Så går asylprocessen till | Fria Tidningen

Fördjupning


Malin Rothenborg
Fria Tidningen

Så går asylprocessen till

Familjen Luci fick avslag på sin första asylansökan och väntar nu på besked från Migrationsdomstolen. Asylprocessen är komplex och det är många faktorer och detaljer i de enskilda fallen som påverkar besluten.

Den som kommer som flykting hit till Sverige lämnar in en ansökan om asyl vid någon av Migrationsverkets asylmottagningar. I samband med det sker en kort intervju om skälen för att söka asyl. Är det inte självklart att personen får uppehållstillstånd, utan riskerar utvisning, tilldelas denne ett offentligt biträde, utom i de fall som ansökan anses som uppenbart ogrundad.

Biträdet och sökanden sammanträffar och går igenom sökandens bakgrund och asylskäl. Därefter håller Migrationsverket en muntlig utredning.

– Ibland är även beslutsfattaren med på utredningen men vanligtvis är det endast utredaren, ombudet och sökanden. En tolk finns med personligen eller via video, berättar advokat Karin Müchler.

Ärendet läggs fram och Migrationsverket får chans att ställa frågor, sedan skickas ett protokoll till biträdet som går igenom det med klienten. Efter det skriver biträdet en inlaga med eventuella korrigeringar och argumentation om varför klienten ska få uppehållstillstånd.

– I det läget åberopar man samtidigt dokument eller handlingar och material med landinformation som kan styrka de uppgifter klienten lämnat, säger Müchler.

Sedan fattas ett beslut. Om sökanden får avslag kan man överklaga till Migrationsdomstolen, där ärendet prövas antingen bara på handlingarna eller genom att ha en muntlig förhandling om det anses nödvändigt.

Alla prövningar är individuella om det inte råder några särskilda riktlinjer för flyktingar från ett specifikt land – som till exempel Syrien, varifrån alla som kommer till Sverige just nu får stanna. Domstolen kan ge avslag för att man inte tror på berättelsen, på grund av bevisbrist, eller om man anser att skälen inte är tillräckliga för att den sökande ska få stanna.

– Efter två avslag kan man överklaga till Migrationsöverdomstolen, men då måste man få prövningstillstånd och det får man bara om det har varit rättegångsfel eller om det rör sig om en principfråga som kan vara viktig i andra asylärenden, säger Müchler.

Besluten grundas främst på den sökandes berättelse och bedömningar av eventuella skriftliga bevisdokument. Varje enskilt fall prövas individuellt även om det finns riktlinjer som bland annat baseras på landinformation och huruvida den sökande har möjlighet att skyddas av hemlandets egna myndigheter. Lifos är Migrationsverkets databas för landinformation med samlad data som bland annat kommer från olika frivilligorganisationer och så kallade factfindingresor.

– Resorna innebär att man åker till landet och intervjuar ett antal organisationer och representanter för olika myndigheter, säger Ulf Boman, expert på asylprövningar vid Migrationsverket.

Migrationsverkets utredare sätter sig in i personens berättelse och läser in sig på landinformationen. Sedan fattas besluten utifrån det.

– Man gör alltid en individuell prövning även om situationen i landet spelar in, säger Boman.

Det är många faktorer och detaljer i de enskilda fallen som påverkar besluten och Boman menar att det är svårt att ge någon generell bild av vad som avgör vem som får stanna eller inte.

– Även domstolar kommer till olika beslut i fall som liknar varandra. Man kan likna det vid att en läkare väljer att operera medan en annan väljer att avstå.

I familjen Lucis beslut om avslag på asylansökan står det: ”Det finns inga bevis som indikerar att individer som fruktar åtgärder från dem som försöker utkräva blodshämnd inte kan beredas skydd från albansk polis och driva detta genom de legala mekanismer som upprättats för att åtgärda blodshämnder.”

Migrationsverket menar att det är upp till albanska myndigheter att agera och bereda skydd för familjen.

Rekommenderade artiklar

På flykt från en obetald blodsskuld

Journalisten Malin Rothenborg och fotografen Stefan Bladh har följt den albanska familjen Luci sedan juni 2012. Då hade familjen varit isolerad i 15 år på grund av en blodsfejd. I dag har de lyckats fly till Sverige och väntar på besked från Migrationsdomstolen om de får stanna.

"Jag blir bara mer triggad ju mer de jävlas med mig"

Intervju

I sju års tid har Angelo Graziano sålt cannabisolja för medicinskt bruk. Han är känd som ”cannabisdoktorn” och har just avtjänat ett tre månader långt fängelse- straff för narkotikabrott. När vi ses i Stockholm har han hunnit med tio dagar i frihet och övertygelsen om oljornas potential tycks vara starkare än någonsin.

© 2019 Fria Tidningen