Klimatfond för utvecklingsländer kan bli del av Köpenhamnsavtalet

Publicerad:   •  Uppdaterad:

En fond på motsvarande 15 miljarder kronor kan bli ett sätt att kompensera för det faktum att utvecklingsländer drabbas hårdast av de klimatförändringar som främst orsakas av industriländer.

Ekonomi

Miljölagstiftare, från de 13 länder som släpper ut mest växthusgaser, vill att en internationell fond skapas som en del av klimatavtalet som ska förhandlas fram i Köpenhamn i december i år. Genom fonden skulle utvecklingsländer kunna få finansiell och teknisk support för att kunna möta klimatförändringarna.

– Det finns ett stort behov av en sådan fond som kan hjälpa utvecklingsländer att minska sina utsläpp, säger Stephen Byers, ordförande för Globe, ett internationellt parlamentarikernätverk med ett särskilt fokus på miljö- och klimatfrågor.

Han vill att det skapas en fond på motsvarande 15 miljarder kronor som kan användas för att hjälpa utvecklingsländer att anpassa sig efter klimatförändringarna.

Även marinbiologen Katherine Richardson från Köpenhamns universitet anser att en sådan fond behövs.

– Fastän det i första hand är industriländer som orsakar klimatförändringarna påverkar de främst fattiga människor i underutvecklade länder, de som bär minst ansvar för den globala uppvärmningen.

För att vända den orättvisa utvecklingen behövs effektiva satsningar för att hjälpa fattiga att möta klimatförändringarna, menar hon.

– Vi står inför två utmaningar det här århundradet, att bekämpa fattigdomen och att bekämpa klimatförändringarna, och man kan inte bekämpa det ena utan att bekämpa det andra.

Globe höll nyligen möte i Rom, som en förberedelse för miljölagstiftarna inför G8-mötet som hålls i Italien i juli. På mötet deltog representanter från G8-länderna: USA, Kanada, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Japan och Ryssland, samt från de fem utvecklingsländer med störst utsläpp av växthusgaser: Kina, Indien, Brasilien, Mexiko och Sydafrika.

Dessa länders regeringar förhandlar just nu om ett nytt internationellt klimatavtal, för utsläpp av växthusgaser, som ska följa Kyotoprotokollet.

Finansiellt stöd och tekniköverföring anses vara viktiga frågor när det internationella klimatavtalet ska förhandlas fram vid FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december. Då kommer det även krävas klarhet i hur mycket industriländerna är beredda att minska sina utsläpp fram till år 2020, vad utvecklingsländerna kan göra för att förhindra ökade utsläpp och hur man ska se till att det nya avtalet efterlevs.

Fria Tidningen