Panmela Castros målningar finns över hela Rio de Janiero och föreställer oftast starka kvinnor och feministiska slagord.

Gatukonst som kvinnokamp

Publicerad:

Var 15:e sekund blir en kvinna misshandlad i Brasilien. Varje dag mördas 10 kvinnor. Fria Tidningen träffar gatukonstnären Panmela Castro som kämpar mot den våldsamma manschauvinismen i Brasilien.

Fördjupning

– Att det inte är okej att misshandla tjejer är något som de flesta unga killar i dagens Brasilien ser som självklart, säger Panmela Castro, grundare av Nami, en organisation som jobbar för kvinnors rättigheter med hjälp av gatukonst.

En av huvudfrågorna för Nami, vars namn kommer från portugisiskans slang för tjej, ”mina”, ligger på att uppmärksamma våld mot kvinnor. Men trots att medvetenheten har ökat det senaste decenniet är kvinnovåld år 2014 fortfarande vanligt förekommande i Brasilien. Var femtonde sekund blir en kvinna misshandlad. Per dygn sker i genomsnitt tio mord på kvinnor, 70 procent av dessa i hemmet där förövaren är maken, pojkvännen eller annan familjemedlem. Förändringen ligger främst i attityden hos samhället.

– För tio år sedan när jag gick till polisen för att anmäla min man var det svårt att få gehör. De ville inte lyssna på mig och menade att det var min privata angelägenhet, säger Panmela Castro,

I dag ser situationen annorlunda ut. Brasilien har sedan president Dilma Rousseff tillträde en ministerpost för kvinnofrågor där en av landets genom tiderna mest kända feminister, Eleonora Menicucci, arbetar för att kvinnors rättigheter ständigt ska vara synliga på dagordningen. Särskilda polisstationer för kvinnor har inrättats. Fler kvinnor tar plats. I Rio de Janeiro är polischefen en kvinna.

Men utvecklingen har inte skett över en natt. Det började redan 1983 då en kvinna vid namn Maria da Penha Fernandes blev nästintill ihjälslagen av sin man. Inte bara en, utan två gånger. Första gången så illa att hon förlamades i stora delar av kroppen. Efter det följde år av kamp i det brasilianska rättsystemet, men Maria da Penhas man hamnade aldrig i fängelset för det han gjort. Fallet uppmärksammades internationellt och Brasilien kritiserades av domstolen för mänskliga rättigheter vilket till slut ledde till instiftandes av lagen Maria da Penha år 2006. Våld i hemmet gick från att ha haft väldigt låg prioritet till att ge fängelsestraff.

Panmela Castro gifte sig redan som 20-åring. Ingen särskilt låg ålder i de lägre medelklasskvarter där hon vuxit upp.

– Det är på väg att förändras. På universitetet pluggar exempelvis en högre andel tjejer än killar. Men många unga tjejer hittar fortfarande främst sina identiteter i flickväns- och mammarollen.

Men för Panmela Castro fanns det alltid annat som lockade än att vara hemma och sköta hushållet. Redan som tonåring hade hon varit ute på gatorna och målat tags. Då gjorde hon det som ett uppror mot en sträng mamma som inte lät henne gå ut som hon ville på kvällarna.

– Det fanns inga andra tjejer som höll på med det, jag var lite rädd ibland men kände mig samtidigt speciell.

Som 24-årig konststudent och nyligen separerad från den man som misshandlat henne började hon intressera sig för gatukonst, en kultur som under den tiden växte sig allt starkare i Brasilien. Graffitin blev ett instrument för henne att protestera både mot det våld som hon själv utsatts för och den manschauvinism som funnits närvarande i hela hennes liv.

I samma veva blev hon kontaktad av en kvinnoorganisation.

– Det var 2006, precis när Maria da Penha-lagen trätt i kraft, de hade hört talas om mig och ville inleda ett samarbete.

Projektet växte sig allt större och 2008 grundades organisationen Nami.

Flera hundra tjejer har sedan dess lärt sig om sina rättigheter genom workshops i skolor och på gatan. Panmela Castro har också blivit en förebild för andra tjejer som vill hålla på med graffiti, en företeelse traditionellt sett dominerad av killar. Hennes stora målningar, oftast föreställande starka och modiga kvinnor, pryder många väggar runtom i Rio de Janeiro.

– Projektet har gett mod till tjejer i många olika åldrar att hålla på med gatu­konst. En annan hörnsten i projektet är att unga lärt sig om vad det innebär att vara feminist.

Att kalla sig feminist är inget självklart i Brasilien, inte ens bland yngre generationer.

– Många blandar ihop det med manshat. Men i och med att jag och andra förebilder går ut och säger att vi är feminister blir det allt vanligare, också bland killar.

Att Maria da Penha förändrat mycket för Brasiliens kvinnor behöver inte diskuteras. Men om kvinnovåldet har minskat sedan lagen trädde i kraft är svårt, om inte omöjligt, att veta. Innan 2006 var mörkertalet enormt. Att fler vågar anmäla sin misshandlare råder ingen tvekan om. Men många menar att Brasilien fortfarande har en lång väg att gå. ”Vad som sker i hemmet stannar i hemmet”, skriver Sandra Andrade från organisationen Christian Aid i en debattartikel på brittiska tidningen Independents webbsida, och menar att fortfarande talas förhållandevis lite om kvinnovåld i dagens Brasilien.

Och Panmela Castro och hennes organisation fortsätter att arbeta för att uppmärksamma just Maria da Penha.

– Undersökningar visar att väldigt många känner till namnet på lagen och att den finns men kunskapen om vad den verkligen innebär är låg, menar hon.

I sitt senaste projekt åker Nami omkring i skolor runtom i Rio de Janeiro och föreläser om lagen inför ungdomar i åldrarna 14-19 år.

– Det är ett förebyggande arbete. Våldsdåd mot kvinnor sker oftast från 25 års ålder och vi tror det är viktigt att lägga värdegrund tidigt. Eleverna är först skeptiska och tycker workshopen verkar tråkig. Men när de väl har börjat prata om jämställdhetsfrågor kan de inte sluta.

– Det tar tid att förändra ett samhälle så präglat av manschauvinism, men jag ser att det går framåt.

Något som hon önskar att hon kunde jobba mer med är abortfrågan, en fråga som är tabulagd i Brasilien.

– Vi har försökt få finansiellt stöd för att uppmärksamma abort och hur förbudet påverkar kvinnor från alla samhällsklasser negativt men det har varit svårt. Bland Brasiliens politiker finns många representanter från kyrkan. President Rousseff pratar lite om abort, det är för kontroversiellt.

Näst står fotbolls-VM.

– I Brasilien målar man gatorna i lagets färger inför matcher. I vår kampanj samlar vi folk för att pryda gatorna med budskap mot kvinnovåld.

Fakta: 

Panmela Castro

  • Konstnär, 32 år, född i en förort till Rio de Janeiro.
  • Grundade år 2008 Nami Network, en organisation som använder urban konst för att främja kvinnors rättigheter.
  • År 2011 utsågs hon av tidningen Newsweek, tillsammans med bland annat Hillary Clinton och Angelina Jolie, som en av världens mest inflytelserika kvinnor.
Fria Tidningen