• En Peshmergasoldat spanar ut från en försvarspostering i utkanten av Hawija.
  • Irakiska soldater vid en kemisk attack i al-Thawra-kvarteret i västra Mosul den 17 april. Trots att IS vid flera tillfällen använt kemiska stridsmedel saknar många av soldaterna i Hawija skyddsutrustning.
  • De kurdiska peshmergastyrkorna vid frontlinjen har försetts med toppmoderna amerikanska pansarskyttefordon.
  • Mosul, den 10 maj. Civila flyr från de intensiva striderna i mellan den internationella koalitionen och Islamiska staten i västra Mosul.
  • Generalmajor Hiwa Rash är den näst högste befälhavaren i området.
Fria Tidningen

Efter Mosul väntar slaget om Hawija

Efter tre års väntan är stunden snart inne för att återta staden Hawija från den Islamiska staten (IS). Segern är given, men kan komma att kosta många människoliv. Tiotusentals civila är fångade som mänskliga sköldar i den belägrade enklaven, och det saknas beredskap för att motstå kemiska stridsmedel – trots tidigare attacker i närområdet.

Slaget om Mosul är inne i sin slutfas. Exakt hur lång tid som återstår vet ingen, men det kan röra sig om ett fåtal veckor. Detta kommer dock inte innebära slutet för IS kontroll av territorium i Irak. Tolv mil söder om Mosul ligger den något bortglömda staden Hawija, som sedan förra sommaren är helt omringad av kurdiska peshmergastyrkor, den irakiska armén samt diverse milisgrupper.

Vid en bakre försvarspostering blickar peshmergasoldaten Ramazan Omar ut från en jordvall.

– Ser du byn där borta? frågar han. Den heter Said Khalaf. Innan vi tog den kunde IS anfalla oss hela tiden med granatkastare och prickskyttar.

De senaste två åren har Ramazan Omar spenderat i just detta område, mellan Hawija och hemstaden Kirkuk. Han fortsätter att peka ut tunnlar och tidigare prickskyttepositioner, och visar platsen där en självmordsbombare detonerade en amerikansk Humvee fylld med sprängämnen för att bryta igenom det kurdiska försvaret.

– Vi måste ta Hawija för att göra Kirkuk säkert, säger Ramazan Omar.

Trots upprepade attacker så har fronten mellan Kirkuk och Hawija aldrig kollapsat – till skillnad från andra frontavsnitt längre västerut. I oktober förra året genomförde IS sin sista stora attack mot de kurdiska försvarslinjerna, samtidigt som de infiltrerade och anföll mål inne i Kirkuk. Sedan dess har fronten varit stabil. IS är nu omringade och väntar på slutstriden.

– Deras rygg har knäckts, de har inte förmågan att anfalla oss igen på det sättet, säger Major Adnan. Nu sparar de allt de har.

Bara några dagar senare så lyckas dock fem IS-medlemmar infiltrera – renrakade och klädda som peshmergasoldater. Två av dem spränger sig själva vid ingången till en militärbas. De dödar två peshmergasoldater, medan ytterligare sex skadas.

Några minuters bilfärd bort ligger den mer fortifierade huvudförsvarslinjen — men här tillåts inga fotografier. Hit strömmar civila som flyr från misären i den belägrade staden.

– IS vill använda dem som mänskliga sköldar. Det är svårt för dem att fly, säger Generalmajor Hiwa Rash, den näst högste befälhavaren i området.

På cirka 150 meters avstånd ser vi ett dussintal vuxna och barn röra sig ute i ingenmansland. Peshmergasoldaterna vill hålla dem under uppsikt, och tillåter dem inte att gå den sista biten till säkerhet. Först måste de få klartecken uppifrån, vilket kan ta flera dagar. IS-medlemmar har tidigare utnyttjat flyktingströmmarna för att infiltrera genom frontlinjen. Stora plastsäckar med mat och vatten bärs ut till flyktingarna – men det förefaller fortfarande onödigt och inhumant att låta dem vänta i dagar mitt i skottlinjen.

Medan IS militära kapacitet gradvis har brutits ner under de senaste tre åren av strider, så har peshmergastyrkorna under samma period byggts upp. På en bas i närheten av frontlinjen står toppmoderna amerikansktillverkade pansarskyttefordon av typen MaxxPro MRAP uppradade. Dessa fordon ger gott skydd mot improviserade sprängladdningar, vilket har varit IS mest effektiva vapen i såväl anfalls- som försvarsstrid.

Vissa soldater har även fått amerikanska automatkarbiner och träning från den internationella koalitionen – inklusive Sverige. Andra har ännu inte fått någon träning, och är beväpnade med föråldrade Kalasjnikovs som de har fått köpa själva.

När anfallet väl blir av så riskerar peshmergasoldaterna dessutom att möta mer än bara prickskyttar och försåtsmineringar. IS har tidigare genomfört attacker med egentillverkade raketer och granater fyllda med kemiska stridsmedel, men peshmergasoldaterna är helt oförberedda för att möta detta hot.

– Ärligt talat så har vi ingen skyddsutrustning, fast vi har frågat den internationella koalitionen så många gånger, säger Generalmajor Hiwa Rash.

En anonym källa från den kurdiska underrättelsetjänsten Dezgay Zanyari berättar att kvalificerade kemiingenjörer från irakiska universitet arbetar för att framställa kemiska stridsmedel åt IS. Han visar en ”innehållsdeklaration” som han hävdar kommer från en insiderkälla i IS. Om uppgifterna stämmer så utgör senapsgas 25 procent av laddningen i de vapen som tillverkas. Det är känt att IS har använt både senapsgas och klorgas tidigare, men det är omöjligt att veta hur stora lager som finns kvar i Hawija.

– Vi har blivit gasade förut så vi har erfarenhet, säger Major Adnan, som inte verkar särskilt oroad.

Han hävdar att de kan motstå de kemiska vapnen genom att blöta ner sina uniformer, vilket knappast förefaller vara en adekvat skyddsåtgärd.

Befrielsen av Hawija har skjutits upp under lång tid, bland annat på grund av politisk oenighet om vilka styrkor som ska delta. Hawija ingår i de ”omtvistade områden” som officiellt tillhör centralregeringen, men som även Kurdistans regionalregering gör anspråk på, medan den i stort sett uteslutande sunniarabiska befolkningen aldrig har förefallit särskilt ivrig att låta sig styras av någon av dem.

– Vi väntar bara på grönt ljus för att attackera. Vi planerade för Hawija redan före Mosul, säger Generalmajor Hiwa Rash.

Så vad väntar nu? Ingen överenskommelse har ännu offentliggjorts, men det troligaste är att mekaniserade irakiska arméförband och kurdiska peshmergastyrkor kommer att delta i den initiala delen av operationen. Landskapet är platt och saknar möjligheter till effektivt skydd eller skyl. En markoffensiv med moderna fordon och flygunderstöd kan snabbt tillintetgöra motståndaren i området kring staden.

Irakiska elitstyrkor kommer sedan troligen att ta över när det blir dags för den betydligt svårare uppgiften att inta bebyggda områden. Dessa elitstyrkor är för närvarande upptagna i västra Mosul, vilket innebär att anfallet mot Hawija sannolikt får vänta tills Mosuloperationen har avslutats. I de områden som befrias kommer sedan troligen lokalt rekryterade sunniarabiska miliser att gå in för att upprätthålla säkerheten utan att riskera att ses som ockupanter.

IS förefaller onekligen vara kraftigt försvagade i Hawija, men detta intryck kan vara bedrägligt. Gruppen har haft mycket lång tid på sig åt förberedelser, och säkerligen har de också lärt sig genom erfarenheter från slaget om Mosul. De sista försvararna av den belägrade enklaven har högst begränsade utsikter att överleva slutstriden. Det finns all anledning att tro att de istället kommer att göra vad de kan för att dra med sig så många människor som möjligt i fallet, även om det inkluderar den ”egna” sunniarabiska lokalbefolkningen.

Ridån är på väg ner för IS kalifat i Irak – men slutscenen kan bli lika spektakulärt brutal som de föregående akterna.

Fakta: 

Kriget mot IS

Sommaren 2014 ockuperade den ökänt brutala gruppen Islamiska staten (IS) cirka en tredjedel av Irak och utropade ett islamiskt kalifat. IS hade redan tidigare tagit över stora landområden i Syrien.

Kurdiska peshmergastyrkor, den irakiska armén samt diverse milisgrupper strider mot IS i Irak. De emottar stöd från den internationella koalitionen mot IS, där Sverige ingår tillsammans med 67 andra länder.

I oktober förra året inleddes en offensiv mot den IS-kontrollerade storstaden Mosul. Den östra delen av staden är nu befriad, medan strider fortfarande pågår i den västra delen.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

Jordbruksverkets inblandning väcker kritik

Intervju

Efter det stora intresset för Reko-ringar har Jordbruksverket satsat på ett projekt som ska stödja etableringen av nya ringar. Men initiativet välkomnas inte av alla.

Fria Tidningen

Fredsaktivisten som började befria djur

Intervju

Proffsaktivisten Martin Smedjeback har just lämnat fängelset. Nu är han aktuell i filmen Tomma burar. "Djurrätt har framtiden för sig. Det finns en inneboende moralisk kraft i det", säger han.

Stockholms Fria

© 2024 Fria.Nu