Martin Holmquist

Fördjupning


Martin Holmquist
  • Angela Merkel är en kompromissvillig pragmatiker som har fört kristdemokraterna mot mitten.
  • Efter fyra år som mindre parti i koalition med sin främsta politiska motståndare har Martin Schultz socialdemokrater svårt att nå ut med sin politik.
  • ”Kriminell invandring – flyktingvågen lämnar sina spår” står det på valaffischen bakom AfD:s ledare Alice Weidel och Alexander Gauland.
  • "Högerpopulisterna har fått ett oproportionerligt stort inflytande på debatten", säger statsvetaren Kajsa Borgnäs.
  • "Merkel är väldigt lyhörd och snabb på att anpassa sin politik", säger Martin Reeh, inrikesredaktör Taz.
Fria Tidningen

Merkel ohotad i tyska valet

Efter en händelsefattig valrörelse ser Angela Merkels kristdemokrater ut att vinna söndagens tyska val med bred marginal. Men medan de stora partierna trängs i mitten kan högerpopulisterna AfD inta rollen som främsta oppositionsparti.

– Årets val är det tråkigaste i tysk historia.

Det säger Martin Reeh, inrikesredaktör på den rödgröna dagstidningen Die tageszeitung (Taz), när han sammanfattar valrörelsen. Många med honom menar att årets val har varit ovanligt slätstruket och händelsefattigt.

Förutom en kort period i våras då socialdemokraterna (SPD) såg ut att kunna utmana har Merkel-ledda kristdemokratiska alliansen CDU/CSU länge haft en tvåsiffrig ledning i opinionsmätningarna. Även om de ser ut att backa något jämfört med valet 2013 räknar alla med att Merkel blir den första förbundskansler sedan Helmut Kohls storhetstid på 1980-90-talet att få förtroende att leda landet en fjärde mandatperiod.

Ekonomi på räls

Vad är det som gör Merkel så populär? Kajsa Borgnäs, utredningschef för Arbets- och miljöstiftelsen vid det tyska industrifackförbundet IG BCE, har följt den tyska valrörelsen på nära håll. Hon menar att Merkels framgång till stor del har med hennes personlighet att göra.

– De flesta verkar gilla henne. I en tid då politiker som Berlusconi, Trump och Le Pen dominerar framstår hon som en ganska vanlig och sympatisk person. Hon förkroppsligar stabilitet och lugn i dagens kaotiska värld.Att den tyska ekonomin går som på räls är också en viktig faktor. Tyskland slår exportrekord efter exportrekord och har stora fördelar av att vara den starkaste ekonomin i eurozonen. Arbetslösheten har sjunkit stadigt sedan 2009 och är i dag på den lägsta nivån sedan återföreningen 1990. Bara under de tre senaste åren har det skapats 1,6 miljoner nya jobb i landet.

– När det går bra för landet vill folk sällan byta ledning, säger Kajsa Borgnäs och fortsätter:

– Även om Tyskland är väldigt ojämlikt så ökar lönerna och det går bättre för de allra flesta. Det finns ingen utbredd känsla av att politiken måste förändras.

Sossar i rävsax

Att valrörelsen inte riktigt hettat till beror till stor del på att det främsta oppositionspartiet SPD har ingått i den Merkel-ledda regering som styrt landet de senaste fyra åren. När socialdemokraternas nyvalde partiledare Martin Schultz härom veckan mötte Merkel i den enda tv-debatten inför valet beskrev kommentatorer det som en duett snarare än en duell. Huvudkandidaterna i valet verkar vara överens om det mesta och Schultz har svårt att kritisera Merkel utan att samtidigt kritisera sitt eget partis politik.

– SPD har förlorat mycket på att vara det mindre partiet i en koalition med sin främsta politiska motståndare, säger Martin Reeh.

Merkel är även en slug taktiker och följer opinionen noga. Hon är en pragmatiker som inte drar sig för att göra oppositionens populära förslag till sina egna, menar han.

– Hon är väldigt lyhörd och snabb på att anpassa sin politik. Först öppnade hon dörren för flyktingarna och när vinden vände stängde hon snabbt igen den. Nu får hon röster av både de som vill en generös flyktingpolitik och de som är mer restriktiva, förklarar Martin Reeh.

När SPD i våras ville göra homoäktenskap till en valfråga blev de utmanövrerade av Merkel. Trots att hon själv är en motståndare till homoäktenskap avväpnade hon en potentiellt het fråga i valrörelsens slutskede genom att låta parlamentet avgöra – väl medveten om att samkönade äktenskap har ett brett stöd bland befolkningen. Likaså SPD:s förslag om en höjning av minimilönen som hon, till många partikollegors förtret, ställde sig bakom.

Tapp till höger och vänster

Både Martin Reeh och Kajsa Borgnäs tror att det bästa för SPD vore att nu gå i opposition och tydligare driva en egen linje för att kunna utmana på allvar i nästa val.

– Efter SPD:s nyliberala svängning i början av 2000-talet hoppades många vänsterväljare att de nu skulle skifta tillbaka till en mer traditionell socialdemokratisk politik. Men det har inte hänt och då har de tappat väljare både till vänstern och till högern. Nu sitter de verkligen i en svår sits, hur ska de utforma en politik som lockar tillbaka väljare från båda håll? säger Reeh.

Kajsa Borgnäs tror att SPD skulle tjäna på en ledare från partiets vänsterfalang istället för mittenpolitikern Schultz.

– De har egentligen ett bra valprogram som är ganska radikalt, till exempel att slå ihop Tysklands ojämställda sjukkassor. Men Schultz har inte orkat eller velat lyfta de radikala förslagen, förmodligen för att han är fokuserad på mittenväljarna.

Trots att SPD har placerat sig nära den politiska mitten har både vänstern och de gröna haft svårt att fånga upp missnöjda vänsterväljare.

– Den politiska debatten är väldigt dominerad av CDU och SPD vilket gör det svårt för småpartierna att nå ut. De lider också av att det inte finns någon utbredd vilja till förändring i landet, förklarar Kajsa Borgnäs.

Den högerpopulistiska elefanten i rummet

Istället är det högerpopulisterna Alternativ för Tyskland (AfD) som tjänar på att de stora partierna trängs i mitten. Tyskland var fram till ett par år sedan ett av få europeiska länder som i stort var förskonade från högerpopulismens framfart. Men efter flyktingkrisen 2015 har den främlingsfientliga vågen svept in även här. Från att precis ha missat den femprocentiga riksdagsspärren för fyra år sedan väntas AfD nu få över tio procent i valet och kan bli landets tredje största parti.

AfD bildades så sent som 2013 av en grupp EU-kritiska akademiker. Den intellektuella framtoningen har gjort att partiet inte bara stöds av inbitna högerextremister utan basen utgörs till stor del av radikaliserade medelklassväljare. ”De skulle aldrig rösta för skinnskallar, men kan lägga sin röst på en professor i kostym” säger Manfred Guellner från opinionsinstitutet Forsa i en intervju med Reuters.

Dagens AfD är betydligt mer högerradikala än vad de var från början. Med en retorik som påminner om Donald Trumps ”lås in henne”-kampanj mot Hillary Clinton kräver AfD att Merkel ska ”straffas hårt” för att ha öppnat dörren för flyktingarna. Invandringsfientlighet och islamofobi är en röd tråd i alla partiets politiska utspel.

Partiet har störst stöd i forna Östtyskland där arbetslösheten på sina håll är fortsatt hög och missnöjet med flyktingpolitiken är utbredd. I fjolårets lokalval fick AfD över 20 procent av rösterna och blev andra största parti i två delstater i öst. I västra delstater har de dock inte fått mer än 6–7 procent av rösterna, något som vittnar om hur om Tyskland 27 år efter återföreningen fortfarande är ett delat land.

Precis som i Sverige åren innan Sverigedemokraternas intåg i riksdagen har de tyska medierna haft svårt att förhålla sig till AfD.

– De har fått en oproportionerligt stort inflytande på debatten och har lyckats få många av medierna att koppla ihop flyktingfrågan med terrorism, och terrorism med islam, menar Borgnäs.

– Journalisterna vet inte heller vad de ska kalla dem: är de främlingsfientliga? Invandringskritiker? Högerextrema? Nervositeten har lett till att de får mycket mer utrymme än jämnstora partier på vänsterkanten.

Valet efter valet

Trots framgångarna tros AfD få ett begränsat inflytande i parlamentet. Inget av de andra partierna säger sig vara villiga att regera med AfD:s stöd och de väntas bli politiskt isolerade.

– Men vi vet att när högerpopulisterna väl kommer in i parlamentet är det svårt att få ut dem. Även om högerpopulismen har haft svårt att slå rot i Tyskland är den normaliserad i Europa, säger Kajsa Borgnäs.

Det mesta pekar på att Merkel har två olika regeringsalternativ efter valet.

– Det lättaste för CDU vore att styra vidare med SPD, men frågan är om socialdemokraterna vill stå i skuggan i ytterligare fyra år, säger Martin Reeh.

Om det bildas ännu en storkoalition och AfD blir tredje största parti skulle det innebära att de blir landets största oppositionsparti och att de därmed få inflytelsesrika poster som ordförande för budgetutskottet.

Det andra regeringsalternativet skulle vara att Merkel bildar en koalition tillsammans med de tidigare ärkerivalerna De gröna och liberalerna FDP. De gröna har tydligt drivit åt höger på senare år och har öppnat för att sitta i en CDU-ledd regering. Många tror också att Merkel vill göra ett större avtryck i miljöfrågor under hennes förmodade sista mandatperiod.

Det faktum att alla större partier, förutom vänstern, kan tänka sig regera tillsammans med Merkel spelar också AfD i händerna. Viljan att blidka Merkel har också gjort att stora frågor som dieselskandalen, skenande hyror, Europas skakiga framtid och de växande spänningarna i samhället inte fått det utrymme i debatten som de borde ha fått.

Med opinionsmissarna i Brexit- och USA-valen i färskt minne lyfter vissa bedömare nu ett varningens finger. Med bara någon vecka kvar till valet uppgav nyligen en rekordhög andel av väljarna – 37 procent – att de ännu inte bestämt sig hur de ska rösta. Risken finns att den sömniga valrörelsen får ett brutalt uppvaknande när rösterna räknats ihop på söndagskvällen.

Fakta: 

Opinionsläget

Senaste opinionsmätningarna, förändring* från valresultat 2013 inom parantes.

Kristdemokraterna (CDU/CSU): 36,5% (-5)

Socialdemokraterna (SDP): 22,5% (-3,2)

Vänstern (Die Linke): 9,8% (+1,2)

Miljöpartiet (Die grünen): 7,6% (-0,8)

Liberalerna (FDP): 9% (+4,2)

Alternativ för Tyskland (AfD): 10,3% (+5,6)

Källa: Pollytix sammanställning av de senaste 20 opinionsundersökningar, 19/09/2017. * Förändring i procentenheter.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Obamas arv

ANALYS: Det här har Barack Obama åstadkommit under sina åtta år vid makten.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu