Hårdare flyktingpolitik slår mot papperslösa | Fria Tidningen
  • Under 2000-talet växte debatten för att även papperslösa skulle ges sociala rättigheter. Men den här hösten har tongångarna mot papperslösa hårdnat.
Fria Tidningen

Hårdare flyktingpolitik slår mot papperslösa

Polisen trappar upp jakten på papperslösa, svartarbetsköparna pressar villkoren och regeringen driver igenom en politik som får många att tappa hoppet om framtiden. Men 21-åriga Amir har en dröm.

– Vi kommer att försöka få dem att förstå att vi är folk vi med.

Under 2000-talet växte kraven på att även papperslösa skulle ges vissa sociala rättigheter. Kampen gav framgång och 2013 skrevs det in i lagen att papperslösa har rätt till vård som inte kan anstå och att barn till papperslösa har rätt till skolgång.

– Det hade skett ett normskifte i debatten. Normen om mänskliga rättigheter hade fått genomslag, säger Amanda Nielsen som forskar i statsvetenskap på Linnéuniversitet.

Hon har undersökt hur papperslösas rättigheter har förändrats åren 1999-2014. I början av 2000-talet var den dominerande uppfattningen i Sverige att det skulle vara orimligt och inkonsekvent att ge papperslösa rätt till vård och skola, säger hon. Men under åren som gick förändrades samhällets och inte minst politikernas inställning i frågan och år 2013 ansåg en absolut majoritet av riksdagens ledamöter att tillgång till utbildning och vård utgör mänskliga rättigheter och att detta är något som även papperslösa har rätt till.

Men den senaste hösten har tongångarna bland politiker återigen hårdnat, säger Amanda Nielsen.

– Det har skett enorma omsvängningar. I dag pratar man om mer resurser till polisen till ökade arbetsplatskontroller, öka-de kontroller av papperslösa i det offentliga rummet och ökade insatser till polisen för avvisningar som ska verkställas.

I förra veckan föreslog regeringen ytterligare en lagändring som gör livet svårare för den som har fått besked om att den inte har rätt att stanna i Sverige. Förslaget handlar om att rätten till ekonomiskt bistånd ska upphöra i samband med att asyl-sökande får slutgiltigt avslag på sin asylansökan. Det innebär att både dagersättningen och rätten till asylboende ska upphöra innan avvisningen är verkställd och inte som i dag, först när personen har lämnar landet. Men om regeringen vill att fler människor utan tillstånd ska lämna Sverige, så tror inte Amanda Nielsen att indraget ekonomiskt bistånd är rätt väg att gå. Hon tror att en sådan förändring snarare får motsatt effekt.

– Man kan inte tänka sig annat än att det är fler som går under jorden i framtiden.

Sten-Erik Johansson är föreståndare på Fackligt center för papperslösa som startats upp av fackliga organisationer inom LO, TCO och Saco. Han tror inte heller att indraget ekonomiskt bistånd kommer att leda till att den som fått avslag på sin asylansökan kommer lämna landet tidigare.

– De kommer ändå göra allt för att hålla sig kvar istället för att återvända till den osäkra värld som de kommer ifrån.

Men att leva som papperslös i Sverige blir allt svårare. Under hösten har Sten-Erik Johansson märkt hur villkoren på den svarta arbetsmarknaden har hårdnat. Lönerna har minskat drastiskt.

– Förut blev de lovade 12 000-13 000 kronor. Nu är det oftast 6 000. Det är någonting som har hänt under den senare delen av hösten. Vi vet att många företagare vet hur en slipsten ska dras. Det handlar om företag som är skumma. De vet att det har kommit så väldigt mycket fler människor till Sverige som kommer acceptera låga löner och slavliknande villkor.

Många av svartjobben är städjobb och jobb på hotell och restauranger. För en lön på 6 000 kronor i månanden är det vanligt att den anställde arbetar mellan 50–55 timmar i veckan. Ibland får de inte ens ut de löner som de blivit lovade. Det är oftast den typen av fall som Sten-Erik Johansson kommer i kontakt med. Han har ingen optimistisk syn på framtiden. Regeringens allt hårdare flyktingpolitik med införandet av tillfälliga uppehållstillstånd som blir permanenta först när den asylsökande fått ett arbete ger han inte mycket för.

– Ännu fler människor kommer att hamna i gråzonen.

Bland de papperslösa börjar nu många tappa hoppet om att de någonsin kommer att få vistas legalt i Sverige. Det säger Anders Wiklund som är aktiv i Ingen människa är illegal i Vänersborg/Trollhättan, som ger praktiskt stöd till papperslösa.

– Det finns en mycket större oro nu. De är inte omedvetna om vad som händer runt omkring dem. De är oroliga för sina liv och sina familjer. De känner att snaran dras åt.

De flesta av de papperslösa har tidigare sökt asyl och fått avslag. Det går att överklaga ett avslag. Men efter tre avslag måste man vänta i fyra år för att kunna söka asyl på nytt. Det är det många väntar på.

– Man har ett hopp om att svenska myndigheter ska förstå nästa gång, säger Anders Wiklund.

Han berättar att många nu börjar förstå att det den här gången kommer att bli svårare än någonsin. Samtidigt har många svårt att ta till sig att särskilt ömmande omsätndigheter tas bort som asylskäl. Tidigare kunde familjer vars barn levt större delen i Sverige få stanna just på grund av att barnen ansågs ha mer anknytning till Sverige än det land de var födda i. Men den möjligheten försvinner alltså när särskilt ömmande omständigheter inte längre kan ge upphov till ett jakande beslut om uppehållstillstånd i Sverige.

Enligt beräkningar av det fackliga centret för papperslösa finns det i dag mellan 30 000 och 50 000 papperslösa i Sverige. Emilia är en av dem. Hon har bott i Sverige i två år, är i dag 18 år och går på gymnasiet.

– Det var omöjligt att leva i det land som vi kommer ifrån. Det är inte krig där men min familj hade individuella problem.

Hon är väl medveten om att den svenska migrationspolitiken har hårdnat. Hon kan flytande svenska och tittar ofta på teve och läser svenska tidningar.

– Det påverkar mig jättemycket.

Hon tycker att de som bestämmer ska låta henne stanna i Sverige. Hon berättar att hon är duktig i skolan och att hon i framtiden vill arbeta som tandläkare.

– Jag ska vara någon som är bra för Sverige.

Men när jag frågar hur hon tror att hennes liv kommer att se ut om fem år är svaret allt annat än positivt.

– Det var den jobbigaste frågan som du kunde fråga. Man tänker inte så långt. Man tänker max några månader framåt. Det är som att du står på en punkt. Du kan hamna på ena sidan punkten där du får utbilda dig och du får stanna. Men det är mycket större chans att du hamnar på den andra sidan av punkten, att du ramlar tillbaka till det land som du kommer ifrån och då ska dåliga grejer hända. När man tänker på det, då tänker man bara ”jag vill inte leva”.

21-åriga Amir lever också som papperslös i Sverige. Han kom hit för 6 år sedan. Han märker av att klimatet mot papperslösa och flyktingar har hårdnat.

– I Sverige och i hela EU håller man på att byta åsikt. Alla såg pojken som drunknade i havet. När det hände sa alla att vi ska ta emot flyktingar. Men nu vill man inte göra det längre. SD sprider sin politik och alla papperslösa ska ut ur Sverige.

Regeringens förslag om indraget ekonomiskt bistånd till den som har fått avslag tycker han är förkastligt.

– Gör man på det sättet så kommer de flesta att gömma sig. En del kommer att begå brott, inte för att det är dåliga men för att man försätter människor i ett sådant läge. Det kommer att skapa ett samhälle med ”vi och de”.

Men på lång sikt tror ändå Amir att det kommer bli bättre för papperslösa i Sverige.

– Det kommer att bli sämre nu under några år. Men oavsett vilken lag så finns det massor av organisationer som hjälper till. Människor kommer att blir mer och mer hjälpsamma igen och få större förståelse för flyktingar och papperslösa. När folk förstår hur vi har det och lär känna någon som är papperslös då kommer de titta på oss på ett medmänskligt sätt. Vi kommer försöka få dem att förstå att vi är folk vi med. Ett starkt samhälle är ett samhälle av mångfald.

Emilia och Amir heter egentligen något annat

Fakta: 

Regeringens nya flyktingpolitik:

I oktober 2015 slöt regeringen och de borgerliga partierna en överenskommelse om att minska antalet asylsökande till Sverige genom att anpassa det svenska regelverket till EU:s miniminivå. En rad åtgärder och förslag har presenterats på senare tid:

• Den 4 januari inrättades gränskontroller mot Danmark vilket innebär att endast personer med giltiga id-handlingar kan söka asyl i Sverige.

• Regeringen har föreslagit en ny lag som innebär att tillfälliga uppehållstillstånd ska bli norm, att möjligheten för asylsökande att återförenas med sin familj försvåras och att möjligheten att ge uppehållstillstånd på grund av synnerliga eller särskilt ömmande omständigheter, samt att bevilja uppehållstillstånd till övriga skyddsbehövande, försvinner. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 31 maj men måste först klubbas i riksdagen. Igår, torsdag, gick remisstiden för förslaget ut – då myndigheter, organisationer och andra aktörer har haft möjlighet att ha synpunkter på förslaget.

• Förra veckan kom regeringen med ett nytt förslag om att förändra bestämmelserna om rätt till bistånd för asylsökande. Förslaget innebär att rätten till bistånd ska upphöra för personer som fått utvisningsbeslut när dessa har vunnit laga kraft. Det innebär att både dagersättningen och rätten till asylboende ska upphöra. Enligt dagens regler upphör rätten till bistånd först när personen lämnar landet, även när det finns ett beslut om avvisning eller utvisning som vunnit laga kraft. Lagförslaget gäller inte barnfamiljer och föreslås träda i kraft den 1 juni 2016.

Källa: Regeringen

Rekommenderade artiklar

© 2021 Fria Tidningen