Sämre jämställdhet i spåren av eurokrisen | Fria Tidningen
Fria Tidningen

Sämre jämställdhet i spåren av eurokrisen

Jämställdheten i Europa har fått ett bakslag de senaste åren på grund av skuldkrisen, menar ett flertal forskare. Bland annat har nedskärningarna i den offentliga sektorn slagit hårdare mot kvinnor och i flera länder ökar mäns våld mot kvinnor i hemmet.

Länge ansågs männen vara de hårdast drabbade av eurokrisen. Detta på grund av att de branscher där många avskedades under de första krisåren var mansdominerade. Men de senare åren har pendeln börjat svänga. I dag, när flera länder måste skära ner på de offentliga utgifterna för att kunna möta EU:s sparkrav, är det främst kvinnorna som drabbas. Särskilt de kvinnor som jobbar inom sjukvården, äldrevården och barnomsorgen. Förutom ökad arbetslöshet har nedskärningarna också lett till osäkrare anställningsvillkor, sänkta löner och ökad stress.

Sylvia Walby är professor i sociologi och koordinator för Unescos genusforskning. Hon menar att nedskärningarna får betydande effekter på jämställdheten och att det finns andra vägar ur skuldkrisen än att bara skära ner på utgifterna.

– Skattefrågor är också genusfrågor. Om man bestämde sig för att höja inkomstskatten och täppa till de skatteparadis som finns så skulle vi få en mer jämställd fördelning av resurserna, säger hon.

Även Mikael Gustafsson, Europaparlamentariker för Vänsterpartiet och ordförande i parlamentets jämställdhetsutskott, anser att nedskärningarna har varit ett kapitalt misslyckande.

– När man gör de här åtgärderna så har man inga genusglasögon på sig. Man gör det bara för att budgeten ska komma i balans. Men om budgeten går åt rätt håll på bekostnad av att arbetslösheten ökar då har man ju inte löst något problem, säger han.

Enligt en rapport som tagits fram av ENEGE – European network of experts on gender equality, har lönegapet och gapet i arbetslöshet mellan män och kvinnor minskat något under krisåren. Men trots att gapen har minskat har kvinnor fortfarande i genomsnitt 16 procent lägre lön än män medan arbetslösheten än så länge ligger på ungefär samma nivå.

Men det är inte bara lönerna och arbetslösheten som påverkas av finanskrisen. I ENEGE:s rapport konstateras också att det ser ut att finnas ett samband mellan krisen och det ökade våldet mot kvinnor i vissa länder. I flera länder ser man även tecken på att prostitutionen ökar.

– Att våldet ökar kan säkert ha att göra med att män som förlorar jobbet blir frustrerade och så går det ut över familjemedlemmarna. Vi ser också att kvinnor tvingas sälja sex eftersom det är det enda sättet för dem att försörja sig, säger Mikael Gustafsvson.

En del menar att ojämlikheten på arbetsmarknaden är en direkt följd av att de flesta i topparna, både inom politiken och företagsvärlden, är män. För att motverka detta har den Luxemburgska EU-kommissionären Viviane Reding lagt ett lagförslag om att införa kvotering i alla europeiska börsnoterade bolag med över 250 anställda. Kvoteringen skulle innebära att minst 40 procent av ledamöterna i bolagens styrelser skulle vara kvinnor. Forskaren Sylvia Walby säger att kvotering förmodligen är den enda vägen att gå om det ska ske någon förändring i styrelsesammansättningarna inom en rimlig framtid.

– I dag är Norge det enda land i världen som har uppnått jämställdhet i bolagsstyrelserna, och det är också det enda land som har tillämpat kvotering. Men det här är inte bara en genusfråga utan också en demokratisk fråga. De som påverkas av finansmarknaden borde också inkluderas i beslutsfattandet. Därför tycker jag att det inte bara borde spela roll att det är kvinnor utan att även andra aspekter borde vägas in, som till exempel klass, säger Sylvia Walby.

ANNONS
ANNONS

Rekommenderade artiklar

Schyman redo komma tillbaka

I april avgörs det vilka som blir Feministiskt initiativs nya talespersoner. En av kandidaterna är Gudrun Schyman som vill gå tillbaka och bli en frontfigur igen.

Oljeföretag får provborra på Gotland

Gotland Oil har återigen fått tillstånd att borra efter olja på hemmaplan. "Det känns fullständigt absurt", säger Anncatrin Hjernquist, ordförande för Naturskyddsföreningen på Gotland.

Sida vill stoppa biståndet till Latinamerika

Sverige ska avsluta sitt bistånd till Bolivia, Colombia och Guatemala under en period på tre år. Det föreslår Sida i ett budgetförslag till regeringen. Men förslaget får hård kritik från biståndsorganisationer som arbetar i länderna.

”Många börjar se vinsterna med odlat kött”

Kött som odlas fram i laboratorier kan i framtiden bli ett seriöst alternativ till den vanliga köttproduktionen. Det skulle i sådana fall kunna minska många av de etiska och klimatrelaterade problem som finns med dagens köttproduktion. Förra veckan träffades världens ledande forskare inom odlat kött utanför Göteborg för att diskutera framtiden.
• ”Många börjar se de etiska vinsterna med odlat kött”
• Intresset svalt för finansiering av forskningen
• Enkät: Vilken inställning har ditt parti till köttodling?

© 2022 Fria Tidningen