Män som blivit våldtagna är ofta tysta om vad som hänt. Förra året anmäldes runt 370 våldtäkter på män och pojkar, men enligt Rfsu sker betydligt fler.

Många landsting saknar rutiner för att bemöta våldtagna män

Publicerad:

I höst kan våldtagna män få hjälp på en specialistmottagning på Södersjukhuset i Stockholm. Men för män som inte bor i Stockholmsområdet finns inte alls samma hjälp att få – hälften av Sveriges akutmottagningar saknar särskilda rutiner för att bemöta män som utsatts för sexuella övergrepp.

Fördjupning

Det finns landsting där vårdpersonalen inte vet vart en våldtagen man ska vända sig. Han kan bli hänvisad till vårdcentralen som hänvisar till en gynekologisk mottagning som hänvisar tillbaka till vårdcentralen igen.

– På många ställen är de osäkra, man hänvisas runt. Det är alarmerande, säger Inger Björklund, som arbetar som psykoterapeut på Rfsu.

Det är viktigt att den som blivit våldtagen ska kunna tas emot på en akutmottagning. Där kan vårdpersonalen säkra spår för en rättsmedicinsk utredning, de kan också ta hand om eventuella kroppsliga skador och förmedla en kontakt för samtalsstöd. Men enligt en undersökning Rfsu presenterade förra året, brister det rejält i rutinerna när den våldtagna visar sig vara en man.

Många landsting förklarar sina bristande rutiner med att det inte är så vanligt med manliga patienter som har blivit våldtagna. Det synsättet i kombinationen med att man har svårt att tänka kring män som offer för sexuellt våld, påverkar männen.

– Man får en känsla av att det här drabbar nog bara mig. Det blir svårt för den enskilda att prata om att män också kan vara offer för sexuella övergrepp, säger Inger Björklund.

Förra året anmäldes runt 370 våldtäkter på män och pojkar, enligt Brottsförebygganderådets statistik. Men i verkligheten sker betydligt fler våldtäkter och sexuella övergrepp mot pojkar och män, hävdar Rfsu som bland annat hänvisar till enkätundersökning från Lunds universitet. Den visar att det är dubbelt så vanligt att kvinnor, i den tillfrågade åldersgruppen, har blivit utsatta för sexuella övergrepp, än att män har det. Men männen är ändå många. I en enkätundersökningen från Lunds universitet uppgav 17 procent av männen mellan 18 och 29 år att de hade utsatts för sexuella övergrepp.

Enligt Inger Björklund finns svaret till tystnaden framför allt i samhällets normer och värderingar om manlighet:

– Män förväntas inte vara offer. De förväntas försvara sig själva, att bli våldtagen går emot myten om manlighet.

Inger Björklund berättar att män och kvinnor som har blivit våldtagna många gånger har liknade upplevelser. Rädslan vid ett övergrepp, kan till exempel göra så att man fryser i en position. I ett sådant läge är det omöjligt att göra motstånd. För många män kan en sådan händelse vara svår att få ihop efteråt.

– Även om man ser stor och stark ut kan man frysa i en position när man blir rädd. Det kan man göra även om den som utsätter en för övergreppet, är en person som fysiskt sett är mycket svagare. Efteråt kan man känna att: ”jag borde ha kunnat slå ner den där mannen.” Då gäller det att vården möter personen där den är och inte utgår från normer, myter och värderingar.

Fakta: 

Undersökningen gick bland annat ut på en rundringning till Sveriges 21 landsting. Den som ringde uppgav sig vara en vän till en man som utsatts för en våldtäkt samma natt. Samtalen gick till landstingens joursjukvård.

Rfsu gjorde även öppna intervjuer med vårdpersonal i de olika landstingen.

I 8 fall av 21 saknades kunskap om vart en man som blivit våldtagen ska vända sig och hur undersökningen kommer att gå till.

På hälften av Sveriges akutmottagningar saknades det särskilda rutiner för att bemöta män som utsatts för sexuella övergrepp.

Rfsu:s rundringning är inte en vetenskaplig undersökning, utan ska snarare ses som stickprov.

Undersökningen presenterades år 2014.

Fria Tidningen