Krönika: Dags för storstädning i CIA:s historia | Fria Tidningen
  • Hemliga dokument som nu blivit offentliga visar vad de flesta redan visste: CIA organiserade kuppen mot Mosaddeq i Iran 1953.
Fria Tidningen

Krönika: Dags för storstädning i CIA:s historia

CIA-kuppen mot Mosaddeq för 60 år sedan är nu erkänd sedan CIA-dokument offentliggjordes i förra veckan. Frågan är om USA fortfarande använder sådana metoder mot Iran, skriver Pierre Gilly.

Demonstrationer mot den iranska regeringen organiserade av CIA. Iranska parlamentariker mutade av amerikanska agenter. Det låter som en John Le Carré-roman eller sovjetisk propaganda. Men i måndags erkände CIA att man verkligen organiserade kuppen mot Irans demokratiskt valda regering 1953.

Kuppen föregicks av en propagandakampanj där premiärministern Mohammad Mosaddeq framställdes som farlig och mentalt instabil. Amerikanerna intalade sig själva att Mossadeq var en kryptokommunist som skulle lämna över landet till Sovjetunionen.

CIA:s erkännande i veckan kom efter att man tvingades publicera vissa dokument. (1) Men det har funnits så mycket bevis att den amerikanska regeringen slutat mörka sedan länge. Bill Clintons utrikesminister Madeleine Albright medgav redan år 2000 att USA spelat en betydelsefull roll i kuppen. Barack Obama talade om USA:s inblandning i ett tal i Kairo 2009. USA har beklagat men aldrig officiellt bett om ursäkt för sin roll.

I Iran har man alltid vetat. När iranska studenter ockuperade den amerikanska ambassaden 1979 var den främsta anledningen att förhindra att CIA organiserade en kupp mot landets nya regering.

Frågan man kan ställa sig så här 60 år senare är om USA fortfarande försöker störta Irans regering med liknande metoder. Det finns en del som tyder på det.

Amerikanska skattepengar går till exempel till organisationer som kämpar för mänskliga rättigheter i Iran. Samtidigt är man inte alls intresserad av att hjälpa demokratin i Saudiarabien eller andra proamerikanska diktaturer.

När den irakiska staden Halabja gasades 1988 anklagade amerikanska UD Iran för attacken, trots att Vita huset visste att det var Saddam Hussein som var skyldig. Och även efter att hela världen fått klarhet i vem som låg bakom, använde USA sitt inflytande i FN för att formulera ett fördömande som gav intrycket att Iran hade något med saken att göra. New York Times skrev utförligt om detta. (2) Vita huset och amerikanska myndigheter har på samma sätt mot bättre vetande försökt knyta Iran till attacken mot World Trade Center. (3)

USA har också hävdat att Iran och Hizbollah var ansvariga för attacken mot Khobar i Saudiarabien 1996, där 19 amerikanska soldater dödades och nästan 500 personer skadades. Det var även FBI:s slutsats efter tre års utredning. I likhet med många andra fall erkände de förmodade gärningsmännen genast sin egen och Irans inblandning. Men de misstänkta hade torterats och det visade sig inte finnas så mycket verkliga bevis. William Perry, USA:s försvarsminister vid tiden för bombningen, hör till skeptikerna och har sagt att det i själva verket var al-Qaida som låg bakom. Även Saudiarabiens inrikesminister, prins Nayef, har sagt att Iran inte var inblandat. (4)

Det finns många attentat eller försök till attentat som Iran har anklagats för, men där bevisningen är minst sagt svag. För några veckor sedan tog utredningen av bombattentatet mot ett judiskt centrum i Buenos Aires 1994, där 85 människor dödades och hundratals skadades, en ny vändning.

En argentisk åklagare har börjat utreda Carlos Vladimir Corach, en judisk före detta minister i Carlos Menems regering på 1990-talet. Corach som var ansvarig för byggandet av förintelsemuseet i Buenos Aires har betalat 400 000 dollar till en man som tros ha byggt den bomb som användes i attentatet.

Det är för tidigt att dra några slutsatser om Corachs eventuella skuld, men det faktum att åklagaren är intresserad av honom tyder på att bevisen mot Iran inte kan vara särskilt starka. Men bara The Times of Israel tycks ha rapporterat om detta. (5)

Misstankar mot Iran rapporteras alltid. När det efter ett antal år kommer fram uppgifter om att man kanske är på fel spår tappar de stora medierna intresset. Då hittar man istället nya fräscha anklagelser att skriva om.

Om CIA fortfarande bedriver antiiransk propaganda vet vi först när mer aktuella arkiv öppnas. Förhoppningsvis behöver vi inte vänta i 60 år igen.

Fakta: 

Mosaddeq och kuppen 1953

• Mohammad Mosaddeq var en demokratiskt vald premiärminister 1951–1953 och nationaliserade brittiska Anglo-Iranian Oil Company (AIOC), som då styrde Irans oljeindustri. Man fruktade också att Iran skulle hamna på Sovjets sida i kalla kriget.

• Utvecklingen uppskattades inte av USA och Storbritannien, som samarbetade för att få bort Mosaddeq. CIA organiserade demonstrationer, planterade propaganda i tidningar och iscensatte en statskupp, genom vilken shahen Mohammad Reza Pahlavi gjorde comeback. Operation Ajax kallades operationen, som planerades av CIA-agenten Donald Wilber.

• Efter kuppen hölls Mosaddeq i husarrest fram till sin död 1967. Reza Pahlavi hade makten fram till 1979, då han tvingades bort av den islamiska revolutionen.

Noter

1. Se forskningsinstitutet National Security Archive.

2. New York Times, 17/1 2003, "Halabja: America didn't seem to mind poison gas".

3. Bloomberg, 23/12 2011, "U.S. district court rules Iran behind 9/11 attacks"; CNN.com, 19/7 2004, "Bush probes possibel Iran links to 9/11".

4. AP, 22/5 1998, "Saudi official says no foreign involvement in Khobar bombing"; UPI, 6/6 2007, "Perry: U.S eyed Iran after bombing."

5. The Times of Israel, 1/7 2013, ”Jewish ex Argentina minister face probe in bombing”.

Rekommenderade artiklar

Krönika: Ojämlika samhällen kostar mer

Upploppen i förorterna vittnar om att Sverige blivit mer ojämlikt. Om vi fortsätter att bygga ett samhälle som gynnar medelklassen allra mest kommer vi få ett samhälle som inte är bra för någon, skriver Pierre Gilly.

© 2020 Fria Tidningen