”Alla ska ha tillgång till rent, säkert dricksvatten” | Fria Tidningen
Fria Tidningen

”Alla ska ha tillgång till rent, säkert dricksvatten”

– Världsvattendagen gör att man lyfter en sådan oerhört viktig fråga som dricksvattenförsörjningen, alltså tillgången till rent och säkert vatten. Det är det viktigaste som finns här i världen för oss. Vatten, det klarar du dig inte utan i mer än två dygn ungefär, kanske tre om du har tur, säger Thomas Pettersson som forskar om dricksvatten vid Chalmers Tekniska Högskola.

I Sverige är vi bortskämda med bra vatten och de flesta tar såväl tillgången som kvaliteten på vattnet för givna. Men det finns risker med vattenförsörjningen i Sverige också även om det är extremt ovanligt att människor blir sjuka av dricksvattnet. Thomas Pettersson som sedan 2003 arbetat med projektet Dricks – ett projekt som verkar inom olika områden såsom råvatten, beredning och distribution av vatten men framförallt med riskanalys och riskhantering – lyfter en händelse i Östersund som exempel på när systemet har brustit. Östersund hade ett dricksvattenburet utbrott 2010 då runt 20 000 människor blev sjuka av parasiten Cryptosporidium. Invånarna i Östersund fick koka sitt vatten i flera månader.

– Det hade inte behövt hända om man hade gjort så som vi tycker att man ska göra. Att man gör en riskanalys över sitt system och verkligen sätter sig ner och funderar, om det här händer, hur klarar vi oss då? Man brukar prata om mikrobiologiska barriärer och då sätter man upp olika reningsprocesser. I det här fallet fanns det två olika barriärer men ingen av dem var bra för Cryptosporidium så det fanns inget skydd.

I dag har såväl Östersund som många andra kommuner installerat fler mikrobiologiska barriärer så att det inte ska kunna hända igen. Men Thomas Pettersson menar att ett av problemen i Sverige är att det inte finns något samlat departement som har ansvaret för dricksvatten.

– Mångas ansvar är oftast ingens ansvar. Det är en massa olika myndigheter och flera olika departement som har ansvar. Beroende på var man är i kedjan är det bland andra Havs- och vattenmyndigheten, Livsmedelsverket, Boverket, Socialstyrelsen och länsstyrelser. I många länder där man har problem med vatten har man ett vattendepartement. Här har vi det bra, det är inte många som blir sjuka av vattnet. Men samtidigt, ska man ligga i framkant är det viktigt att man har fokus även från myndighetshåll.

FN har satt upp åtta så kallade millenniemål som ska vara uppnådda 2015. Ett av delmålen för millenniemål sju, att säkra en hållbar utveckling, är att fler människor ska ha tillgång till rent vatten. Målet uppnåddes redan 2011 och innebär att 89 procent av världens befolkning nu har tillgång till rent vatten. 1990 var siffran 76 procent. Fortfarande saknar runt 780 miljoner människor tillgång till rent vatten. För Thomas Pettersson är det utan konkurrens den viktigaste vattenfrågan att lösa framöver.

– Alla ska ha tillgång till säkert dricksvatten. Det är inte de flesta utan det är alla. Det är inget långsökt eller något man bara kan önska sig ska hända om 100 år utan det är egentligen bara att göra. Om man jämför hur mycket vissa länder som har det svårt lägger i vapenindustrierna och om man istället lade de pengarna på att fixa dricksvatten och även sanitet så hade man kommit oerhört långt. Då hade inte många behövt vara utan vatten. Finns viljan skulle det kunna vara gjort inom 15–20 år.

När tror du att alla kommer att ha tillgång till rent vatten?

– Jag vill vara optimist. Att alla har det, det tar nog tyvärr lång tid. Men att nästan, nästan alla har det, det kan jag väl hoppas sker om kanske 30 år. Det går åt rätt håll och det har gått ganska snabbt. Procentuellt har det ökat och det har ökat ännu mycket mer i antal personer eftersom befolkningen ökar.

Men det finns andra problem vi kommer att ställas inför i framtiden. Ett är klimatförändringarna, där en ökad medeltemperatur kommer att medföra att torra områden blir ännu torrare och grundvattennivån sjunker. Ett annat är att vatten behövs för att odla mat och jordbruket står för 70 procent av den globala vattenanvändningen. Efterfrågan på mat förväntas att dubbleras fram till 2050, vilket innebär att mer mat måste odlas med mindre vatten.

– Vatten är ett väldigt känsligt och viktigt område som är en källa till konflikter. Konkurrensen från olika verksamheter som kräver mycket vatten, både inom men framförallt mellan länder, kommer att bli politiskt heta frågor. Jag hoppas att det aldrig kommer att gå så långt att det blir väpnade konflikter på grund av det men det är inte omöjligt. Det kanske till och med är sannolikt att det blir så om man inte tar det här med vattenfrågorna på allvar. Man måste verkligen försöka att få till internationella avtal och överrenskommelser där man lovar varandra att inte överanvända vattenförekomsterna som finns i ett land.

I Sverige använder vi i genomsnitt 170-180 liter vatten per person och dygn. Men att vi borde försöka snåla med vattnet tror inte Thomas Pettersson är någon lösning. I alla fall inte när det gäller kallvatten, varmvatten är ett annat problem eftersom det krävs mycket energi till uppvärmning.

– Man brukar säga att varje person behöver ungefär tio liter vatten per dygn för att överleva. Det är för den intima hygienen, man lagar mat och man dricker vatten. Om man räknar så skulle Göta Älv kunna försörja fem miljarder människor med vatten för att överleva. Inte för att leva, men för att överleva.

Men att Göta Älv skulle kunna stå för vattenförsörjningen av andra delar av världen är tyvärr bara en utopi säger Pettersson. Det är praktiskt väldigt svårt att flytta stora kvantiteter av vatten. Men redan i dag flyttas vatten, om än inte så långa sträckor, till exempel från Bolmen i Småland genom en stor tunnel ner till Skåne.

Ett annat problem som troligtvis kommer att bidra till ökad brist på vatten i vissa områden i framtiden är urbaniseringen.

– Människor från landsbygden flyttar in till städerna och kåkstäderna växer i ytterkanterna. I Namibias huvudstad Windhoek till exempel som har växt fort räcker inte vattnet som finns i marken och ytvattnet för att försörja staden. Istället får man återanvända avloppsvatten. Man renar vatten i ett avloppsreningsverk först, släpper ut det i en damm och sedan direkt in i ett mycket högteknologiskt vattenreningsverk.

Trots tekniska framsteg och lösningar väntar många utmaningar för att lösa vattenförsörjningen i framtiden med ett ökat behov av vatten, både genom industrin och genom en växande befolkning. För två år sedan röstade FN fram en resolution om vatten och sanitet som en mänsklig rättighet. Sverige lade först ned sin röst men ändrade sig efter att beslutet mött stark kritik.

– Jag tycker att Sverige skulle ha varit ännu tydligare med att det är en självklarhet att alla människor ska ha tillgång till rent dricksvatten. I den frågan ska vi verkligen stå på barrikaderna och trycka på. De här tio litrarna man behöver för att överleva, det ska alla ha. Det tycker jag aldrig att man ska behöva betala för utan det ska bara vara att gå och hämta, var man än är.

Rekommenderade artiklar

Ghattas: blockaden av Gaza måste brytas

Intervju

Fria Tidningen samtalar med Basel Ghattas, Knessetledamot för valkoalitionen Förenade listan, om dagarna med Ship to Gaza, kritiken och framtiden för Israel och Palestina.

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

Jordbruksverkets inblandning väcker kritik

Intervju

Efter det stora intresset för Reko-ringar har Jordbruksverket satsat på ett projekt som ska stödja etableringen av nya ringar. Men initiativet välkomnas inte av alla.

© 2020 Fria Tidningen