• Ivan Marquez, Farc-gerillans chefsförhandlare, håller presskonferens vid fredsförhandlingarna i Havanna, Kuba.
  • Alfredo Molano
  • Cesar Jerez
Fria Tidningen

Framsteg i colombiansk fredsprocess

Efter sex månaders förhandlingar har den colombianska regeringen och Farc-gerillan kommit överens kring jordfrågan. Det är det första konkreta resultatet av fredsprocessen i Havanna och ett historiskt genombrott efter 30 år av misslyckade förhandlingar.

Regeringen och Farc har enats kring en jordreform som omfattar fyra punkter: en jordfond som fördelar stulen mark till landets bönder; nya utvecklingsprogram för att stabilisera och utveckla konfliktområden; en nationell handlingsplan för utbildning, sjukvård, infrastruktur och social trygghet; och garantier för befolkningens livsmedelssäkerhet. Colombias president Juan Manuel Santos kallade överenskommelsen ”ett första steg av enorm betydelse”. Samtidigt är parterna tydliga med att vissa frågor kommer att diskuteras vidare och att överenskommelsen bara träder i kraft vid ett slutgiltigt fredsavtal.

Alfredo Molano – en av Colombias främsta journalister och författare – är född och uppvuxen i det pastorala landskapet på högplatån bortom de skogsklädda bergssluttningar som ramar in huvudstaden Bogotá. Molano har rest och rapporterat från den colombianska landsbygden i snart 50 år och få känner landets konfliktområden så väl som han. Nu när jordfrågan – som under många år var bortglömd – hamnat högst upp på den politiska agendan ringer hans mobiltelefon oavbrutet.

Enligt Molano har överenskommelsen vad gäller jordfrågan ett stort symboliskt värde eftersom Farc har sitt ursprung i böndernas kamp för jord och ofta legitimerat sin existens med orättvisorna på landsbygden. Samtidigt påpekar han att detaljerna i den 15 sidor långa överenskommelsen inte är kända och att sekretessen kanske är nödvändig för att hålla processen vid liv.

– Nu kan de fortsätta framåt med förhandlingarna och det blir svårare för fredsprocessens motståndare med expresidenten Alvaro Uribe i spetsen att gå till attack, säger Molano.

Den mest kontroversiella delen av jordfrågan har handlat om autonoma bondereservat kallade Zonas de Reserva Campesina där en småskalig bondeekonomi ska garanteras och storbolagens framfart begränsas. Farc har ställt sig bakom bonderörelsens krav att kraftigt utöka reservaten men det är oklart hur långt regeringen kompromissat vad gäller reservatens yta och graden av självstyre. Det finns redan sex godkända bondereservat i Colombia men på ett 50-tal platser pågår det försök att bilda nya. Bondereservaten har mött häftigt motstånd från militärer som utmålar dem som separatistiska områden under gerillans kontroll och ekonomer som anklagar dem för att sätta marknadsekonomin ur spel.

César Jerez, som är nationell koordinator för Zonas de Reserva Campesina, säger att ett fredsavtal som omfattar bonderörelsens förslag vad gäller reservaten skulle öppna upp för en genomgripande jordreform men att påtryckningar från högerkrafter har bromsat upp processen. Bonderörelsen har verkat för att de sociala rörelserna ska få en plats vid förhandlingsbordet och när det visat sig omöjligt har man aktivt utnyttjat de kanaler som finns för att skicka sina förslag till delegationerna i Havanna. Samtidigt är rädslan stor för vad som skulle hända om fredsprocessen havererade och den historiska möjligheten till förändring gick om intet.

– Det som står på spel är möjligheten att skapa ett nytt Colombia som inkluderar landsbygden, säger Jerez.

Många analytiker menar att jordfrågan är den svåraste punkten på fredsagendan, men Alfredo Molano tror att det är gerillans avväpning och framtida deltagande i det civila politiska livet som är den verkliga knäckfrågan. Ytterst handlar det om hur ett fredsavtal ska kunna garantera gerillamedlemmarnas fysiska överlevnad och möjligheter att bedriva politiskt arbete. Enligt Molano kommer Farc aldrig att lämna över alla sina vapen på en gång eftersom Colombia har en lång historia av svikna överenskommelser.

– Det har alltid varit på samma sätt: vapnen läggs på hög, handslag och kramar, nationalsången spelas, man blir fulla tillsammans, och efter fyra dagar börjar morden.

Även om Colombia nu tagit ett viktigt steg på vägen mot fred är det fortfarande långt kvar enligt Molano.

– Ett avtal kan kanske nås till 2016 men genomförandet kan ta upp till 15 år.

Fakta: 

Världens längsta inbördeskrig

Konflikten mellan Farc-gerillan och den colombianska staten är världens längsta nu pågående inbördeskrig. Farc grundandes 1964 med avsikt att göra revolution för att förändra landets sociala och politiska struktur. Colombia är det fjärde mest ojämlika landet i världen.

Farc beräknas ha cirka 7 000 medlemmar, Colombias försvar består av 450 000 militärer och poliser. De högerradikala paramilitärernas paraplyorganisation AUC demobiliserades 2004 men nya generationer paramilitärer verkar i många delar av landet. Enligt människorättsorganisationer bryter alla parter i konflikten mot internationell humanitär lag.

Fredsförhandlingar mellan regeringen och Farc inleddes i oktober 2012 och omfattar fem områden: jordfrågan, politiskt deltagande, avväpning, narkotikahandel och offrens rättigheter.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Gäng lägger ner vapen i El Salvador

För ett år sedan var El Salvador världens näst farligaste land med 14 mord om dagen. Över en natt sjönk antalet till fem. Fängslade gängmedlemmar ingick en pakt med fredsmäklare: Färre mord mot bättre fängelseförhållanden. Nu har 10 fredskommuner etablerats och grannlandet Honduras, som har flest mord i hela världen, vill följa exemplet.

Fria Tidningen

Konflikter bromsar klimatarbetet i Afrika

Den afrikanska kontinenten har stora behov av gröna investeringar som kan minska utsläppen och motverka klimatförändringarnas effekter. Men instabilitet, väpnade konflikter och byråkrati förhindrar investeringarna i många länder. 

Lycka på schemat i Indien

I måndags lanserades en ny utbildningsreform i Indien. Läroplanen som presenterades av Dalai Lama har som syfte att utbilda eleverna i lycka och glädje.

© 2024 Fria.Nu