Enligt rapporter till Amnesty har hundratals, kanske så många som 2 000 personer, dödats i extremiströrelsen Boko Harams massaker i staden Baga i Nigeria den tredje januari. Staden har angripits tidigare, bland annat i april 2013, då stora delar brändes ned. Många flyr nu landets norra delar i fruktan för sina liv.

Boko Haram sprider skräck i Nigeria

Publicerad:   •  Uppdaterad:

Enligt uppgifter till Amnesty kan uppemot 2 000 personer ha dödats i extremiströrelsen Boko Harams sannolikt blodigaste massaker 3 januari. Många fruktar nu för sina liv då våldet trappas upp.

Utrikes

– Attacken i Baga och närliggande städer är med största sannolikhet den dödligaste massaker Boko Haram utfört, säger Daniel Eyre, Amnesty Internationals Nigeriaexpert.

– Vi har flera uppgifter från ögonvittnen och det rör sig om hundratals döda. Det är en fortsättning av gruppens upptrappade, blodiga attacker mot civilbefolkningen.

Rapporter om uppemot 2 000 döda i en massaker 3 januari i staden Baga, nära gränsen till Tchad, har nått Amnesty International som i ett uttalande beskriver det som den dödligaste massakern i extremiströrelsen Boko Harams historia.

Boko Haram är en militant, islamistisk extremiströrelse som verkar i framför allt norra Nigeria. Rörelsen blev känd för större delar av västvärlden i våras då 200 skolflickor kidnappades. Gruppen motsätter sig vad de kallar ”västerländsk omoral” och ser landets omfattande korruption och kriminalitet som en effekt av västerländskt inflytande och av icke-islamsk utbildning.

Enligt Nordiska Afrikainstitutets forskare Henrik Angerbrandt är det extrem ojämlikhet, korruption och en dåligt fungerande stat – inte religiösa motsättningar, som gett Boko Haram fotfäste. Mats Utas, antropolog och verksam vid Nordiska Afrikainstitutet, menar att gruppen idag snarast är en rebellarmé och inte en islamistisk rörelse.

– Där regeringen har väldigt lite närvaro, har Boko Haram möjlighet att ta över, säger han.

John Okeae är 28 år och växte upp i de norra, muslimskt dominerade områden i Nigeria, där nu Boko Haram är aktiva. Det har sedan länge funnits motsättningar mellan kristna och muslimer i landet och John Okaea berättar att det var väldigt svårt att som kristen växa upp i den muslimskt dominerade delen.

– Folk jagade oss med stenar när vi gick till skolan, ibland fick vi vända hem. Det var våldsamt, men inte på samma sätt som det är nu.

Men när Boko Haram började sprida sig blev situationen ohållbar.

– De brände kyrkor och började söka upp kristna i deras hem och sköt dem.

John Okaeas familj tvingades, liksom många andra, flytta till de södra delarna av landet. Det är nu så farligt i John Okaeas hemtrakter att han inte kan återvända ens på besök.

John Okeae berättar att Boko Haram från början riktade in sig på kristna, som ansågs representera det vita väst, men att gruppen nu även har börjat döda muslimer och spränga moskéer.

– Ingen förstår längre vad de vill, är de ute efter kristna eller muslimer? Nu har jag insett att de är ute efter dem som inte stödjer dem, det handlar om politiska orsaker.

Daniel Eyre bekräftar John Okeaes bild, gruppen har rört sig mot att nu attackera alla som stödjer regeringen och även muslimer ses som ”icke-troende” om de inte stödjer gruppens idéer.

– Vad vi ser är ett mycket nära samband mellan religion och politik, där Boko Haram tidigare menat att ett införande av islam i politiken skulle lösa många problem som till exempel korruption, säger Daniel Eyre.

Boko Harams attacker har på senare tid blivit allt grövre och mer frekventa. Runt 1,5 miljoner människor har drivits på flykt på grund av våldet och enligt Amnesty International dödades 4 000 personer av gruppen förra året.

Angreppen på civila tjänar, förutom att sätta i skräck i befolkningen, syftet att Boko Haram får uppmärksamhet i internationella medier, menar Mats Utas. Detta används för att sätta ytterligare press på regeringen och förbättra sitt förhandlingsläge.

– I själva verket är de primärt intresserade av militära mål, säger han och påpekar att det är väldigt svårt att avgöra hur pass tillförlitliga uppgifterna om uppemot 2 000 döda i massakern 3 januari är.

– Det finns egentligen inga internationella journalister i området eftersom ingen vågar och de nigerianska journalister som finns är antingen pro-regering eller pro-Boko Haram.

Det troligaste är att händelsen ägt rum, men att siffrorna är överdrivna, menar Mats Utas. Från både regeringens och och Boko Harams sida finns det intressen i att sprida information med överdrivna siffror:

– Från regeringens och militärens sida handlar det om att ge Boko Haram en sämre bild och Boko Haram vill såklart visa att de är så starka som möjligt.

Regeringen har fått växande kritik för sitt misslyckande med att stoppa extremiströrelsens framfart och konflikten är huvudfråga då Nigeria går till val 14 februari. För oppositionen fungerar Boko Haram som ett påtryckningsmedel genom att framställa den nuvarande regeringen som inkompetent.

Många frukar nu för sina liv då Boko Haram gått ut med att det kommer att bli ett blodbad om de inte vinner valet, berättar John Okaea.

– Ingen vet vad som kommer hända. Alla försöker att få sig själva och sina familjer därifrån. Jag är också orolig för min familj, men jag har ingenstans att ta dem, säger han och berättar att alla nu håller andan:

– Efter valet kommer det här landet att befinna sig i ett mycket riskfyllt läge.

Fakta: 

John Okeae heter egentligen något annat.

Nigeria och Boko Haram

Nigeria leddes till största delen av militärregimer från mitten av 1960-talet till 1999, men sedan dess råder civilt styre.

Det råder sedan länge osämja mellan det muslimska norra Nigeria och södern där de flesta kristna bor.

Boko Haram och relaterade grupper har utgjort ett allvarligt hot mot fred och säkerhet i främst nordöstra Nigeria sedan 2010.

Situationen kan till viss del beskrivas som ett väpnat uppror, även om regeringen vidhåller att det inte rör sig om ett inbördeskrig utan om en konflikt med en isolerad terroristgrupp.

Källor: Landguiden och Nordiska Afrikainstitutet

Fria Tidningen