
'Väktarna skyddar varandra'
Juristen Juan Fonseca från Diskrimineringsbyrån i Stockholm har drivit ett tjugotal fall där privatpersoner har blivit utsatta för misshandel och övervåld av väktare. Oftast läggs åtalen ner.
Juristen Juan Fonseca från Diskrimineringsbyrån i Stockholm har drivit ett tjugotal fall där privatpersoner har blivit utsatta för misshandel och övervåld av väktare. Oftast läggs åtalen ner.
En sexhundra meter lång mur. Ett antal kommunala tunnlar. Allt prytt av graffiti - laglig graffiti.
Graffitimålare. Anarkistiska tonårsyngel i svarta munkjackor som desperat söker uppmärksamhet eller? Möt Anders - en illegal konstnär.
Göteborg är en delad stad. Segregationen är stark och alla är överens om att något måste göras. Frågan är bara vad.
På islamiska skolan i Gårdsten går man bakvägen till integration.
100 miljoner om året. Det är vad SL hostar upp för att sanera klotter och annan skadegörelse.
- De pengarna kunde man haft roligare - och fått mer kollektivtrafik för, säger Maria Adolfsson.
Klotter på tunnelbanetåg saneras med hjälp av högtryckstvättar. Och medel som är så starka att materialen i klottersaneringshallarna rostar, ärgar och skrumpnar ihop.
Exakt vad medlen i förlängningen gör med vår miljö - och sanerarnas hälsa - är svårt att veta.
Mitt på dan var luften fortfarande klar och muren ännu torr. Av med locket, på med en cap, skaka, testspraya. Perfekt! Fyra timmar senare finns inte en torr yta - allt är översprayat.
Rollern klafsar fram över indigoblå, utstuderat spretiga bokstäver. Döljer och förgör. Lämnar ett smutsgrått brett avtryck, som kölvattnet efter en Finlandsfärja. Äter den tidigare graffitin - för att bereda.
Vi pratar om det offentliga rummet som om det vore stadsmiljöns svar på allemansrätten. Men hur är det egentligen? Är inte huvuddelen av det offentliga redan paxat och ägt? Den strömlinjeformade reklamen tillåts breda ut sig, samtidigt som man begår en olaglig handling om man tejpar upp en lapp på ett elskåp. Tydligast märks kanske spänningen i graffiti-frågan. Mer eller mindre unga och medellösa mot samhällets ordningsmakt och kapital. Lagar och samhällsekonomiska värden som låter högtryckstvättarna tala, mot dem som tar sig friheten att skrika inkognito - via sprayburkar.
När naturliga träffpunkter försvinner, hotas gemenskapen i samhället. Då går känslan av trygghet förlorad. Frågan är om fler lampor och färre mörka buskage är receptet?
Göteborg ska bli både tryggare och mänskligare. Det har kommunens politiker bestämt. Men är det verkligen en trygghet för alla?
© 2022 Fria Tidningen