Recension


Musik
Don’t Be a Stranger
Artist Don’t Be a Stranger
Skivbolag Ia!/V2

Fria Tidningen

Pop för snälla duggregn

Efter sex år återvänder så syskonbandet Don’t Be a Stranger med sitt andra album. Bandet passar bäst under stålgrå skyar, med ett snällt duggregn och en vinande snålblåst i ansiktet. Spåret Coat präglas av samma grådisiga och melankoliska glesbygdsromantik som omslaget signerat konstnären Lars Lerin.

Hur det låter? Som bräcklig, skör, lågmäld indiepop, framför allt med fina gitarrer och för den som uppskattar kollegorna i Sambassadeur eller The Concretes. Indiepop som är vän utan att vara för vän. Här återfinns även bluesartade Whose baby, och Long time leaving utmynnar i fint tillbakahållna gitarrmattor. Dessutom en guldstjärna för det vackra Rhodespianot.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Musik som god gärning tveksamt

Recension

Samlingsskivan Artister mot speciesism med artister som Amanda Jenssen och Soundtrack of our lives säljs för att uppmärksamma djurrättsfrågor. En god tanke men dessvärre en rätt svårlyssnad historia, skriver Niklas Karlsson.

Fria Tidningen

Drabbande kärleksbudskap från Blameful Isles

Recension

Blameful Isles is dope! Det skrev Talib Kweli på sitt Facebookkonto efter att ha upptäckt det svenska bandet Blameful Isles. Så rätt han har i detta. Lysande på de tre föregående albumen och än bättre på nya dubbelalbumet Pleroma, skriver Tobias Magnusson.

Fria Tidningen

© 2024 Fria.Nu