• Den syriska pojken Ayham och hans familj är några av de tusentals flyktingar som bidrar till Sveriges goda ekonomi.
  • Ett barackbygge som ska hysa flyktingar byggs i Fagersjö i Stockholm – ett av många ekonomiska injektioner i den svenska ekonomin till följd av flyktingmottagandet.
Fria Tidningen

Flyktingar får svensk ekonomi att blomstra

Svensk ekonomi växer näst snabbast i hela Europa. Och flyktingarna bidrar till högkonjunktur och fallande arbetslöshet. Samtidigt minskar antalet arbetande personer födda i Sverige och de äldre blir allt fler. Utan fortsatt invandring hotas välfärden, skriver Anders Nordstöm i en kommentar.

KOMMENTAR Skenande kostnader, skattehöjningar och besparingar. Sedan i hösta har media förmedlat bilden av en samhällsekonomi som är på väg att brista under trycket av det stora antalet nyanlända flyktingar.

Men verkligheten är den motsatta. Under 2015 var tillväxten i Sverige 3,8 procent. Högre än alla andra EU-länder förutom Irland och långt högre än USA. Och att flyktingmottagandet är en viktig faktor bakom utvecklingen är ekonomerna ense om.

Men hur kan fler asylsökande ge ökad tillväxt? Svaret finns i det mest grundläggande av ekonomiska samband, att varje utgift alltid är någon annans inkomst.

De extramiljarder som asylmottagandet kostar försvinner inte i ett svart hål. De blir dagersättning till flyktingar, betalar bussbolag, lön till extra SFI-lärare, övertidsersättning till Migrationsverkets personal eller hyra till asylförläggningarnas ägare. Som i sin tur använder de nya inkomsterna till att köpa varor och tjänster. De blir en vitamininjektion för ekonomisk efterfrågan.

Hur kraftig injektionen blir beror på hur den finansieras. Är det med nedskärningar eller skattehöjningar blir effekten liten. Men så är inte fallet.

Drygt 13 miljarder betalas i år med pengar från biståndet, vilket utgör 30 procent av biståndsbudgeten. Det är pengar som skulle ha spenderats i biståndsländer men som nu istället spär på svensk efterfrågan.

Till en del finansierar de ökade asylkostnaderna faktiskt sig själva. Till skillnad från en hushållsekonomi är staten inkomster och utgifter inget nollsummespel. Ökade statsutgifter ökar tillväxten och skapar ökade skatteintäkter. Det är därför offentlig sektor fick in 36 miljarder kronor mer i skatt år 2015 än vad kalkylerna i början av året visade.

Men en stor del av flyktingmottagandet betalas med lånade pengar. Det kunde oroa om perspektivet var en privatpersons, men för staten är villkoren annorlunda. Den svenska regeringen kan i dag låna gratis, räntan på statliga femårsobligationer ligger på minus 0,1 procent. Och trots nya lån minskar statens bruttoskuld.

Det kan verka motsägelsefullt, men förklaringen är att skulden räknas i procent av bruttonationalprodukten, BNP. Vilket innebär att när BNP, som nu, ökar mer än statens nyupplåning så minskar statsskulden. Enligt Konjunkturinstitutets prognoser, gjorda efter höstens tillströmning av flyktingar, krymper statsskulden varje år mellan 2014 och 2020, sammanlagt från 44,9 till 41,1 procent av BNP.

Den konjunkturstimulans flyktingarna innebär klingar successivt av. Men behovet av invandringens finns kvar.

Sverige åldras. Inom 15 år blir antalet äldre över 80 år 300 000 fler. Samtidigt minskar antalet personer mellan 16 och 64 år som är födda i Sverige. Mellan 2008 och 2021 beräknas nedgången till 200 000 personer. Om inget görs blir försörjningsbördan, det antal personer varje arbetande ska försörja förutom sig själv, allt tyngre.

För att hålla försörjningsbördan på dagens nivå krävs enligt Arbetsförmedlingen en nettoinvandring på 90 000 personer per år, med nuvarande ålderssammansättning på de nyanlända. Men Sverige har också en årlig utvandring på 50 000 personer. Alltså behövs en årlig invandring på 140 000 personer för att behålla relationen mellan arbetande och de barn och gamla de ska försörja.

Men det räcker förstås inte att invandrare kommer hit. De måste komma i arbete också. Det har lyckats ganska bra hittills. Borgerliga debattörer hävdar ofta att ”Sverige är sämst i västvärlden” på integration. Åtföljt av krav på lägre löner.

Men de har fel. Sant är att skillnaden i sysselsättningsgrad, andelen arbetande i yrkesverksam ålder, mellan in- och utrikes födda är större i Sverige än i andra OECD-länder. Men det beror på att sysselsättningsgraden är hög för inrikes födda, inte på att den är låg för utrikes födda.

I Sverige har 64 procent av de utrikes födda mellan 16 och 64 år ett arbete. Högre än EU-snittet, och anmärkningsvärt högt med tanke på att invandringen till Sverige främst utgörs av flyktingar. I andra länder dominerar arbetskraftsinvandring.

Det finns dock stora skillnader inom gruppen. Bland utrikes födda med bara grundskoleutbildning lever 6 av 10 på bidrag eller försörjs av anhöriga. Merparten är kvinnor. Det innebär låg materiell standard, men också sociala problem och ekonomiska kostnader för samhället.

Samtidigt pekar Arbetsförmedlingen på stora behov av nyanställningar de närmaste åren, även i yrken med begränsade utbildningskrav. Särskilt inom offentlig sektor. Sveriges kommuner och landsting, SKL, beräknar att fram till 2022 behöver 150 000 personer nyanställas som kökspersonal, barnskötare, personliga assistenter, vårdbiträden eller städare.

De utbildningssatsningar som krävs för att matcha ihop dessa jobb med de invandrare som står utanför arbetsmarknaden är nyckeln till en framgångsrik integrationspolitik.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

© 2024 Fria.Nu