stora hela har politiken gått i en mer hållbar riktning än tidigare. Det behöver fortsätta.

Sverige har under många decennier byggts som ett fossilt oljeberoende samhälle. Att ställa om tar mer än en mandatperiod. Viktiga steg har nu tagits. Klimatlagen är en strukturell förändring. En hävstång för att göra förändringar för att komma ner till nollutsläpp.

Riksdagsledamot för Miljöpartiet

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu