Dags för krafttag mot övergrepp på festival | Fria Tidningen

Debatt


Nog Nu
  • Bråvallafestivalen är en av de större festivaler där många övergrepp skedde i fjol.
Fria Tidningen

Dags för krafttag mot övergrepp på festival

Festivalsommaren är i full gång och med den följer övergrepp och ofredanden. Det är dags att de stora festivalerna visar att de menar allvar och tar krafttag mot övergreppen som sker på festivalernas områden, skriver organisationen Nog Nu.

Nog Nu var ett initiativ som började planeras under sommaren 2016. Festivalsäsongen var över, och epidemin av sexuella övergrepp kastade en skugga över den långt efter att det sista tältet monterats ner.

Nog Nu har som ståndpunkt att vi alltid jobbar utifrån vad den brottsutsatta behöver. Anledningen till att vi såg behovet av ett sådant initiativ just den sommaren var att den mediala och sociala uppmärksamheten hamnade väldigt långt borta från just brottsoffren. Fokus låg på gärningsmännen. De användes som slagträ i debatten, framför allt för att slå mot invandrare och ensamkommande flyktingbarn. Utan faktamässig grund såg man dem som primära gärningsmän. De som faktiskt blev lidande av brotten glömdes snabbt bort.

Talespersonerna för de större festivalerna var under hård kritik. Ett uttalande från en av dem var det här:

”Vi blir bestörta att det bland den glädje och gemenskap som festivalen är för så många människor finns ett fåtal individer som sprider otrygghet och utsätter andra för avskyvärda saker. Vi är i konstant dialog med polisen om hur vi gör festivalen så säker som möjligt.”

Det är fascinerande att läsa sådana här uttalanden, nu när festivalerna redan är igång för sommaren 2017. Mest för att vi nu kan se hur samma festivaler tacklar problemet med sexuella övergrepp inför det här årets evenemang.

We are STHLM var i blåsväder förra året. De har svarat med att ha föreningen Storasyster på plats under hela festivalen, för att prata om vikten av respekt och samtycke. De har gjort det till en del av festivalprogrammet, med aktiviteter som We Are Respect. De kommer inte heller ha några konserter efter att det blivit mörkt. Vi tycker det är beundransvärt. Flera andra festivaler har inte ens en säkerhetsflik på sina hemsidor. Om de faktiskt vidtar några åtgärder för att stärka personsäkerheten är därför omöjligt att veta.

Samma festival som förra året lovade att göra festivalen så säker som möjligt nekade inte bara Nog Nu att delta i festivalen, för att se till att eventuella offer för övergrepp kände sig trygga. De har inte heller några andra föreningar på plats med tydlig ställning mot sexuella övergrepp, och den typen av övergrepp nämns inte med ett ord på deras hemsida.

Det är däremot flera punkter på hemsidan om personsäkerhet. De tipsar om att en ska lära känna sina tältgrannar. Att en inte ska gå in på festivalens oupplysta områden efter mörkrets inbrott. Att uppmärksamma polisen på ifall en känner sig otrygg. Vi tycker inte att något av det här är rätt steg att ta ifall de faktiskt vill göra festivalen så säker som möjligt.

Om en festival som säger sig göra allt för att göra sina deltagare trygga inte ens kan nämna orden sexuella övergrepp – hur ska då någon våga nämna det i anmälningssyfte? Det är en tydlig signal att förekomsten av de här brotten är något att skämmas för. Och det är de verkligen, förekomsten av övergrepp i den här volymen är ett misslyckande för samhället, rättsväsendet, och för festivalerna. Men det är inte ett misslyckande för den som utsatts. Det faktum att vi tassar på tå runt dessa brott på den nivå att det anses dålig PR att ta ställning mot dem, visar att vi inte ser det som en självklarhet att offret aldrig bär skulden.

Vi tror att ett viktigt medel för att bekämpa den kultur som har blivit runt sexuella övergrepp är helt enkelt att prata om det. Särskilt i egenskap av offer. I nuläget är det många som pratar om förövarna, men väldigt få som pratar med eller ens om deras offer. Få vågar träda fram, vilket är förståeligt. Men de som gör det blir ofta överröstade i en debatt där våldtäktsoffer blir ett slagträ mot olika grupper. Vi måste ge dem en plattform för att prata som i nuläget inte finns.

Den del som festivalerna har i det här är enkel; ta ställning. Ni behöver inte driva skräckpropaganda, men ni måste visa att sådant här beteende inte är okej. Att bara prata om ”respekt” i någon slags allmän bemärkelse kommer inte och har inte funkat. Att ha sexuella övergrepp som elefant i rummet kommer förstöra flera somrar om ni inte gör er del för att skapa ett samtalsklimat som välkomnar brottsoffer att vara öppna med det de utsatts för. Övergrepp går inte att tiga ihjäl. I så fall skulle de inte finnas, eftersom det bara är under de senaste åren vi ens har pratat om dem.

Vi är trötta på att höra om vilka som är våldtäktsmän. Vi måste ta hand om de som utsätts för våldtäkterna. Våldtäktsmäns tyngsta vapen är skammen. Ifall det är ett vapen som samhället börjar använda, så har vi väldigt lång väg att gå innan några festivaler blir trygga.

Fakta: 

Fakta

• Nog Nu är en volontärorganisation som erbjuder ledsagning till offer för sexuellt våld

• Organisationen är politiskt och religiöst obundet och är hittills enbart verksam i Stockholm, men kommer på sikt att etableras i hela landet.

• Läs mer på deras Facebook-sida: www.facebook.com/detarNogNu

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Är public service-anställda bättre på att googla?

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar.Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon de Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Sargon de Basso är av åsikten att berörda mediekanaler fyller en viktig funktion eftersom han anser att de är de enda som har någorlunda hederlighet och ansvarskänsla. Här delar Jens Ganman med sig av varför han snarare tycker att de statligt stödda mediebolagen helt har spelat ut sin roll.

Debatt
:

Public service har bäst pressetik

Olika perspektiv på samma sak – i Frias nya satsning "duellen" lyfts frågor från olika vinklar. Först ut är skribenterna Jens Ganman och Sargon De Basso som har olika syn på public service existensberättigande. Jens Ganman tycker att de statligt stödda mediebolagen har spelat ut sin roll. Här delar Sargon De Basso med sig av sitt resonemang kring varför han är av motsatt åsikt.

© 2021 Fria Tidningen