Rädda nya datalagens skydd för integriteten | Fria Tidningen
Malin Bergendal

Inledare


Malin Bergendal
Fria Tidningen

Rädda nya datalagens skydd för integriteten

Tiden och tekniken har sprungit ifrån den svenska personuppgiftslagen och en ny EU-lag ska ersätta den. När EU-kommissionens utkast till dataskyddsförordningen kom i november 2011 såg det ut som ett ganska bra skydd för den personliga integriteten. Bland annat fanns där ett förbud för företag att lämna insamlad information om personer till myndigheter i ett annat land. Alltså formuleringar som exempelvis skulle förbjuda Facebook, Google och andra att samla användarnas information och ge den till NSA och CIA. Men efter påtryckningar från USA:s regering togs dessa formuleringar bort redan där.

I januari 2012 kom EU-kommissionens färdiga förslag, och där fanns trots allt en hel del kvar till skydd för individen. Till exempel måste den vars uppgifter ska registreras aktivt godkänna det, och den som registreras har "rätt att bli bortglömd" – alltså rätt att få informationen om sig själv raderad. Dessa regler ska gälla företag utanför EU som erbjuder varor eller tjänster till kunder inom EU.

Men sedan kom alla lobbyorganisationerna och skulle säga sitt. De kom från reklambranschen och de amerikanska IT-bolagen, från kreditupplysningsindustrin och bankerna, från försäkringsbolagen och läkemedelsindustrin. Åtta timmar i veckan har EU-parlamentariker ägnat åt konferenser och annat i deras regi sedan i januari i år, skriver Amelia Andersdotter (PP).

Och lobbyverksamheten har gett resultat. Bland de svenska EU-parlamentarikerna har framför allt Moderaterna och Folkpartiet lyssnat och vill skriva in ändringar enligt företagens önskelistor. Om deras linje vinner kommer den nya dataskyddsförordningen att anpassas så att amerikanska företag smidigt och effektivt kan köpa och sälja information de samlar in om oss, dränka oss i reklam och styra våra sökresultat på nätet för att mjölka oss på pengar. Som privatpersoner får vi ingen rätt till information om detta och ingen rätt att värja oss.

Själva är de här företagen inte alltför måna om sin transparens. I EU:s transparensregister, som listar alla lobbyorganisationer för att man ska se vilka företag som betalar deras verksamhet, seglar flera av dem under falsk flagg. Google, Microsoft och Yahoo har i hemlighet köpt medlemskap i lobbyorganisationen EPA, som i transparensregistret påstår sig vara en tankesmedja finansierad endast av privatpersoner. När antilobbyorganisationen Corporate Europe Observatory anmälde EPA till EU i slutet av april för att ha ljugit i registret, påstod sig EPA inte känna till EU:s regler. Märkligt, speciellt med tanke på att EPA leds av en före detta EU-parlamentariker.

EU-parlamentet ska rösta om dataskyddsförordningen snart – kanske före uppehållet i juli, kanske efter. Arbetet med förordningen är intensivt, och industrins lobbyverksamhet är inte det enda som kan påverka. Det finns även förslag i motsatt riktning, till exempel om att återinföra de formuleringar som skulle göra det olagligt att sälja ut våra gillaklick och andra webbaktiviteter till CIA. I bästa fall låter sig de flesta EU-parlamentarikerna inte pratas omkull av skvallerlobbyn. Förhoppningsvis har de lite integritet – insh'allah.

Fakta: 

<h2>Malin hoppas få se EU-kommissionen stå upp mot storföretagens anspråk på envälde i fler sammanhang.</h2>

ANNONS

© 2021 Fria Tidningen