Lönekampen hårdnar i lågkonjunkturen

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Höjda löner stimulerar ekonomin. Det menar fackförbunden när lönedebatten med arbetsgivarna skruvas upp inför valrörelsen 2010. "Det är viktigt att lönerna ökar när vi har en efterfrågekris", säger LO-ekonomen Mats Morin.

Ekonomi

Det kan bli en ovanligt konfliktfylld lönestrid mellan fackförbunden och arbetsgivarna när löner och villkor för drygt tre miljoner svenskar ska förhandlas fram nästa år. Fackförbunden LO, TCO och Saco har gemensamt gått ut och krävt centrala lönehöjningar för sina medlemmar. Och arbetsgivarförbunden har bemött kraven med större skepsis än vanligt. Orsaken stavas finanskrisen.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv menar att centralt fastställda löneökningar förvärrar arbetslösheten eftersom folk i svåra tider väljer att spara sina pengar i stället för att konsumera. Peter Isling, presschef på  organisationen, anser att lönehöjningar riskerar att göra att fler arbetsplatser försvinner.

– Det finns inget utrymme för centralt avtalade löneökningar 2010. Det är många företag som har stora ekonomiska problem och som inte skulle klara av att höja lönerna i dagsläget, säger han. 

Fackförbunden tycker precis tvärtom. Mats Morin, LO-ekonom, menar att uteblivna lönepåslag skulle minska köpkraften och spä på arbetslösheten ytterligare.

– Vår grundsyn är alltid att arbetskraften ska vara rätt prissatt och det här är ingen lönekostnadskris vi befinner oss i. Det är en efterfrågekris som orsakats av finanskrisen och att räntan var för högt satt förra året.

– Lönebildningen har ingen avgörande roll för att bekämpa krisen och därför bör man inrikta sig på att ta av det löneutrymme som finns, säger han. 

Konjunkturinstitutet som i dagarna släppte sin lönebildningsrapport har beräknat att den årliga löneökningen bör ligga på mellan 1 och 2,5 procent under åren 2010–2012. Enligt rapporten kan nollavtal eller för låg löneutveckling sänka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Å andra sidan kan för höga löner tvinga arbetsplatser att behöva göra sig av med personal eller i värsta fall gå i konkurs.

LO:s bedömning av hur stora löneökningar som medlemmarna kan ta ut nästa år ligger på mellan 2,5 och 3,5 procent. Peter Isling på Svenskt näringsliv kan dock bara tänka sig att höja lönerna hos de företag som går bra.

– Vi säger generellt sett inte nej till löneökningar, men däremot säger vi nej till löneökningar på central nivå, säger han.

Peter Isling menar att de löneavtal som slöts under högkonjunkturen för knappt tre år sedan i kombination med sänkta skatter och låg inflation gör löntagarna rikare än någonsin.

– Vi har under det senaste året gått igenom en svår konjunktur samtidigt som vi haft en real löneökning på 4,5 procent. De som arbetar i dag har aldrig haft det bättre och där faller facken på sina argument om att höjda löner är ett måste för att konsumtionen ska öka, säger han.  

Mats Morin på LO anser att den lokala lönebildningen som arbetsgivarna förespråkar bara bidrar till ojämlikheter och löneskillnader.

– Arbetsgivarna tycker att de företag och branscher som går bra kan få lönepåslag medan de som går sämre inte kan få det. En sådan fördelning av löneutrymmet gör att löneskillnaderna mellan branscher och företag ökar.

– Det här är den klassiska lönekampen mellan oss och arbetsgivarna. Vi på den fackliga sidan vill att det ska vara lika lön för lika arbete. Men arbetsgivarna är mer intresserade av att plocka ut en större vinst än att höja lönerna centralt, fortsätter han.

Ett påstående som Peter Isling på Svenskt näringsliv invänder mot.

– De som kommer med sådana påståenden håller sig inte till verkligheten. Verkligheten är att vi befinner oss i en extremt svår ekonomisk situation där vi inte kan tvinga på företagen ytterligare kostnader.

Avtalsrörelsen nästa år kommer att bli rekordstor och innefattar ungefär 500 kollektivavtal som ska omförhandlas. Avtalen omfattar över tre miljoner svenskar vilket motsvarar 75 procent av alla arbetstagare. 
 
 

Fakta: 

<h2>Kort om avtalsrörelsen:<br><br>På central nivå sluts kollektivavtal mellan de fackliga huvudorganisationerna LO, TCO och Saco och arbetsgivarorganisationerna Svenskt näringsliv, Sveriges kommuner och landsting samt Arbetsgivarverket. Därutöver finns det 60 fackförbund och 50 arbetsgivarförbund under paraplyorganisationerna som ska sluta kollektivavtal.&nbsp;&nbsp; <br>&nbsp; <br>&nbsp; </h2>

Fria Tidningen